Senast lästa: Annika Östbergs berättelse om sina 28 år i amerikanskt fängelse, samt om vägen dit och därifrån. Inledningsvis får man träffa en 13-åring som vantrivs i det nya hemlandet, rymmer hemifrån, träffar fel killar och fastnar i droger. Annika döms till ”25 år till livstid” för medhjälp till mord.
En osentimental och rättfram berättelse
”Livstidarna” blir varandras familj under decennier, i en värld som blir alltmer kontrollerad och förtryckande. Det här är en osentimental och rättfram berättelse, skriven av en person som reflekterat och utvecklats.
Boken ger en intressant inblick i fängelsevärlden, men också i ett amerikanskt sätt att tänka kring brott, straff, offer och förövare. Ett sätt att tänka som jag har svårt att förstå hur jag än försöker …
Krister i Beijing säger:
Jag tackar för tipset. Jag beställde den precis som ljudbok.
Eftersom jag kör bil 20 mil om dagen till och från jobbet så ”äter” jag ljudböcker.
Mvh
22 maj 2012 — 11:00
Annika säger:
DEN vill jag läsa.
Kommer aldrig att glömma Annika Österbergs sommarprogram. SÅ tagen jag var av det.
Ja, vilken situation hon hamnade i, och jag har också mkt att säga om det amerikanska rättsväsendet. Sanslöst skrämmande kan det vara för det allra mesta.
22 maj 2012 — 12:59
Katarina i Asien säger:
Jag har faktiskt denna bok på min läslista! Jag har faktsikt lyssnat på hennes sommarprogram,, rakt och annorlunda!
22 maj 2012 — 13:30
Lena & Jan säger:
DEN ska jag läsa till vintern, tack för tipset!
22 maj 2012 — 19:25
marina säger:
Säger som övriga här: Tack för tipset – den ska jag absolut läsa!
23 maj 2012 — 17:20
Anonym säger:
Nu har jag lite svårt att ursäkta svåra brott med att man ”hamnar i situationer”. Varje enskild människa har en valmöjlighet. Väldigt få tvingas att göra brott.
Det amerikanska rättstänkandet inbillar jag mig handlar mycket om tanken på att hämnas ett brott. Det betyder att den som utsatts för brott eller anhöriga till dem har en en avgörande påverkan på straffet. Det är lite konstigt för oss.
24 maj 2012 — 12:02
Krister i Beijing säger:
Anonym,
Jag håller med dig. Där är många som vill försköna det som Annika gjorde.
Om vi tänker oss en situation där två ”knarkare” (varav en utlänning) skjuter en svensk polis så tror jag inte vi skulle vara så förlåtande mot just den som inte höll i pistolen utan se det som ett gemensamt agerande.
Vi kan ju dra oss till minnet situationen kring Malexander-fallet. Där dömdes alla tre till mord även om det sannolikt inta var alla som sköt. Sk. ”medgärningsmannaskap”
Mvh
25 maj 2012 — 8:04
admin säger:
Anonym och Krister i Beijing, tack för era synpukter! Jag har också tänkt på det där, och håller med om att deltagande vid en brottssituation absolut ska kunna vara straffbart. Jag tycker inte alls att Annika borde gått fri. Även om hon inte höll i skjutvapnet var hon delaktig i en situation, och det brott som begick var fruktansvärt. Däremot vänder jag mig emot de delar i det amerikanska systemet som gör att fängelsestraffen inte får någon sluttid utan kan vara i oändlighet. Jag vänder mig också mot att offrens önskan att hämnas får så stor betydelse.
25 maj 2012 — 8:42