Jag har precis läst Barbara Demicks fascinerande bok om Nordkorea. Demicks är journalist och har själv varit i Nordkorea, men det är inte hennes eget besök boken bygger på. Utländska gäster visas en noga planerad kuliss av perfektion på stelt guidade turer i huvudstaden Pyongyang, och Demicks ville komma bakom den kulissen. Hon valde att förlägga berättelsen till den nordliga staden Chongjin, och bygga historien på ett antal avhoppade nordkoreaners livsöden.
Sakligt om grym värld
Det Nordkorea som beskrivs är en hårt styrd planekonomi där allt tillhandahålls av den faderlige ledaren: bostad, jobb, skola, sjukvård och mat. I ett tidigt skede får nordkoreanerna just detta, men med tiden blir det mindre och mindre av allt.
Beskrivningen av i vilken ordning befolkningen svälter ihjäl är grym, men saklig: först de små barnen, sedan de äldre. De godaste människorna, som inte kan tänka sig att stjäla eller förråda sina närmaste, dör före de som är beredda att tänja på moralens gränser.
Skrattet fastnar i halsen
Ledningen av landet är ibland så bisarr att man nästan inte kan hålla sig för skratt, men när man inser hur hårt det drabbar befolkningen fastnar skrattet i halsen. Information från andra länder stängs ute och eventuella protester hålls effektivt i schack med angiverisystem och hårda straff för den som uttrycker sitt ogillande.
Ändå kan man inte låta bli att undra hur länge systemet ska hålla. En och annan student verkar kunna ratta in sydkoreanska TV-kanaler i smyg, och man får känslan av att befolkningen börjar tappa tron på att det en dag ska bli bättre …
Seniorer Spekulerar, 3 M säger:
Det är konstigt att sådana här stater kan överleva i dagens läge med tanke på omvärlden och all information som tycks strömma igenom överallt. Nästan alla socialistiska länder har ju rasat samman och på god väg också diktaturer, som tur är. Men stackars människor som måste leva så här hela livet och till och med en del som inte vet annat heller. Det är hemskt. Bara att hoppas att det rasar samman. Boken verkar vara vädigt intressant. 3 M
29 maj 2013 — 16:32
Resedrömmen säger:
Vill du läsa mer om det mytomspunna landet, rekommenderar jag två böcker:
Alla monster måste dö. Gruppresa till Nordkorea – ett reportage med Magnus Bärtås och Fredrik Ekman . Två berättelser i en. Dels handlar boken om Sydkoreas mest kända filmstjärnepar som kidnappas till Nordkorea. Och så handlar de författarnas upplevelse av en gruppresa i landet.
Flykten från läger 14 med Blaine Harden. En ung kille lyckas från ett koncentrationsläger. I boken berättas om hans upplevelser därifrån. Han förråder bland annat sin mamma.
Sedan kan ni läsa min upplevelse från min resa till Nordkorea i höstas.
http://www.resedrommen.se
29 maj 2013 — 16:57
Veiken säger:
Jag ryser när jag läser ditt inlägg. Jag har en känsla av att den store ledaren är en Gud och blir till en fanatisk religion. Farligt, farligt! ….. Stackars arma folk! 🙁
29 maj 2013 — 18:49
BP säger:
Det som förvånar mig med Nordkorea är att det ändå är så få som hoppar av. Vad jag menar är t ex när Nordkoreanska idrottsmän deltar i OS eller liknande sportevenemang, så borde de ju ta chansen att slippa eländet och hoppa av. Men det händer sällan.
Undrar om de är så indoktrinerade att de inte ser verkligheten längre.
29 maj 2013 — 19:56
Marina säger:
Det är ytterligare en bok som finns på listan över sådana som ska läsas, har bara inte kommit dit än…
30 maj 2013 — 5:47
admin säger:
3M, det är helt otroligt att den här regimen hållit så länge! Men förr eller senare kommer det förstås att kollapsa…
Resedrömmen, men oj vad spännande! Jag måste VERKLIGEN går in och läsa! Tack också för boktipsen! Det låter mycket intressant, ska försöka kolla efter de böckerna!
Veiken, ja vissa saker påminner verkligen om religion, och enligt den här boken upphöjde de ledaren till en Gudsliknande gestalt, mer än vad som gjordes i det kommunistiska Kina.
BP, tänk på att idrottsmännen kanske har kvar sina familjer i Nordkorea. Ibland har regimen dessutom straffat avhoppares familjer genom att skicka dem till straffläger… för att avskräcka andra från att hoppa av…
Marina, väl värd att läsas!
30 maj 2013 — 7:54
admin säger:
Resedrömmen, nu har jag läst ditt reportage från Nordkorea! Väldigt intressant! Påminde väldigt mycket om vad jag förväntat mig, just att det skulle vara ”regisserat” och väldigt styrt vad man får se. Hur många dagar var ni där? Jag förstår att det inte är läge att argumentera när man är där utan bara att gilla läget. Men hur var känslan? Kände ni er på något sätt otrygga eller osäkra på hur ni kunde bete er?
30 maj 2013 — 8:33
Resedrömmen säger:
Jag var i Nordkorea en vecka. Det är så länge turister som reser i grupp tillåts stanna. Vår svenska guide hade talat om att vi inte får säga något negativt eller ifrågasätta någon utav ledarna. Alla vet spelreglerna och anpassar sig därefter. Någon osäkerhet bland oss i gruppen upplevde jag inte. Som turist kände jag mig trygg i det avseendet att det är ingen risk att bli rånad eller så.
Efter att ha varit där förstår jag bättre varför befolkningen ser upp till ledarna. De vet i princip inget annat och skulle någon göra något som att försöka rymma eller så drabbas släkten i två generationer.
Det var en mycket speciell resa som jag inte vill ha ogjord.
30 maj 2013 — 9:16
Katarina säger:
Nu är jag tillbaka till dintrevliga blogg. Ett intressant boktips.
30 maj 2013 — 11:00
admin säger:
Resedrömmen, det låter verkligen som en intressant resa! Nordkorea liknar ju verkligen ingenting annat. För befolkningens skull hoppas man att systemet kollapsar, men jag gissar att det blir en lång och tuff utveckling även efter en kollaps…
Katarina, vad roligt att se dig här igen! Självklart ska jag titta in och lägga till din nya blogg!
30 maj 2013 — 11:27
pilla säger:
Har också läst den! Riktigt grym bok!
31 maj 2013 — 9:58
Ladies Abroad säger:
Riktigt bra bok. Läste den själv på Langkawi i vintras
31 maj 2013 — 22:29
Johanna säger:
Den har jag också precis läst. En väldigt bra reportagebok som lämnade en med så oerhört många tankar.
01 juni 2013 — 21:23
Anna Granström säger:
Tack för tipset!
12 juni 2013 — 9:01