Igår företog vi oss en liten resa, från Hvar i Kroatien till Mostar i Bosnien och Hercegovina. Mostar är dels känt för att vara en av de mest attraktiva turistorterna i provinsen Hercegovina och dels för de hårda striderna mellan kroater och bosniaker under Bosnienkriget och det som kom att kallas ”Slaget om Mostar”. Det här inlägget handlar dels om den fina och intressanta staden Mostar, och dels om vår pågående jakt på migränmediciner …
Resan från Hvar till Mostar
Du som hängt med på bloggen vet att vi jagat migränmediciner i flera dagar (annars kan du läsa om det här och här). De mediciner jag fick i Hvar hjälpte uppenbarligen inte och när jag vaknade igår morse var det värre än någonsin. Eftersom jag bara grät och kräktes packade Peter snabbt ihop bilen och sa ”Vi kör till Bosnien” (där man enligt läkaren i Hvar kan hitta ”min” typ av migränmediciner).
Det blev en fem timmar lång resa på slingriga vägar över ön Hvar, en färjeöverfart och sedan en resa genom ett grönt och frodigt Bosnien. Allt medan jag kräktes i en påse hela vägen …
Bron i Mostar
När vi kom fram och parkerade i Mostar (det finns en central husbilsparkering för 25 kr/timmen) mådde jag lustigt nog lite bättre. Efter en mugg Semper vätskeersättning var jag redo (nåja) för att se mig om i stan. Man kan ju inte besöka Mostar utan att se bron!
Stari Most (Gamla bron) är en historisk bro över floden Neretva i Mostar. Den invigdes ursprungligen år 1566 och förstördes den 9 november 1993 i samband med kriget i Bosnien. Efter kriget rekonstruerades bron och den återinvigdes den 23 juli 2004. Bron är 24 meter hög och – trots att jag tyckte att det såg väldigt högt ut – finns det en tradition att hoppa från bron och ner i Neretvas kalla vatten.
Besök på Apoteket
Hur gick det med besöket på Apoteket då? Jodå, de hade inte exakt den medicin jag brukar ta hemma, men de hade en liknande, med samma verksamma ämne. Dessutom plockade jag på mig två askar med medicin innehållande kodein – för detta behövdes inte ens recept.
Sedan körde vi helt enkelt tillbaka till Kroatien. Inte till ön Hvar igen, men till Makarska rivieran och orten Podaca, där vi hittat till en liten och helt ny (2 månader sedan de öppnade) camping. Idag har jag vaknat utan huvudvärk och vi ska se oss omkring!
Missade du förra inlägget om husbilsresan 2015? Läs Staden Hvar på ön Hvar i Kroatien
BP säger:
Gud såååååå skönt att höra att du äntligen mår bättre och dessutom fick tag på medicin. Men vilket jobb! Visst är man liiiiite bortskämd här hemma…
Återuppbyggnaden av bron i Mostar har dom verkligen lyckats med. Bra att de inte byggde en ”modern” variant som inte hade passat in alls där.
Podaca ligger ju nästan på vägen till Split, å den staden kan jag också rekommendera att besöka.
Nu håller jag tummarna att du förblir migränfri resten av resan.
23 september 2015 — 12:23
Lennart säger:
I Mostar bodde vi på camping 2011!
Hoppas du nu blir bra!
23 september 2015 — 12:48
Ama de casa säger:
Nähäpp! Den förra medicinen hjälpte ju helt klart inte… Skönt att du har fått tag i dom rätta pillren nu. Måste vara gräsligt att drabbas av en sån där migrän…
Hoppas frånvaron av skallebank håller i sig!
Kram
23 september 2015 — 12:51
admin säger:
BP, ja det är faktiskt helt otroligt skönt! Nu har jag mediciner också, det känns bra. Bron är superfin och det var förstås rätt beslut att bygga upp den så som den såg ut förut. Split kommer vi att besöka!
Lennart, roligt att höra! Vi såg campingskylten. Peter hade läst att campingen var sunkig, men jag vet inte?
Ama de casa, det är ganska svårt (för mig) att hitta medicin som funkar. Tack, jag hoppas oxå att det ska hålla sig i schack nu!
23 september 2015 — 15:08
Anders och Birgitta säger:
Skönt att du fick tag i medicin, har själv haft migrän när jag var yngre. Du kan trösta dig med att det går över med åldern, den lilla huvudvärk som jag kan ha nu, ytterst sällan, brukar gå över med en kopp kaffe. Förut provade jag på allt möjligt i medicinväg. Ha nu en fortsatt trevlig resa och njut av fulla muggar.
23 september 2015 — 15:16
Ditte säger:
Bra jobbat! Och skönt att efter dina umbärande få tag på medicin som hjälper. Ni fick ju dessutom uppleva lite av Mostar som ”plåster på såren” och ha varit på historisk mark. Ja, det mesta här är ju det, men på olika sätt.
Önskar dig nu det bästa och att migränen stannar här och inte vill fortsätta att resa med er.
23 september 2015 — 15:58
admin säger:
Anders och Birgitta, skönt att höra att migränen gått över! Jag hoppas att min också gör det…
Ditte, ja nu fick vi se Mostar också, fast vi inte hade planerat det, så det blev en bonus! 😉
23 september 2015 — 16:23
Steve säger:
Vilken lättnad att få vakna utan huvudvärk. Hoppas att ni nu får vara friska och njuta fullt ut av de vackra trakter ni färdas genom.
23 september 2015 — 17:45
Maggan och Ingemar säger:
Säger som de andra…skönt att höra att du fått tag på medicin. Här är en till som också haft de problemen, men som på gamla dar blivit fri från dem.
Kul att läsa om Mostar, synd att vi hade så bråttom ner och dåligt väder, att vi inte hann stanna till och titta på den där trevliga byn. 🙁 Nu har vi ca 2 veckor kvar innan vi drar iväg. Kör lugnt det är krokiga vägar
23 september 2015 — 18:28
Veiken säger:
Din stackare. Migrän måste vara hin ondes påfund. Hoppas du känner dig bättre nu!
Jag ryser i hela kroppen när jag ser bron Stari Most, som betyder Gamla Bron om jag kommer ihåg rätt! Jag ska fatta mig kort, men vi gick över bron strax efter den var återuppbyggd och då dök killar från bron för några euro. Vi gjorde ett jättejobb på en utbildning om Bosnien och läste in oss på bron också och hur viktig den var, innan vi reste ner. Tack för inlägget och bilden av bron. Jag ska nog leta i arkivet och återuppleva den resan! 🙂 Ha det fortsatt gott och lämna Herr Migrän bakom er!
23 september 2015 — 19:02
Anette säger:
Se nu till att hålla skallebanken borta så ni får en fin avslutning på er resa! Hur länge tänker ni hålla er borta från Sverige? Skulle iofs inte kunna åka hem efter så mycket som ni sett och fått uppleva, utan bara fortsätta…hälsa Peter att han gjorde helt rätt som packade och drog till Bosnien med dig, vi har gjort en liknande resa från Italien, men min kära make körde ända hem till Sverige!
23 september 2015 — 19:09
Matts Torebring säger:
Det är fruktansvärt med värk i pannrummet. Jag var själv tvungen att stanna på en rastplats i somras och ligga på knä på toa. Jag orkade ingenting, knappt att ta mig till sängen. Dessutom var det +37 grader. Hoppas du kryar på dig.
23 september 2015 — 20:40
admin säger:
Steve, ja det är fantastiskt! När man haft ont finns ingenting mer fantastiskt än att vara smärtfri! 🙂
Maggan och Ingemar, många blir av med det med åldern, så jag hoppas att jag också ska bli det! Härligt att det snart är dags för er att ge er av! 🙂
Veiken, det låter som en väldigt intressant resa du gjorde till Bosnien! För oss blev det ju ganska kort (och jag var inte i toppform), men det var ändå intressant!
Anette, i måste vara tillbaka 1 december. Vi har hyrt ut vårt boende till dess, och måste ta över det då! Oj, det var en lång resa att köra dig tillbaka till Sverige! Gissar att det behövdes då!!?
Matts, det låter inte kul. Ännu värre blir det ju i den där hettan!
23 september 2015 — 20:48
Åsa säger:
Men varför stannade ni inte i Mostar när vi kört så långt? Det såg ju fint ut! Tyr att du är bätter ni i alla fall! Fem timmar på slingriga vägar med migrän låter som en mardröm!
23 september 2015 — 21:14
Anette säger:
Det hela slutade på infektionskliniken i Malmö, han orkade inte köra längre…det blev operation efter att dom tagit 1000 prover kändes det som, det var en godartad cysta i magen med en massa metastaser också…varför tog dom inte bort lite överflödigt fett när dom ändå höll på? men då har ni ju lång tid kvar att njuta av allt som kommer i er väg, krya nu
23 september 2015 — 21:26
admin säger:
Åsa, jaaa… i tyckte nog att vi hann se det viktigaste i Mostar, och Peter ville absolut ner till kusten igen 😉
Anette, åh tack för att du berättar! Vilken pärs! Skönt att du kom hem och fick operation. Saker händer ju när det händer, man är ju inte skyddad från sjukdom för att man är på resa…
23 september 2015 — 22:24
Marina säger:
Härligt att det löste sig! Och det blev ju en bra ”utflykt” av det hela till slut. Det är alltid skönt när man lyckas bygga nya detaljer som passar in i omgivningen, men det där med att hoppa 24 meter ner i vattnet känns som om jag skulle kunna tänka mig att stå över…
24 september 2015 — 9:47
Henny säger:
Applåder för Peters beslut. Det visar att han verkligen bryr sig och känner med dig. Fem timmars bilkörning på slingriga vägar och färja, plus mer bilkörning med en rejält sjuk kvinna som egentligen borde ligga i ett stillastående, tyst och mörkt rum. Tror inte alla karlar skulle ha fixat det.
Hoppas nu att resten av resan blir ett rent nöje utan varken hälsoproblem eller husbilstrubbel. Lycka till.
24 september 2015 — 10:04
admin säger:
Marina, ja även om det var en jobbig utflykt så var det intressant att se Mostar till slut! Och jag är glad att det är frivilligt att hoppa från den där bron 😉
Henny, men eller hur!? Det var nog ingen jätterolig körning för honom (han var helt slut efteråt), men jag fick mina mediciner så jag är väldigt glad att han orkade köra! 🙂 Tack för omtanken, vi hoppas att det ska gå bra resten av resan.
24 september 2015 — 21:52
steel city anna säger:
Vilken fin bro och ocksa fint att de byggt upp den igen. Hemskt jobbigt med din migran, bra att bunkra upp med lite tabletter. Codein kan man kopa har ocksa utan recept och en massa annat spannande 🙂 antar att det minskar pressen pa vardcentralerna aningen.
25 september 2015 — 7:14
Jeanette säger:
Usch det där lät inte kul alls, att inte känns sig påtopp när man reser är verkligen värdelöst. Mostar har jag aldrig hört talas om innan. Men nu känner jag att jag måste åka dit!
25 september 2015 — 13:19
admin säger:
Steel city Anna, det är väl både bra och dåligt att man kan köpa utan recept (himla praktiskt, men många kan ju bli beroende!), men att man i Kroatien inte ens kunde få kodein på recept var förvånande!
Jeanette, Mostar är en väldigt fin och intressant stad, absolut värd ett besök!
25 september 2015 — 18:46
Elisabeth säger:
Sån tur att det ordnade sig, men det lät hemskt att behöva åka så långt och kräkas under tiden.
05 oktober 2015 — 22:33
Marias Memoarer säger:
Verkligen synd med migränen, ni hade säkert hunnit och orkat se och göra lite mer i staden om ni båda hade varit krya 🙂 Om ni återvänder så kan jag faktiskt rekommendera att övernatta där, så kan man även se staden då den inte är invaderad av turister, gå i lugn och ro och titta på allehanda souvenirer och hantverk, äta mat och dricka bosniskt kaffe eller turkiskt te, tillbringa några timmar på War & Genocide Museum, leta efter hus med skotthål och besöka gravgårdar och moskéer m.m.
14 september 2019 — 8:49