Peter läste Tre sekunder sommaren 2009. Jag minns precis när han öppnade första sidan. Vi stod på färjan mellan Ystad och Swinoujscie då, på väg ner mot Europa med husbilen. Efter bara några rader tittade han upp och frågade ”Vad heter den här båten?”.
Ombord på färjan Wavel
”Wavel”, svarade jag. Och visst är det ett lite lustigt sammanträffande … Vi stod ombord på färjan Wavel på väg mot Swinoujscie. På första sidan i boken kan man läsa följande.
Det var inte mycket till bar, M/F Wavel var en av de största färjorna mellan norra Polen och södra Sverige men det här, smuliga bord och stolar och fyra magra pinnar som ryggstöd, det var inte meningen att man skulle sitta kvar särskilt länge.
Plötsligt blir alla fiender
Sedan dröjde det ända till den här hösten, innan jag tog mig an boken (deckare är inte riktigt min grej). Men ändå får jag ju medge, den här boken är spännande! Piet Hoffman är en infiltratör som tar sig in på ett av Sveriges större fängelser för att ta över droghandeln, på uppdrag både av den polska maffian och den svenska polisen. När det går fel är plötsligt alla hans fiender …
Kors och Tvärs säger:
Har inte läst, men däremot lyssnat på ”Tre sekunder” Vissa avsnitt var riktigt gastkramande och det gick inte att sluta lyssna.
Minns när goda vänner berättade om att de lyssnade tillsammans i bilen. De hade varit iväg med personbilen och handlat lite. Det blev så spännande så de satt kvar i bilen, på garage-uppfarten när de kom hem. Plötsligt upptäckte de att grannen stod på andra sidan häcken och tittade på dem – det måste ju sett roligt ut där båda två bara sitter. Tysta och stirrandes rakt fram…. En bok som rekommenderas, med andra ord //Anette
07 oktober 2011 — 19:42
Katarina i Asien säger:
Hm. läskigt att finna att det var samma båt som ni var på som P. just läste om..
Tack för lästipset!
Kram
08 oktober 2011 — 9:09
Veiken säger:
Vilket sammanträffande, att boken dessutom är bra gör det inte sämre……
08 oktober 2011 — 18:47
admin säger:
Kors och Tvärs, vilken rolig story om era vänner! Det är härligt när man fastnar i en spännande berättelse sådär, även om jag förstår att grannen undrade…
🙂
Katarina och Veiken, ja livet är fullt av såna där konstiga sammanträffanden! Det är ju inte så jätteofta man står på båten Wavel, så oddsen för det här inträffandet kan inte ha varit särskilt höga…
😉
09 oktober 2011 — 9:40