De resor som jag i första hand minns, det är de som har förändrat mig. Sandstränder och solstolar i all ära. En veckas avkoppling med en fruktdrink i handen kan fylla sin funktion. Men det är inte det som driver mig att resa, det är något annat. Det är längtan efter att uppfyllas av det där oväntade, det där som utmanar min etablerade bild av tillvaron och som tvingar mig till förändring. Här är tio sådana resor, som har förändrat mig. Vilka resor har förändrat dig, och varför?
Innehållsförteckning
1. Island 1993
Jag var 17 år och reste ett år som utbytesstudent till Island. Hamnade på Hemön. Ett år med hård blåst, kolja till middag fem dagar i veckan och ett nytt språk. Kan inte ens säga vem jag skulle vara om jag inte då och då, inom mig, formulerade tankar på isländska.
2. Tågluff i Östeuropa 1995
Jag och min kompis Johanna tog färjan till Estland och besökte hennes kompis i Lettland. Hon lät oss generöst bo i sitt rum (i en lägenhet med fem familjer, en i varje rum), bjöd på stekt potatis, visade stolt familjens ärvda dammsugare från 70-talet och var samtidigt tacksam och gav pengar till tiggare. Fortsatte in i Polen där vi fick elda med gasol om vi ville ha varmvatten. Perspektiv för en svensk 19-åring!
3. Transsibiriska järnvägen 2006
Några år efter att vi träffats tog Peter och jag tåget från Moskva till Beijing. Det där tågets rytmiska dunkande som försatte en i trans medan man såg ut över dessa oändliga landskap och miljonstäder som man aldrig hört namnet på. Och att sedan stiga av i Irkutsk och möta alla dessa människor i vackra klänningar. Jag fick plötsligt känslan av att det finns en stor värld, som ligger utanför det media rapporterar om…
4. Nya Zeeland 2006
Nya Zeeland i sig är en fascinerande plats, med regnskog såväl som glaciärer och vulkaner. Naturen i sig räcker för att vända upp och ner på ens föreställningsvärld. Dessutom blev vi tvungna att utmana oss som campare! Vi som aldrig kunnat tänka oss något sådant som camping hyrde en husbil för att kuska runt – och sedan var vi fast. Utan den resan hade det nog inte blivit någon husbil!
5. Vietnam 2007
Vietnam är i sig ett vackert land, med asiatiskt fuktig hetta och vänliga människor. För oss blev det ännu lite mer speciellt eftersom vi valde att gifta oss där. Vi genomförde ceremonin på svenska ambassaden och gav oss sedan ut med båt i Halong Bay. En resa som för alltid kommer att vara en del av oss nu …
6. Kenya och Tanzania 2007
Vi packade ryggsäckarna och bokade en flygbiljett till Nairobi. Det går inte ens att förklara allt som hände sedan – oroligheterna vid valet, alla människor som drevs på flykt, höggs ihjäl med machete eller brändes inne.
Insikten om att ingen annan kommer till undsättning när man reser och att man måste klara sig själv blev tydlig. Också insikten om att man kan få fina vänner och hjälp av okända i svåra situationer. Och desto mer uppskattade vi semestern när vi lyckats ta oss till norra Tanzania!
7. Europa med husbil 2009
Första gången i Europa som riktiga campare! Skönt att utmana bilden av sig själv, och av camping. Vi beundrade de österrikiska vidderna, lärde oss att älska italienska tomater och drack sprit tillsammans med tjeckiska gruvarbetare på campingsemester. Nu tycker vi inte att camping är löjligt längre – det är ju ett coolt och underbart sätt att resa!
8. Ukraina 2010
Det finaste man äger, det tar man på sig! Så är det i Ukraina, och en lyxig päls i ett sunktigt hotellrum är inte alls fel. Vi blev förälskade i idén om att faktiskt få tycka om sånt som glittrar och blänker. Härligt att frigöra sig från allt svenskt jante-tänk!
9. Kenya 2012
Tillbaka i Kenya, men nu med en svensk-kenyansk kompis. Den här gången stiftade vi bekantskap med medlemmar av stammen Luo och lyssnade sönder deras musik tills vi både avskydde och älskade den. Dansade till sent på natten och fick uppleva ett sagolikt bröllop med 400 gäster, sidentyger och afrikanska rytmer.
Dessutom åt vi getinälvor, hade en tupp i köket och bodde i en by utan elektricitet och rinnande vatten. Det går inte att sätta fingret på det, men ingenting är riktigt detsamma efter den resan!
10. Marocko 2014
I februari i år fick vi chansen att åka på bloggresa till Marocko. Två saker påverkade mig. Först och främst att sitta på en sanddyn och se solen sjunka över Sahara. Waow, säger jag bara. Och sedan – att träffa alla andra bloggare. Vi blev så inspirerade och taggade att bloggandet aldrig har varit roligare än nu!
Towis - Come fly with me säger:
Men ja vad jag håller med dig om Marocko – precis så kändes det 🙂 Och vilket härligt inlägg!
08 september 2014 — 21:18
Ditte säger:
Ett annorlnda, tänkvärt och spännande inlägg. Det finns många resor som påverkat mig och jag väljer fem; Thailand nära gränsen till Kamoodja 1980 och arbete i flyktingläger med kambodjaner son ofta lemlästade flydde först från Pol Pot och sedan Vietnams invasion.
Kambodja med ”dödens fält”, Phnom Penh och Angkor Wat 2012. Ett känslomässigt möte med ett land vars befolkning har lidit så mycket.
Kina; många resor i landet och Peking. Våra fyra år där har påverkat oss för alltid.
Tibet; tågresa dit från Peking i 48 timmar på tåg. Vilken natur och vilken hstoria det landet har.
Fidji; Ingick i en jorden runt resa vi gjorde 2005 och där vi gifte oss på atoll ute i havet i samband med en kryssning vi gjorde under fyra dagar. ( Sedan blev det Nya Zeland, Australien, Indonesien och Singapor)
Ja, alla resminnen som finns och de är många…
08 september 2014 — 22:16
BP säger:
Håller helt med Ditte! Herregud vilka härliga saker ni varit med om. Förstår att de påverkat dig/er. Inte så lite exotiskt heller att gifta sig i Vietnam.
Om jag ska vara ärligt så gillade jag Ukraina-vampen minst, men det kan bero på att jag har vissa fördomar mot allt som heter ex-USSR och öststater. Undantag Polen, då. Där fick jag definitivt INTE mina fördomar bekräftade…
08 september 2014 — 23:12
admin säger:
Towis, det var en toppenresa, som gav så mycket också efteråt!
🙂
Ditte, waow, du måste verkligen ha upplevt sååå mycket under dina resor och utlandsvistelser! Vissa upplevelser är kanske mer av det obehagliga slaget, men lär sig förstås mycket både om världen och om sig själv
BP, haha, vi gillar öst, även om det kan vara ganska osvenskt. Gillar Polen också, men kan hålla med om att det skiljer sig ganska mycket från till exempel Ryssland och Ukraina (menar nu dock INTE att bunta ihop dessa två länder, som ju har ett ganska spänt förhållande just nu…)
09 september 2014 — 7:12
Deciree säger:
Va kul att se vart ni gifte er. Fina var ni också. 🙂
09 september 2014 — 9:41
Lena säger:
Min övertygelse är att; det är resorna man gör som formar oss som människor! INGEN resa vill man vara utan, eller hur?
Eller; det är inte målet utan resan som är mödan värt, så sa Karin Boje.
09 september 2014 — 10:30
admin säger:
Deciree, tack! Det var ju ett väldigt enkelt bröllop, men det var mysigt!
🙂
Lena, kan hålla med! Ingen resa vill jag vara utan! Och visst är det själva resan många gånger, resandet, att vara på väg, det som händer längs vägen och de människor man möter…!
09 september 2014 — 13:40
Ladies Abroad säger:
Trevligt värre att få vara med på listan över resan som har förändrat dig! Tackar
09 september 2014 — 17:46
Christine säger:
Åhhh vilken underbart lista!
Det är många resor som både förändrat och påverkat mig, i stort sett alla mer eller mindre på något sätt. Jag tänker inte rabbla dem alla här, men året vi bodde på Bali är den resan som absolut format mig mest. Så underbart!
🙂
09 september 2014 — 21:16
admin säger:
Ladies Abroad, tackar tillbaka! Kul och inspirerande resa!
🙂
Christine, kan väl hålla med om att alla resor påverkar en på något sätt… men kanske mer eller mindre. Förstår att det blir extra speciellt när man bor på en annan plats en längre tid!
09 september 2014 — 22:14
Ama de casa säger:
Åh vilka fantastiska resor ni har gjort! Helt otroligt vilka minnen dom måste ge.
🙂
Dom resor som har påverkat mig mest var nog:
1: Berlin, 1989, på sommaren innan muren föll. Visst visste jag att muren fanns, men att den VERKLIGEN fanns… Där stod det beväpnade militärer för att skjuta dom som försökte ta sig från öst till väst…
2: Vietnam, 1994. Dom hade precis öppnat gränsen för västerlänningar, och vi var ”ovanliga”. Jobbigt att resa runt, men alla var vänliga och ganska… nyfikna.
3: Iran, 1995. Att se hur det verkligen är/var i det landet var intressant, samtidigt som jag var mycket glad att jag är född där jag är född.
Finns nog en hel del andra också, men det där var dom jag först kom att tänka på
🙂
10 september 2014 — 4:20
Ama de casa säger:
Jo, åsså Irian Jaya 1991, (Indonesiska delen av Nya Guinea). Att flyga in till mitten av ön (fanns inga vägar) och sen se gubbarna gå omkring med sina penisfodral… Jodå. Inget jag hade sett tidigare i alla fall
🙂
10 september 2014 — 4:23
admin säger:
Ama de casa, waow vilka spännande och intressanta resor! Berlinmuren såg jag faktiskt också, när jag var i 10-årsåldern och var på skidresa med mina föräldrar, nära gränsen. Även då påverkade det mig att se gränsvakterna! Vietnam på den tiden låter intressant och Iran skulle jag också gärna besöka, även om jag inte heller skulle vilja bo där…
10 september 2014 — 7:31
AktivaDagar säger:
Vilket intressant och tankeväckande inlägg! Tack för det!
10 september 2014 — 9:02
Renates Reiser säger:
Fantastisk innlegg! Veldig interessant og tankevekkende lesing!
Kan hende jeg låner ideen til å lage et eget blogginlegg om dette 😉 Men link til dere selvsagt 🙂
10 september 2014 — 11:49