Att köra på franska vägar

Om jag inte minns fel så var det just Frankrike och Schweiz följt av Italien som en gång i tiden införde betalmotorvägar. Å det blir säkert en betydlig summa om man bara använder dm. Personligen tycker jag som ni: det är inte bara billigare utan betydligt roligare att köra mindre sidovägar om man inte har brådis – mera att titta på där.

Svar: Du är den enda WP bloggen där jag aldrig behöver göra någonting. Jag skriver kommentaren och klickar på ”Submit Comment. Skönt!

Det är nog mitt bestående minne från Franska motorvägar, just de skyhöga priserna!

Hej på er! Kul att följa er resa.
Vi har ju rest på samma ställen och har väl samma erfarenheter. Det där med rondeller kan vara ett gissel. Det är likadant i Spanien, särskilt på landsbygden. Måste väl vara ett EU-påfund och troligen EU-pengar som betalat rondellerna.

Infrastrukturen för husbilar i Frankrike är jättebra. Och deras kommunala campingar är billiga och ligger ofta centralt.

Betalvägar använder vi när vi har dåligt med tid. Våra resor är ju alltid förknippade med reportagejobb så ibland måste vi pinna på. Fast trevligast är att tuffa på i maklig takt och kolla på omgivningarna, stanna till där det ser mysigt ut och äta en enkel men fantastiskt god fransk måltid.

Ha det fortsatt gott!

Härligt att ut och äventyra i husbil i ett helt år! 🙂

Vi har ju bott i södra Frankrike i sju år nu med regelbundna årliga sverigeresor och också mycket körning i övriga Frankrike. Till skillnad från alla andra tycker vi INTE att man betalar överpris på de franska motorvägarna. De håller extremt hög klass, är mycket välunderhållna, ofta mycket natursköna och med effektiv sanering och hjälp vid olyckor. Jämfört med tyska motorvägar som är ett veritabelt elände susar man här fram på tysta väldoserade vägar med fransmän som kör ytterst disciplinerat och väl, just på motorvägarna. De gånger man kör på departementsvägarna leds man ofta in i olika orter, inte sällan just med mängder av rondeller, rödljus och genom trista och fula industriområden. Vi undviker alltså den sortens vägar och tar oss snabbt via motorvägarna fram till vårt mål. Sen kör vi gärna pittoreska småvägar i det vackra franska landskapet!!
Vi bor mellan berg och hav och konstaterar att bergsvägarna är väl underhållna men smala och mycket kurviga, ibland lite väl mycket för att vara behagligt med husbil. På mindre vägar kör fransmännen obehagligt hetsigt och lägger sig gärna direkt i baken på en och kör om på livsfarligt sätt. Detta gäller inte minst de många motorcyklisterna som är rena självmordspiloter. Det vittnar alla blomsterkransar längs vägarna om. Fransmännen kör också fort och stannar inte förrän de är framme precis vid avtagsväg så man vet inte om de bara tänker fortsätta rätt fram. Deras rondellkörning är helt annorlunda än den svenska vilket är obehagligt förvirrande
många gånger.
Att parkera i Frankrike är ett kapitel för sig. Man tränger sig in var man kan, respekterar inte förbudsskyltar, ställer sig på handikapplatser. Man skrapar ofta i här och var vilket också syns på alla repor och småskador. Många gånger får man en skada på en parkering och den som kört på har helt sonika åkt därifrån. Tips är att så fort man ev blir påkörd fort som attan kliva ur bilen och få tag på ”förövaren” som annars bara nonchalant sticker därifrån. Se också till att ha den internationella varianten av skadeanmälan till försäkringsbolaget tillgänglig och kontrollera noga att motparten fyller i allt och skriver under. Annars blir det dyrt
och krångligt!
Fransk polis är oerhört effektiv och stentuff. Särskilt motorcykelpoliser som lurar längs vägkanterna och inte tål minsta motsägelse när de väl stoppat en. Bara att le och vara så följsam det går. Det finns också mycket fartkameror och det respekteras av alla. Man lyder också hastighetsgränserna, det blir väldigt dryga böter annars på plats ochfransmännen får också prickar i körkortet vid förseelser. Allt detta är medvetna insatser för att få ner trafikolyckorna och man har nött goda resultat på bara några år.
Att se upp med är trafiken på söndageftermiddagarna. Fransmännen äter då sin långa familjelunch och det dricks vin och körs på ett sätt en svensk aldrig skulle våga. Så se upp för berusade bilister då! Promillehalten är annars 0,5 så den som vill kan ta sig ett glas eller två.
Att köra på landsbygden har sin charm just genom de många värdshusen och trevliga smårestaurangerna där man kan få en trerätters meny inklusive vin till väldigt lågt pris. Fransmännen ör otroligt vänliga och serviceinriktade och bäst blir det om man alltid hälsar med ett Bonjour och säger s’il vous plait och merci så mycket man kan!

Vi har kört en del i Frankrike men med vanlig bil och har varvat motorvägarna som vi tyckte var väldigt bra och smidiga att använda. Betydligt trevligare än de tyska. Men vi har också kört på många mindre vägar och där kan det bli trångt i små byar och städer, men man ser och upplever mycket. Rondeller är det gott om och av alla de slag. Kanske har någon provision på att bygga dem.
Att parkera är en historia för sig….