Att komma hem efter långresan: jobb och vardag

At bo på husbåten är ju helt perfekt och givetvis en känsla av frihet även om ni inte direkt per båt kan lämna kajen. Men instängt blir dte ju inte. Jobb kommer att ordna sig, men det vill till att värdesätta annat än jobb också.
Jag valde att sluta jobba och ta ut min tjänstepension när jag var 61 och det har jag aldrig ångrat. Visserligen jobbade jag lite efter det i både i Stockholm,Thailand och Peking och det passade bra.
Jag tror det är viktigt i livet att jobbet inte slukar allkraft utan att man hinne med allt annat också. Det hgäller oftast att priorietra rent ekonomiskt och alltsedan våra döttrar föddes 1981 har resor runt om i världen alltid prioriterats framför mycket annat materiellt. (Men vi har bott i eget hus men utan att köpa nya möbler och ny bil varje år. )
Högst på min prioriteringslista är att vara frisk och att göra det jag vill och när jag vill och hoppas nu på fler resor. Och förstås att tillbringa tid med barnbarnen.

Visst väntar det en vardag även efter 12 månaders semester här hemma. En annorlunga vardag kanske men ändå i semestermiljö med tanke på att ni bor på båten och med en utsikt som skulle kunna finnas i vilket semesterparadis som helst. Ja, bortsett från temperaturen då;-)

Tycker att du var modig att du skippade tjänsten till förmån av er drömresa. Det hade jag faktiskt också gjort!

Man lever bara en gång. Pengar är absolut inte allt. MEN ”lyxen” jag har haft och är lyckligt lottad att ha kvar vill jag INTE bli av med om du förstår vad jag menar.

Våra jobb tog den tid det tog hos våra generösa arbetsgivare. Å vi älskade våra arbeten. MEN att jobba ihjäl sig är ingen idé. MEN om man älskar sitt jobb, som jag/vi gjorde så fortsätter man så länga man tycker det är kul. Man ska ha kul helt enkelt och samtidigt cashar in om det går. Å det gr:-)

Förstår att det är en väldig omställning för er. Strongt av dig att säga upp dig från ditt förra jobb. Och klokt, tycker jag. Jobbet får alltför ofta ta alltför mycket av människors liv, vilket jag vet av egen erfarenhet. Men, när man tycker att jobbet är roligt så satsar man gärna. Jag skulle dock gjort en del andra val om jag fått ”börja om”, men sitter för den skull inte och är bitter och ångrar vad jag gjort. Jag hamnade ju på Getingstorp till slut och det skulle jag velat göra oavsett hur mitt tidigare liv sett ut. Slutet gott allting gott, om jag får säga så.
Ha de så gott i vardagen och Lycka till med jobbsökandet!

Tufft beslut där med jobbet, men helt rätt enligt mig 🙂

Jag brukar instämma med en gammal kollega som alltid sa ”Min kropp har inget behov av att arbeta…” 😉

Mitt nuvarande jobb som Ama de casa är det bästa jag har haft 😀

Vad intressant att höra om hur det känns att komma hem och om jobbläget!
Jag förstår absolut att resan prioriterades, så att den kunde fullföljas enligt plan.

Det låter onekligen mysigt att bo på en båt. Härligt att ni inte behöver känna er instängda i en lägenhet just efter friheten under resan.

Angående jobb, så tänker jag så här: Det är ju inte alla förunnat att jobba med sina stora intressen. Men det gör jag! Jag driver ju en egen kommunikationsbyrå som copywriter och kommunikatör. Det är så klart ingen dans på rosor att vara egen företagare alla gånger, men möjligheten att ägna sig åt det man brinner för uppväger allt. Likaså friheten! Jag bor i en småstad och har bara fem minuters cykelväg till mitt kontor där jag stortrivs. (Det ligger i ett kontorshotell med trevliga vänner som rumsgrannar.)

Jobbet vävs också ihop med mitt privatliv, då gränsen är flytande vad gäller arbetspass, resebloggande och allt nätverkande i sociala medier. Ibland blir det för mycket, med långa kvällspass. Då är det skönt att bege sig till gymmet eller ut på promenad. När jobbet är livet får ju livet ändå bara inte bli jobb! 😉 Komplicerat kanske, men jag tror ni förstår hur jag tänker.

Stort lycka till med det praktiska fixandet och era kommande jobbplaner!

Modigt att släppa ett bra jobb för att få göra resan! Jag hade nog inte gjort det utan kommit hem tidigare i så fall. Men så är jag en riktig fegis, vill ha de tryggt runt mig. Ogillar djupt att inte veta hur livet ska utvecklas. Men jag inser ju också att du har en mycket god utbildning med dig i bagaget och värdefull yrkeserfarenhet att ta med i jobbsökandet, så i praktiken är det förstås inga problem för dig att hitta något bra igen.

När det gäller att prioritera mellan jobb och fritid så har det varit en levande diskussion en tid här hos oss. Jag började ju redan för några år sedan att ta ledigt varje onsdag för att slippa bli så trött och starta jobbavvänjningen. Nu ett par år har jag jobbat måndag – onsdag och fredag, alltså 60 % och det är guld, orkar vara glad både lediga dagar och jobbdagar. Nu har jag fyllt 65 och skulle nästa läsår vilja jobba 40 % alltså bara måndag och onsdag. Eftersom jag gillar mitt jobb högt och rent så skulle jag vilja fortsätta så så länge jag får för min arbetsgivare. Misstänker att det måste ta slut vid 67 års ålder, kommunen har gräns där. Men vi får se, mitt förhandlingsläge är gott, välutbildade och behöriga speciallärare växer inte på trän! ;- ) Roland har ju en liten byggfirma och sköter om administration, transporter och att fixa nya jobb men är i övrigt mycket ledig, så vi har mycket egentid tillsammans, vilket vi uppskattar. Det är bra att tänka till ibland hur man eg vill ha det och inte bara jobba på.

Inte sa jobbigt att komma hem nar man bara glassar rundor pa roda mattan som ni gor. Vad galler jobb sa ar det basta som finns att hitta ett arbete som man trivs med och inte kanns som jobb. Utvecklande och roligt. Svart att hitta men det finns dar. Man tillbringar ju trots allt massor av tid pa sitt jobb. Sen tror jag att om man aldrig jobbar sa uppskattar man inte semestrar och ledighet… men det vet jag ju inte med hel sakerhet. Det ar kanske fantastiskt. Annars kom hit sa saljer jag er till vars en shejk sa har vi pengafragan overstokat.

Hej mina Väner jag fortsätter läsa er blogg det är roligt att höra att ni må bra synd att ni kunde ej komma till Malmö hälsningar frän Malmö