Ann-Sofie och Jonas har båda seglat större delen av livet och för sex år sedan lämnade de Sverige för den längsta seglingsresan någonsin. Under den här tiden har de framför allt seglat i Medelhavet, men de har också tagit sig ända till Karibien med sin båt S/Y Lady Annila. Nu väntar snart en ny epok i parets liv, med fast boende i Portugal.
Vi har frågat hur det fungerar att vara ute och segla såhär länge och hört oss för om vilka strapatser Ann-Sofie och Jonas varit med om längs vägen. Om du vill läsa mer kan du följa parets äventyr på deras blogg Sailinglife.
Innehållsförteckning
Kan ni berätta om besättningen på S/Y Lady Annila? Vilka är ni?
Vi som seglar på S/Y Lady Annila är Ann-Sofie och Jonas. Vi är ett par runt 55 som seglat större delen av våra liv, Jonas sedan barnsben och jag sedan drygt 30 år när vi träffades. Vi började segla på en L32 en båt byggd i början av 60-talet knappt 10 m lång. Innan vi bestämde oss för att längesegla gick turerna oftast längs västkusten, Blekinge skärgård och runt bland de danska öarna.
Kan ni berätta lite om er båt?
Lady Annila, vår nuvarande båt, är en Amel Super Maramu 53 fot/16 m lång, ketchriggad d.v.s. med två master. En båt som är tillverkad i Frankrike i ca 500 exemplar. Båten har ritats och byggts för att var en säker och praktisk båt att segla runt på jorden med och är en av de vanligare modellerna för långsegling.
Hur länge har ni varit ute och seglat och hur ser resrutten ut?
Vi lämnade Sverige 2010 och har sedan dess seglat runt i Medelhavet samt seglat Karibien tur och retur totalt lite mer än 30 000 nautiska mil. Vi började i Medelhavet och under 2011 seglade vi från Ayamonte vid Portugals gräns till Kreta via Mallorca, Menorca, Sardinien, Lipariska öarna, Sicilien några öar i Egeiska Havet och Kreta.
2012 blev det Kroatien och mera Grekland. 2013 Grekland, Sicilien, Algarve-Portugal och ut i Atlanten till Madeira och Gran Canaria. I december tog vi det stora steget och seglade över till Karibien. Där stannade vi två säsonger och seglade tillbaka till Europa och Medelhavet i maj 2015. Spenderade vintern 2015-2016 på Sicilien och är nu i Portugal, Algarvekusten.
Hur bar ni er åt (ekonomiskt och praktiskt) för att komma iväg på en långresa med båten?
Vi var långt ifrån pensionsåldern när vi lämnade Sverige men genom att jag kunde fortsätta jobba från båten, har vi löst det ekonomiska. Tack vare att man idag kan koppla upp sig i princip överallt har det fungerat. Många gånger har det varit en både spännande och frustrerande jakt på SIM-kort till telefon och modem.
Vad är det mest utmanande med att segla som ni gör? Kan du berätta om några strapatser?
Vi ser det inte riktigt som en utmaning. Mer som ett sätt att leva i nuet och med naturen. Ett mycket avkopplande och stressfritt liv. När vi, efter ca 1 år, kom tillbaka till Sverige första gången, sa våra vänner att vi kändes så lugna och rofyllda. Visst har vi också stress men det är en positiv stress. Inte på grund av någon kalender eller deadline eller utan mer av att vädret plötsligt blir sämre, att ankaret inte ska hålla om vi får starka vindar o.s.v.
Utmaningen ligger mer när vi är i land, att hitta Supermarkets, mobiloperatörer, reservdelar och att klara sig utan kunna det lokala språket. Vi är ju oftast ute på landsbygden och där är kunskaperna i engelska mycket varierande. Är man i Portugal/Spanien/Italien ligger utmaningen i att hålla isär språken. De är ju som ni vet väldigt lika varandra.
En italienska som pratade ungefär lika mycket engelska som jag pratade italienska sa till mig, att det inte var någon bra idé att ta ett spanskt ord och uttala det på italienska. Gissa om jag kände mig tillplattad jag tyckte att jag gjorde ett mycket tappert försök att göra mig förstådd!
Strapatser blir det lite då och då. Till exempel när vi seglade iväg från Kreta 2013 hade vi en underbar segling med vinden med oss, en slö vinden in snett akterifrån, blåste kanske 7-8 m/s. Plötsligt dör vinden, seglen bara fladdrar och innan vi har hunnit agera har vinden vänt 180 grader och fördubblats i styrka. Då fick vi brått att skota om alla segel och minska segelytan.
Det otäcka var att vi inte visste hur länge det skulle pågå eller om vinden skulle öka mer och vi hade långt till någon ö för att få skydd. Men lika plötsligt som vinden kom. Försvann den igen ca 2 timmar senare. Vi kontrollerade den nedladdade väderrapporten lite noggrannare när vi hade lagt ankare ytterligare några timmar senare.
Alla vindpilar i området visade att vi skulle ha medvind och svaga vindar. Utom i ett litet litet område, som vi då lyckades träffa. Där var det prognostiserat för precis det vädret vi fick. Det mest genanta var att vi hade sett den där vindpilen, men tänkt att så kan det ju inte vara. Måste vara ett fel i prognosen … Hade vi bara gått 3 nautiska mil längre norrut eller söderut hade vi sluppit det.
Eller när vi på Tobago skulle köra in med jollen till stranden och det var kraftig dyning. Det var premiär för oss med kombinationen strand-jolle-dyning så det var lite spännande. Här är blogginlägget om det hela.
Sista etappen tillbaka från Karibien blev också lite spännande med storm de sista 12 timmarna. Det var väldigt skönt när vi kom in i lä av Portugal. Vi visste att vi skulle få lite kraftigare vind den sträckan, men inte att det skulle bli så mycket. Vi var glada att det var mörkt så att vi slapp se de stora vågorna. Men trots allt kände vi oss säkra på båten och räknade bara tiden tills vi skulle komma i lä.
Kan ni berätta om de bästa platserna ni besökt hittills?
Att välja ut några Bästa platser är svårt. Allt har sin charm, men här är några, utan inbördes ordning.
- Kreta – en ö med så mycket att se och göra att det borde vara straffbart att bara ligga på stranden
- Trinidad och Tobago – med bland annat Karnevalen ca 40 dagar före påsk.
- Grenada – kryddornas ö med kanel, muskot, gurkmeja, peppar, avokado, mango, bananer med mera precis överallt.
- Brittish Virgin Island – ett skärgårdsområde med massor av olika öar och vikar. Öarna här så härligt fantasieggande namn: Dog Island, Deadmans Coffin, Bitter End, Saba Rock … Underbart kristallklart vatten med manga korallrev att dyka eller snorkla på.
- De grekiska öarna – med sömniga små byar, härligt vatten, god mat och sol. Funderar man på att båtluffa så kan vi verkligen rekommendera öarna i Egeiska havet mellan Grekland och Turkiet. Att resa runt och titta och uppleva är så mycket mer berikande än att bara ligga på stranden.
- Sicilien – Den största ön i Medelhavet med en otroligt intressant historia sedan flera tusen år före Kristus. Spännande arkeologiska siter att besöka som bl.a. Villa Romana di Casela med sin mosaik, Tempeldalen i Agrigento med grekiska tempel. Licata med Minoiska lämningar. Taormina vid foten av Etna med en vidunderlig utsikt.
Hur ser era framtidsplaner ut?
Framtiden är lite spännande just nu. Vi flyttar till Portugal och blir landbaserade ett tag. Ska lära oss portugisiska och lära känna landet och dess traditioner. Vi hoppas på många och intressanta resor och utflykter i inlandet som kommer att resultera i, förhoppningsvis, intressanta blogginlägg.
Till sist en fråga vi ställer till alla vi intervjuar: Vilket är ert drömresmål?
Japan, Sydamerika, Nya Zeeland, USA och då framför allt British Colombia är några av ställena som står på vår önskelista. Man kan visserligen segla till dem alla men vissa seglingar är mer strapatsrika än andra och de vi listat här är sådana ställen som vi helts flyger till.
Tack Ann-Sofie och Jonas, S/Y Lady Annila, för att ni ville dela med er av era erfarenheter och tankar!
Ama de casa säger:
Oj vad spännande! Verkligen härligt att ha modet att uppfylla sina drömmar 🙂
04 juni 2016 — 8:03
Åsa säger:
Det verkar så härligt att kunna segla! Lite lustigt att Portugal varekn var med bland bästa platser de besökt eller drömresmål men att det är hit de ska flytta…? Ska bli spännande att se hur de trivs här i Portugal! (Undrar om de behöver en flyttfirma för i så fall kan jag ju rekommendera en!)
04 juni 2016 — 8:21
Steve säger:
Fantastiskt. Jag imponeras av människor som realiserar sin drömmar.
Jag är ingen båtmänniska och finner det farofyllt att bara läsa om dylika seglatser. Men, jag förstår ju att om man är en inbiten och kunnig seglare så är seglatser som dessa nåt alldeles speciellt att genomföra.
Som med mycket i livet; har man kunskap och vet vad man ger sig in på så är det mesta genomförbart.
04 juni 2016 — 9:15
Lanclin säger:
Det låter så himla spännande, actionfyllt, rofyllt, lärorikt och mysigt att segla. Det enda jag minns från mina egna små seglingar i barndomen är att jag tyckte båten lutade så mycket hela tiden, ha ha! Undrar vad jag skulle tycka om det idag 🙂
04 juni 2016 — 9:23
Ruth i Virginia säger:
Låter spännande, men det måste väl bli långa dagar ibland, när
inte mycket händer. Vad gör ni, när ni har fri tid på båten?
Jag är en riktig landkrabba, och skulle aldrig kunna tänka mej att
bo på en båt. Behöver en dörr jag kan öppna och stänga och en
tidning att läsa varje morron. Gillar också att ha grannar, och att
kunna ge mej iväg med bilen. Att vara tillsammans 24/7 i ett litet
utrymme, skulle vara ”döden” för mitt äktenskap. 🙂
Dessutom blir jag lätt sjösjuk !!!
04 juni 2016 — 11:46
4000mil säger:
Inget för mig som är en sjösjuk liten landkrabba, men som fantasi låter det fantastiskt!
Att kunna ta med sig jobbet på en långresa skulle vara underbart.
04 juni 2016 — 12:55
admin säger:
Åsa, vi får se om Ann-Sofie och Jonas kan svara på detta!
Steve, jag har också väldig respekt för havet och segling, men det hänger ju också ihop med att jag inte har kunskapen, så jag känner igen det du beskriver.
Lanclin, intressant minne! 😉 Jag har faktiskt inte seglat mycket i mitt liv alls…
Ruth i Virginia, vi får se om Ann-Sofie och Jonas svarar på detta! Och i övrigt så är det väl tur att vi alla gillar olika och väljer det sätt att leva vi själva trivs med! 🙂
4000 mil, det där med att kunna ta med sig jobbet är ju lite av en dröm!
04 juni 2016 — 13:40
S/Y LOOMA IV säger:
Skön berättelse… Kanske vi blir båda båtgrannar ett tag och även bosatta grannar i Lagos.. Kul med så många seglare som slår sig ner där..
04 juni 2016 — 15:29
Ditte säger:
Ja, att segla kan vara nog så nödvändigt och beroendeframkallande. Jag läser och njuter av välbehag. Vilka resor och vilka upplevelser! Ett sätt att leva!
Men jag är för feg för en så lång segling.
Jag har seglat i vattnen runt i Kroatien, lite i Thailand, Turkiet, Grekland, Mallorca, Malta och Sicilien men är för harig för de stora haven.
Och nu blir det Portugal ett tag. Spännande det också!
04 juni 2016 — 18:32
Dawan säger:
Hej!
Nu är jag verkligen motiverad!
Jag och min man har varit på långresa flera gånger. Nu planerar vi en tredje tillsammans. Och den tredje ska bli väldig speciellt då vi åker med vår dotter som blir ungefär 4-5 år då vi åker OCH vi ska segla runt karibien! Vi kan INGENTING om segligen. Min man tar nu i sommaren en ”segling körkort” för sjö och nästa år för hav (vi bor i Schweiz). Vi har hört att vi är galna! Vi vill följa våra drömmar men ibland tänker vi att segligen är kanske ändå för mycket! Vad tycker ni? Kan man lära sig att segla på fyra år? Och är det så farlig att segla runt karibien?
04 juni 2016 — 19:16
BP säger:
Helt fantastiskt! Är verkligen ompad över den otroligt höga kvalitén på era ”intervjuoffer”.
Det här paret gör nå’t som jag aldrig skulle våga göra, inte på en segelbåt i alla fall. Kanske. kanske på en motorbåt.
Är full av beundran måste jag säga:-)
04 juni 2016 — 21:22
Elisabeth säger:
Imponerad läsning, även om segling inte är min grej.
04 juni 2016 — 22:06
admin säger:
S/Y Looma, eller hur!? Vi tänkte förstås på er mär vi gjorde den här intervjun! 😉
Ditte, du har ju seglat en hel del! Härligt! 🙂
Dawan, oj spännande! Hoppas att Ann-Sofie och Jonas, eller någon annan som kan segla, kan svara på er fråga!
BP, roligt att du uppskskattar våra gästintervjuer! 🙂
05 juni 2016 — 7:03
Ann-Sofie säger:
Oj vad många frågor. Kul! Ska göra mitt bästa att besvara dem.
Åsa, vi har så många favoritställen att vi inte kunde räkna upp alla. Eftersom vi är i Portugal så är det inget mål. Snarare en dröm som blivit verklighet. Det där med flyttfirma lät intressant. Kontakta Helena så får du min mail-adress.
Lanclin. Det där med att det lutar hade jag synnerliga problem med väldigt länge. Nu har jag vant mig men protesterar när det lutar för mycket. Dvs så att jag får dra mig från ena änden av köket till den andra. Eller att datorn inte kan stå kvar på bordet.
Rith i Virginia., ”fri tid” har vi massor av, och visst kan det bli långsamt/långtråkigt ibland. Speciellt på kortare passager. Dvs under 2 dygn. Fri tid blir det bara om vädret tillåter. Man läser, tittar på film, lagar mat, bakar, handarbetar, tittar på havet eller stjärnorna, pratar, sover …
Att stänga en dörr kan vi göra både mot omvörlden och om vi vill vara ifred från varandra. Det funkar inte annars. Grannar har vi alltid, nästan. Dvs på ankarplatserna och i marinorna. Det härliga är att det blir nya grannar hela tiden. Läsa tidning, inga problem. De finns på nätet. Papperstidning lite besvärligare.. Att vara tillsammans 24/7 har blivit ett lyft för äktenskapet. Mycket för att vi upplever allt tillsammans och att vi är mer harmoniska idag än när vi jobbade.
S/Y Looma, ska bli kul att följa er segling hit ner. Har andra seglingskompisar som oxå bor i Lagos så vi kommer säkert att kunna träffas. Eller när ni kommer till Portimao för att slippa marinan. ?
Ditte, då har du seglat i några av de mest blåsiga områdena i Medelhavet. Underbara ställen, eller hur?
Dawan, härligt med era planer. svårt att svara på din fråga. Trots att vi hade seglingskunskaperna innan vi stack så hade sju års förberedelse tid. Att hitta båt, att lära känna båten, att gå div olika kurser, amatatörradio licens för kortvågsradio, oceanskeppar kurs, meteorologi mm mm. Ni börjar från noll och behöver seglingsträning. Speciellt i dåligt väder. Fyra år känns kort tid, Men om ni bara ska segla i Karibien, så kan det funka. Ska ni segla över Atlanten behöver ni kanske lite längre förberedande seglingstid.
BP, motorbåten får vara bra stor för att kunna gå över Atlanten. Svårt med dieseltillskott där ute. 🙂
05 juni 2016 — 10:53