Ok, då kör vi igen och Peter vid tangentbordet. Vid 14 års ålder klev jag in i en ny värld. David Bowie klev in och helt plötsligt gick jag klädd i coola kläder och platåskor i lack. Jag kopierade en bild av honom i svartvitt när jag pryade, och gjorde ca 200 kopior för att tapetsera en fondvägg i mitt rum.
Jag var nog den första att ha fondvägg 1974 och jag målade om hela mitt rum och alla möbler, och drog el till en låda så jag kunde styra hela rummet och alla lampor i alla färger. hm, det började redan då, haha. Mycket mer lockade i den stora nya världen.
Innehållsförteckning
Två världar
I Stockholm började jag gå ut med min kompis på klubbar och nu kom också kläderna in, för det var skitviktigt vad man hade på sig. Lila och guld klädsel, discon är här. Vi gick på Domino på Hornsgatan och fick se Magnus Uggla slå igenom. Niklas Strömstedt var DJ där då och då och efter stängning så drog vi tillsammans till heta innestället Big Brother vid Stureplan där Sidney var DJ. Han var först med att verkligen få disco att slå igenom på allvar i Sverige, och han är även en av orsakerna till att Stureplan blev vad det är idag för det fanns bara ett diskotek på Stureplan då.
Skolan blev självklart lidande för nu var ju allt annat viktigare, som tjejer, uteliv, alkohol, musik och skaffa pengar till allt man gjorde och bara det var en kamp. Föräldrarna var i uppror för att skolka blev ju en del av vardagen, och betygen rasade samt ständigt bråk med min mamma och pappa.
Jag hade inte tid med dom för att det fanns ju en hel värld där ute att upptäcka, och det måste jag göra nu, haha. Att inte komma hem på helgerna för att man hade raggat nya tjejer som man sov hos vart som standard, och det var inte heller populärt hemma. Jag hade en hel del utegångsförbud så man kan säga att jag var periodare. Ena veckan utegångsförbud och nästa vecka ut igen.
Klimatet blev väldigt hårt i förorterna och vid 14 års ålder så ska alla killar visa upp att dom duger. Finnar var väldigt brutala och stod för mycket misshandel och använde ofta kniven i slagsmål. I min klass så började en kille från Jugoslavien som jag vart kompis med, och jag vart ihop med hans kompis syrra.
Jugoslaver bråkar man inte med så där hade jag beskydd utan att jag tänkte på det. Sen träffade jag ett par finnar på en fest som tyckte att svenskar var mesar för dom kan inte dricka och inte slåss. Jag satt i ett förråd på Sångvägen i Järfälla och drack hemkört en hel helg med dessa killar och efter det så gick det ut till alla finnar att Peter är ok, så han rör ni inte. Jag vet inte hur eller varför jag tog mina beslut men bra var dom just då.
Blidö
Den andra världen som jag besökte ofta var ju vårt sommarställe och där hade jag väldigt mycket vänner. Jag fick mitt första sommarjobb i en ICA butik när jag blev 15 år och jag var ju stor nu, tänkte man då. Pengar var kul men gick åt i ruskig fart. Vi pimplade strömming på torsdagskvällar och vi brukade få två stora hinkar på ett par timmar och rensa och la dom i påsar, som vi sålde i färjeköerna till alla som kom till sina sommarställen på helgerna. Bra extra pengar och helgen var säkrad.
Min storebror och jag köpte en begagnad motorbåt, en Flipper HT som vi döpte till Jameson för vår pappa drack den whiskyn. Vi skickade efter stora bokstäver i skotsrutrandigt och det stod Jameson på hela båten, och jag dricker fortfarande Jameson, helt otroligt.
Alla våra vänner hade båt så vi åkte runt 15-20 båtar till små öar och festade på helgerna. Jag träffade människor som rökte hash och rökte själv en 20-30 gånger under sommaren men det vart så tråkigt, för man vart så seg och det stämde inte riktigt in på mig som person. Jag har alltid varit glad och uppåt så det slutade jag med ganska fort. Droger har aldrig intresserat mig för jag tycker inte om att tappa kontrollen över mig själv och det känns inte ok med droger heller.
Jag träffade dom fyra bröderna Wallén som också vart nya vänner och alla höll på med musik varje dag. Ingmar och Ville var ju två av Boppers medlemmarna och med dom hängde vi ganska mycket på landet. Nya band i musikväg radades upp dom här åren och allt från 10cc, Supertramp, Genesis, Pink floyd, ja hur mycket som helst och som vart odödliga i musikväg men disco musiken fanns där och jag älskar att dansa.
Samtidigt under hela min uppväxt så har det alltid funnits ”måsten” som gav kunskap. Jag hade gått i seglarskola och vi hade segelbåt och motorbåt och när vi inte festade så var vi ute i skärgården och fiskade. Jag lärde mig att ta hand om all olika sorts fisk, läsa sjökort, ligga i vindskydd, lägga i och ta upp nät, gå igenom och rensa och att överleva i naturen helt enkelt. Hur man sågar, målar, bygger, reparerar, lagar motorer och skjuta med pistol och gevär. Jag hade nog ett ganska gott självförtroende att kunna klara mig själv redan då och jag har aldrig varit rädd för att ge mig in i nya saker någonsin i livet.
Full fart framåt
Jag lovade mina föräldrar att skärpa mig i nian och lyckades få upp mina betyg till 3.0, alltså en 3:a i varje ämne och hur jag lyckades med det var en gåta. Nu vart det ännu mer fart på stan! Ut varje fredag och lördag, dansa och ragga.
Min teckningslärare var så imponerad över mig och min kompis uteliv, så vi satt varje måndag och berättade allt vad vi hade gjort på helgen. Han skrev en bok om oss som hette Snöret som tyvärr är borta nu efter utlåning.
Det var många gånger som man åkte hem med tjejer och smög in hos dom med deras föräldrar vaknade, och då åkte man ut med huvudet före någonstans i Stockholm och tågen hade slutat gå. Det var bara att sova i någons trädgård eller portuppgång och vänta på första tåget hem men det var inget konstigt med det … DÅ. Jag blir trött när jag bara tänker på det.
Efter plugget
Sluta nian och fortsätta plugga! Jag! Inte en chans för det finns något som heter sabbatsår och den chansen tog jag. Jobb fanns överallt så det var inga problem att få tag i pengar. Ringde man på ett jobb så frågade dom alltid när jag kunde börja. Jag jobbade på lager, hobbybutiker, klädbutiker men så fort jag kunde rutinerna på ett jobb (två månader) så sa jag upp mig och började på något nytt. Inga nya utmaningar då drar jag, och så såg mitt sabbatsår ut.
Nu utökade jag mitt uteliv till onsdagar också för jag hade ju lön så varför inte, onsdag-fredag och lördag, nu kör vi! Att vara ute till 02 00 till torsdag morgon och gå upp 6 blir ju ändå 4 härliga timmar innan en arbetsdag. Jag var ju 16 och levde livet. Kär var jag också för jag hade den sommaren träffat min första kärlek, och Ann hette hon. Det är väl klart att alla kommer ihåg namnet på sin första kärlek.
Under det här året hann jag också med att vara vegetarian under 4 månader. Jag träffade någon äldre kille som jag vart kompis med som sa att det ska man vara, shit jag är ju” JA” sägare. Sagt och gjort och in på hälsobutiken och nu ska jag vara vegetarian. Det var inte populärt hemma, IGEN. Mamma typ skrek att nu får du laga din mat själv och ha din egen hylla. Jag fixade det ett tag men sen hade jag ju provat det, så det var inte roligt längre. Stackars mina föräldrar som flera gånger bara satt och grät och sa att dom inte orkar längre. Stor kärlek till dom för att dom ändå kämpade på när jag utvidgade ramarna hela tiden.
Börja på gymnasiet, att vara punkrockare och bli jagad av raggare och senare åka med raggarna, flytta hemifrån och lumpen tar vi i nästa ”Happy Friday”.
Vad gjorde du själv i tonåren? Jag vill veta:-)
Missade du förra Happy Friday? Läs Här är mitt liv
Lennart säger:
Rätt att leva ut i tonåren, allvaret kommer sedan.
Kul läsning!
30 september 2016 — 6:52
anita säger:
Oj vilket intensivt liv! Nu vet jag inte exakt hur gammal du är, men jag tror att på ”vår” tid var det lättare att leva så ett tag. Just det där med att det gick lätt att få jobb och det var inte lika ”farligt” att leva ut. Tror jag. Kanske tänker jag så bara för att jag skulle bli galen om mina barn gjorde samma saker som jag gjorde när jag var i deras ålder. Intressant läsning i varje fall.
30 september 2016 — 7:15
Steve säger:
Underbar läsning. Här verkar det finnas en outsinlig källa att ösa ur. Vad kommer boken att heta?
Jag förstår att du är lite av en ”tusenkonstnär” då du verkar hat testat och pysslat med det mesta genom åren. Och nu vet jag oxå varför du föredrar Jameson whiskey.
30 september 2016 — 7:19
nils-åke säger:
Tonåren slog jag mig lös till min mors fasa. Pappa dog när jag var 6 år. Skola var delvis kul, jobbade i radioaffär på fritiden byggde kristallmottagare mm och gjorde att det killar gör i den åldern. Flyttade till Uppsala 16 år började på skola där,
30 september 2016 — 7:24
Peter Bergström säger:
Lennart: När jag tänker tillbaka så var jag verkligen en sökare och det är jag nog fortfarande.
Anita: Det var inte lika farligt förr att vara ute på natten men stackars föräldrar.
Haha Steve: Jag har haft så många jobb och träffat så mycket olika människor från koja till slott så livserfarenhet har jag massor av. Det ska bli trevligt att fira 50 år tillsammans med Jameson 2024.
30 september 2016 — 7:28
Peter Bergström säger:
Hej Nils-Åke! Mycket blev chock för våra föräldrar för det hände så mycket med personer från 50 talet. När jag skriver och minns så är det lite väl galet men så var det just då för mig. Att jag bara orkade.
30 september 2016 — 7:31
Lena - gott för själen säger:
Ojoj, rätt intensivt liv, minst sagt. Mina föräldrar tyckte nog att jag också var rätt ”vild”, men det var ju inte riktigt på din nivå 😉 Tack och lov har inte mina barn valt det tonårsliv som jag valde.
Ser fram emot din fortsättning!
Kram Lena
30 september 2016 — 8:05
Anette Åhnbrink säger:
Oj vilken start på Happy Friday? Kan nog med detta i åtanke, tacka mina föräldrar för att vi flyttade till Norrland!! Annars hade vi nog haft snarlika berättelser! Mitt sk uteliv började när jag var 13, min bästa kompis då, som var tre år äldre, bönade och bad min mamma att jag skulle få följa med på dans! Till saken hör att vi i granngården hade en som man i alla fall då, kallade för gampojk, dvs någon över trettio som fortfarande bodde hemma!!! Så skjuts hade vi, och han var världens snällaste, tror inte det finns något dansband eller folkets hus runt Sundsvall med omnejd(betyder ju 10-15 mil) som vi inte var på, och hur gjorde vi för att komma in då? Som någon sagt innan, det var lite snällare klimat på den tiden, så var man en välutvecklad 14-åring som såg ut som 18, ja då kom man ju in överallt? Vilket ju kunde leda till att skjutsen försvann, och då fick man så snällt gå hem en mil…ett bestående minne, som min man tycker är jätteroligt, är att vi alltid avslutade kvällen i bilen på väg hem, med att spela låten leende guldbruna ögon? Och visst fanns det både finnar, juggar och sprit, men det kom lite senare, när man började gymnasiet!!! Ser fram mot fortsättningen Peter…
30 september 2016 — 9:04
Miss 80's säger:
Åh, så intressant läsning! Jag älskar sådana här tillbakablickar som berättar så mycket om hur en person och ett liv formats.
I backspegeln ser jag man ju tydligt den blivande entreprenören, resebloggaren, snickaren och FRAMFÖR ALLT livsnjutaren och glädjespridaren. Tack för att du delar med dig.
Min egen ungdomstid har jag bloggat om på ”80-talet – som du minns det och som det var”. Hinner inte skriva så mycket där, då jag prioriterar mina andra bloggar, men då och då dyker ett inlägg upp! Signerar därför detta inlägg med mitt forna 80-talsjag. 🙂
Ha en underbar fortsättning på fredagen och hoppas du är bättre angående ryggskottet. Jag ser fram emot fortsättningen på ditt livs historia!
/Anna med Travel on a Cloud & New York – My Bite of the Big Apple
30 september 2016 — 9:43
Miss 80's säger:
Nytt försök med länken till 80-talsbloggen (den blev fel):
http://miss80tal.blogspot.com
30 september 2016 — 9:46
Inga Magnusson säger:
Oj, det var häftigt! Vi som växte upp på landet hade en betydligt lugnare tillvaro. Tur att du klarade dig utan att halka in på bekymmer.
30 september 2016 — 10:29
Helena säger:
Nä men va roligt att du umgicks med Ingmar. Jag hängde med honom under förra sommaren på turné. Och mitt tonårsliv var inte alls lika spännande som ditt verkar ha varit. Bodde på landet och ja, där hände det inte så mycket.
30 september 2016 — 10:30
Ditte säger:
Fullt ös var det! Kan nog känna lite med dina föräldrar men de var ju ändå tämligen samarbetsvilliga. Och du bodde ju ändå, delvis, kvar hemma. Nya erfarenheter är viktiga att skaffa sig och visst lär man sig mycket på kuppen.
Vad gäller disco kan jag berätta att redan 1967 var jag på det riktiga innestället i Stockholm som nog var det första riktiga discot, ”Alexandra´s” som då höll till på Strand hotell. Men du är ju en del år yngre och hade nog inte kommit in där för där var det noga med 18 års gräns och alla kändisar var alltid där.
För egen del minns jag att jag var ”mods” en tid och i mitten av 60-talet och hängde på klubbar i Gamla stan. (Babadilla bla.)Ett par år senare gällde vispråmen Storken där Cornelis, Fred Åkerströn och Ann Louise Hansson uppträdde-
Lite lugnare och hem skulle jag alltid. Likaså var det viktigt att sköta skolan….
Tack för att du delar med dig.
30 september 2016 — 10:33
JoY säger:
Tack Peter för en härlig berättelse Sitter i husbilen och läser högt för Jakob som kör och vi skrattar gott. Roligt med klassfotot och minns kläderna, skjorta med krage och långa manschetter haha
DJ Sidney han spelade på Solnas ungdomsgårdar där jag var i slutet av 60 talet. Han fick verkligen alla till att dansa. Big Brother var jag inte på, någon gång på Alexandra. Cat Ballou på Sturegatan var ett ställe som fick besök av mig.
På Birger Jarlsgatan öppnade ett disco vid namn Flicka som jag gick på. Då gick jag i 9:an och min engelska läraren sa: får ni möjlighet så åk till London. Sagt och gjort, min kompis och jag sommarjobbade på Postgirot i Sthlm och för den lönen åkte vi till London 1v och gick på Londons disco Flicka!
Senare vart Atlantic ett favoritställe med DJ som Nicklas S och om jag minns rätt Robert Wells också.
När jag var 17år tog vi tåg ner till Österike och jobbade i kök uppe på 2400 m Grossglockner i två månader.
Flyttade hemifrån vid 17 år och lägenhet fick man genom att ringa upp fastighetsägaren, lätt som en plätt, och jobb lika så, till skillnad mot idag.
Kram
30 september 2016 — 11:41
Dianasdrömmar säger:
Underbar story kram/Diana
30 september 2016 — 12:58
Geddfish säger:
Tack för en härlig läsning! 😀 Om det vilda livet, sökningen efter det optimala och allt! Människan har sina val och det gick väl, för dig.
Jag var en ganska ordentlig flicka, uppväxt i Vårgårda,
.Rena vischan, och mycket frireligiöst, vilket präglade tonåren. Utsvävningarna blev i form av att ihop med kompisar, tjejer som killar, åka med i olika bilar, och ut på olika ungdomsmöten i Alingsås eller Göteborg. Skolan skötte jag mycket väl. Ensam med tåg till Tyskland vid 14 och 17 års ålder, var väl min glädje. Och stenhårda tyskastudier. Allt detts så länge jag bodde hemma.
Vid 18 flyttade jag hemifrån och då…
Trevlig helg 😀 kram!
30 september 2016 — 15:07
Ama de casa säger:
Jösses… Det var verkligen skilda världar där! Härlig, spännande läsning, och en viss lättnad att det inte bar av åt helt fel håll nu när man sitter med facit i hand över hur ditt liv ser ut idag. Måste beundra dina föräldrar…
Mitt ”röjarliv” var som en fis i rymden om man jämför. Men jag har i alla fall varit på Big Brother på 70-talet. Haha! Har aldrig testat några andra droger än alkohol, och sen fick jag lite morfin ifjol när jag hade som ondast efter en operation. 😀
Ha en braig fredag!
30 september 2016 — 15:27
Annika säger:
Hej Peter! Kul att läsa. Vilket liv! Pust, blir också trött av att läsa om dina eskapder, men fattar att ni hade så kul.
Jag var snäll i jämförelse med dig, gick på BZ, Patricia och Daily News. Det mest riskfyllda jag gjorde var-typ- att ta en svarttaxi hem, haha. Detta var på 80-talet. Sen gick jag mkt på Operan också, såg balett flera gånger i månaden. Antar att du aldrig skulle ja ha gjort det under din tonårstid, haha!
Jättekul att läsa, ser fram emot del 2.
30 september 2016 — 17:04
Peter Bergström säger:
Hej Lena! Jag är också glad att mina barn inte tog den här vägen, men jag har haft en hel del problem med min yngsta son Billie. Det verkar gå framåt nu men 12 år har jag slitit mitt hår och fått igen för allt jag höll på med. Trevlig vecka önskar jag dig.
Hej Anette! Vilken härlig story du drar till med och tjejer har alltid lättare att komma in överallt. Gampojk har jag aldrig hört förut så nu fick jag lära mig något nytt. Jag tycker att 10-15 mil är långt med när vi träffade Dessan och Kjell (Dessans) i Piteå så tyckte dom att det var inte ens en danskväll i tid, haha. Trevlig vecka.
Miss 80*s: Tack för dina underbara ord Anna. Jag vet att du har haft ett kul uteliv i Stockholm du med och det var verkligen lättare då. Tack för att du skriver och ha en underbar vecka. kramar.
Hallå där Inga: Haha, jag tyckte att jag klarade mig men undrar om inte mina föräldrar åldrades 10 år extra under den här tiden, så jag vet inte om dom klarade sig så bra. Jag vet vad du menar och jag är faktiskt väldigt glad för min livsresa. Trevlig vecka.
Kul Helena: Ingmar var alltid den lugnare av alla bröder och den som har gjort någonting bra med sitt liv. Du får hälsa om du stöter på honom igen. Trevlig helg.
Hej Ditte: Det är så kul när du skriver och du har gjort så otroligt mycket i ditt liv, och gör ännu. Jag tycker att Stockholms uteliv var mysigare förr och mer blandning på ställena. Jag skulle gärna ha gått på vispråmen Storken. Min pappa spelade gitarr och favoriten var just Cornelis så jag är uppvuxen med hans musik. Ha en skön vecka Ditte.
Joy. Hur kul som helst att läsa din berättelse. Jobb och lägenheter fanns överallt som du säger och vilken trygghet det var. Härlig story och ha en härlig vecka ni båda.
Dianasdrömmar! Tack för dina ord och vad kul att du tycker om vad jag delar med mig. Var rädd om dig.
Geddfish: Jaha Gerd nu hoppas jag verkligen att du berättar nästa vecka om efter 18 för nu vart jag väldigt nyfiken. Tack för att du skriver och ha en mysvecka.
Ama de Casa: Jag hade nog det där i mig och har aldrig varit ens sugen på droger. Jag har varit med massa personer som har skjutit i sig massa saker och flera har dött idag, så ja, det kunde ha gått illa om man haft andra gener. Jag har varit så uppe i vad livet kan erbjuda och vad man kan göra, så att slänga bort det på massa droger hade jag aldrig tid med. Ha en kanonvecka.
30 september 2016 — 17:16
Ruth i Virginia säger:
Vild ungdom, måste jag säja. Glad att jag inte var din frälder. 🙂
Mina tonår går ihop med WWII. 13 år 1941 tog realen 1945. Skolsystemet var helt annorlunda. Efter 6e klass fick man lov att ta inträdesprov för att komma in i realskolan. De som inte kom in eller inte tog provet, fick gå i sjuan, och sen var det slut med skolgången för dem.
Så vad gjorde vi tonåringar? Vi had hippor, dvs party hemma hos varandra. Det var strikt ransonering på allting, men ett par mammor hade hamstrat socker och sånt, så dom var givetvis populära. Vi hade
vevgrammofon – Glenn Miller spelades – . Vi parade upp oss, och varje
par fick hålla vakt vid grammofonen i 15 minutersshift. Det var aldrig tal om sprit. – Efter realen började jag Handelsgymnasiet i Norrköping.
Bodde inneboende som alla ”utsocknas”. Spelade handboll för IFK
Norrköping; tränade 2 kvällar i veckan. Det, plus mycket hemläxor tog
hand om fritiden. Efter examen 1947, blev det jobb i Sthlm. Jag var
19 och självförsörjande – Tonåren var över! Hade inga problem
under åren, Trivdes med med själv och ( nästan) alla.
30 september 2016 — 17:29
Peter Bergström säger:
Annika: Patricia kom in senare i mitt liv och Helena och jag har varit där många gånger ihop. Helt rätt att jag inte hade fångat upp balett under den här tiden. Jag har varit på både balett och operan och jag uppskattar det mycket. Klassisk musik ligger mig varmt om hjärtat och jag har väl en 200 stycken som är mina favoriter. Här kommer min absoluta favorit: Rodrigo Consertio de Aranjues: Adagio om någon vill lyssna på nätet. Trevlig vecka
30 september 2016 — 17:38
Peter Bergström säger:
Ruth i Virginia: Vad härligt att höra från dina år och det var mer ordning och reda då även fast ni hade det svårt, och ni fann era lyckostunder som alla gör i olika världar. Trevlig läsning från dig Ruth och det är mer än jag som kommer att uppskatta att du skriver. Var rädd om dig och njut av din vecka.
30 september 2016 — 18:11
Roland lindskog säger:
Fy fan man blir ju rädd.Men det stämmer hur bra som helst. Jag skulle inte vara utan det roligt var det &rätt så oskyldigt också med dagens mått.
30 september 2016 — 18:21
Kors och Tvärs säger:
Phu jag blir alldeles matt, stackars föräldrar 😉
Fast det är väl bara att erkänna att även jag gett föräldrarna ett antal gråa hårstrån:)
30 september 2016 — 19:52
Matts Torebring säger:
Det var minst ett ljusår från min uppväxt. Som tio åring fick jag stryk om jag inte hjälpte till på gården. Jag fick knapp leka. Jag säger som Anette, stackars föräldrar!
Positiv fredag, Ja! Nu sitter vi i husbilen på Södra Hamnens Ställplats i Motala.
30 september 2016 — 20:03
Peter Bergström säger:
Roland Lindskog: Visst hade jag kul och var en förvuxen Emil i Lönneberga. Jag gjorde ingen illa utan det var mer hyss tycker jag själv. Trevlig helg.
Kors & Tvärs: Jag tror att många får möta nya tider med sina barn, så visst får man stå ut med saker som föräldrar. kramar till er båda.
Matts Torebring: Som tioåring så var jag väldigt hårt hållen jag med, men det släppte när jag ville upptäcka världen. Vad skönt att vara i husbilen och bara ha det bra. Jag har haft en mardrömsvecka för jag fick ryggskott i och med träningen och jag har krypit på alla fyra i 5 dagar. Mer om det i veckan. Jag önskar er en fantastisk helg.
30 september 2016 — 20:54
BP säger:
Där kom den – tonårsrevolten. All in liksom, men lever ju faktiskt bara en gång och ska fånga dagen som klyschan säger. Ett väldigt öppenhjärtigt inlägg. Undrar om dina föräldrar läser din blogg idag och minns dessa tider. Eller kanske vill de inte bli påminda;-)
Jämfört med dig var jag rena rama renlevnadsmänniskan – då alltså. Mina partyår kom långt senare vid 17-20 ungefär. Slow starter;-) Däremot kunde jag hitta på en massa ”bus” i 10-13-årsåldern. Exempelvis sätta mina fotavtryck i nylagd betong på olika byggen tillsammans med kompisarna. Åsså minns jag ett tillfälle då mina två killkompisar, en tjej och jag beslutade oss för att blanda socker och magnesium i en konservburk och sätta eld på mixen. Killarnas pappa var läkare som tur var så han kunde plåstra om våra brännskador.
Ja, åsså blev jag alltid uttagen till skollag i olika idrotter och gymnastik.
30 september 2016 — 21:03
Ljuva Julia säger:
wow, vilka olika liv vi levt. Mitt tonårsliv handlade om kyrkan och Jesus!
30 september 2016 — 22:21
Vanja - Fru Kapten säger:
Intressant läsning. Tack för att du delar med dig. Jag känner igen mig i mycket. Uppväxt i innerstan i Stockholm och gick på krogen, konserter och hamnade i knasiga situationer som helt klart hade kunnat sluta illa, redan som 13-åring. Än så länge är mina döttrar små, men jag fasar. Jag vet ju vad som går att hitta på.
30 september 2016 — 23:10
Inga säger:
Vad små klasserna var jämfört med -89, på mitt skolfoto var vi fler. Vad kul att läsa om revolten. Stockholms nattliv förändrades under 90-talet, då rejvkomissionen stängde festen om det spelades techno, för den musiken associerades med knark haha
Man fick ställa sig på rad och dom lyste i ögonen med ficklampa..Stockholm lät snällare på din tid ;D
01 oktober 2016 — 2:44
Lena i Wales säger:
Intressant läsning!
Ja, nog var ungdomen intensiv och skolan fick lida, känner igen detta, men kul var det, då!
Ha en fin helg!
01 oktober 2016 — 11:14
Peter Bergström säger:
Hej BP: kul med din historia och alla hade väl olika förutsättningar när vi startade, och om det var något man tyckte var extra kul i skolan eller idrott kanske. Alla har väl gjort bus men det är bara frågan om skala 1-100. Vad kul det är när alla delar sin historia och jag kommer upp i åldrar framöver och då får jag väl höra om dina 17-20 år.
Trevlig vecka BP.
Hej Ljuva Julia: Ditt nick är helt fantastiskt! Det viktigaste är att du fann lycka i det du gjorde eller att du fann vägledning. Det är nog lite lika som mig för jag var en sökare på identitet. Tack för att du skriver och ha en underbar helg Ljuva Julia.
Vanja Fru kapten: Haha, Så nu gäller det att vara kapten och få dina små som skeppsråttor. Vi får väl igen för våra synder någonstans i livet. Jag tycker att det är läskigare idag för allt grovt våld och tunga droger som är lätt att få tag i så håll i. Jag önskar dig och din familj trevlig vecka.
Inga: Det var snällare över lag tycker jag. Det vart väldigt mycket konstiga droger på ravefester ett tag så dom var tvungna att göra sina insatser. Jag har själv vart på ravefester men utan poliser. Jag har följer all ny musik som kommer fram och varit på Sensation White flera gånger. Ha en härlig helg inga.
Lena i Wales: Man hade kul för att man inte tog ansvar för det som var viktigt som skolan t.ex. Man var nog lite för tokig för sitt eget bästa men det är kul att blicka tillbaka ibland. Njut av helgen Lena.
01 oktober 2016 — 12:05
Monica o Jacob säger:
Ja det var tider det, inga mobiler så man kunde bli smygfilmad när man gjorde något man inte borde:-)
01 oktober 2016 — 12:47
Peter Bergström säger:
Hej på er Monica o jacob: Det är både synd att jag inte har flera foton från då men ändå väldigt skönt. Våra fester förstördes aldrig för att en telefon skulle tas upp eller fotas med. Alla tider har sin charm. Tack för att ni skriver och jag önskar er en trevlig vecka.
01 oktober 2016 — 14:58
Steel city anna säger:
Kul att läsa både inlägg och kommentarer, särskilt Ruths 🙂 jag hade gärna varit tonår på den tiden!
Jag tycker inte det låter så vilt och farligt annars heller, sådär är det i Stockholms förorter 🙂
01 oktober 2016 — 20:06
Eva – People in the Street säger:
Fullt ös verkligen! Så kul att du berättar om din uppväxt. Jag förstår att dina föräldrar var oroliga …
01 oktober 2016 — 21:32
Johan Persson säger:
Sicken härlig berättelse Peter. Du har verkligen levt. Önskar att jag var lika modig och framåt när jag var tonåring 😉
01 oktober 2016 — 23:02
Peter Bergström säger:
Steel city Anna: Jag älskar alla Ruths berättelser och alla tider har sin charm tycker jag. Förorterna har i många år varit ganska hårt klimat men det är mycket värre nu, så jag är glad att inte vara ungdom idag. Tack för att du skriver och ha en trevlig vecka.
Eva- People in the street: Att berätta en historia om sitt liv är kul men svårt för att mina hyss är ju inte helt rumsrena. Men jag kommer inte att försöka skönmåla dom och jag är heller inte så stolt över vad som hände och det är historia. Ha en skön vecka Eva.
Johan Person: Modig eller dumdristig är en skör tråd. Jag tänkte nog inte så mycket utan bara gick på känsla. Jag har alltid styrts av känslor och tagit problemen när dom kommer, och det är väl därför man har blivit en problemlösare i livet, haha. Kul att du skriver Johan och ha en härlig vecka.
02 oktober 2016 — 9:15