Det hände mycket på resan till Grekland. På nervägen skulle vi mellanlanda i Istanbul och vi ville inte sitta på en flygplats i tre timmar. Jag (Peter) och mina två bloggvänner kollade upp att det fanns ett femstjärnigt hotell 12 minuter från flygplatsen. Sagt och gjort, nu kör vi! Jag ska också berätta hur jag glömde min iPhone i flygplanet.
Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
DelaInnehållsförteckning
Bättre att vara i solen än på en flygplats
Genom passkontrollen för att komma in i Turkiet, ut till en taxi och efter exakt 12 minuter var vi på plats på ett femstjärnigt hotell i Turkiet. Vi gick till poolen och tog ett par öl och bara njöt av värme och sol. Vi hade en timme på oss innan vi skulle tillbaka och sen var den mellanlandningen borta.
Hemväg från Grekland
På vägen hem från Grekland var det mellanlandning igen i Istanbul. Ut ur planet, buss till terminalen och in på flygplatsen och, och, och, var är min telefon? Med alla kontokort, körkort, telefonen och alla videor från Grekland som jag inte hade tankat över till datorn ännu. Shiiiit i lingonen! Hur kunde det hända?
Jag var väldigt trött med 5-timmarsnätter och väldigt mycket att uppleva på två dagar och tre nätter. Det var täckta fickor på baksidan av flygplansstolarna istället för nät, och jag glömde bort mobilen i alla hast.
Glömde min Iphone i flygplanet
Jag rusade tillbaka till där jag kom ifrån men där fick jag inte komma in. De sa bara att gå till förlorat bagage. Jag sprang med hjärtat bultande och följde skyltarna. Istanbul är ingen liten flygplats och jag skulle tydligen ut igen genom tullarna, för att komma in i Turkiet och det var kö. Nu gick pulsen upp ännu mer för jag ville inte att flyget skulle gå igen, för min iPhone var ju där på flyget.
Stress
Fan, fan, fan! Jag svär inom mig när jag blir stressad och det är inte ofta jag blir det. Varför i helsike tar det sådan tid att visa sitt pass och komma in i Turkiet? Självklart för alla dåd, men min hjärna var inte på den planeten just då. STOPPA FLYGET var det enda jag tänkte på.
Äntligen igenom och jag sprang efter skyltarna och kom fram till förlorat bagage. Jag fick ett ”tyvärr är du på fel plats och det är på andra sidan där borta”. Jag vände om och sprang igen. Tiden gick och nu hade planhelvetet varit på marken i 25 minuter.
Mer stress
Jag kom äntligen fram och de sa att Turkish Airways är inte här så du måste till ”Domestic hallen”, tio minuter härifrån. Tack och hej! Jag sprang vidare och irrade bort mig och frågade allt från biluthyrare till säkerhetspersonal.
Jag var helt genomblöt av svett, 30 graders värme och nu hade det gått 40 minuter. Jag började tänka i banorna att om någon vänlig själ på jorden hittar den, och lämnar över den till någon flygvärdinna så kanske jag kan få tillbaka min bästa kompis.
Ännu mer stress
Jag kom till ett nytt ställe som hade bortglömt bagage och här måste det vara. Alla drack kaffe och pratade med varandra men ingen såg mig. Jag avbröt dem med panik i rösten ”Jag glömde min iPhone i flygplanet”, kan ni hjälpa mig? Du är på fel ställe! Men vad ända in i snickerboa … vad är det för fel på världen?
Det var bara jag mot en flygplats och någon borde se min panik i mina ögon. Var ända in i helve … förban … finns någon som kan svara på var jag ska ta vägen? Det är där borta!
Happy Friday
Jag kom till en liten lucka i väggen på inrikeshallen och jag såg ut som en ledsen hund efter nästan en timme. Jag har glömt min iPhone på det här planet och jag visade biljetten. Är det en iPhone 5 frågade de och tog fram den.
Uppgivet sa jag att det inte är min och jag ville anmäla att jag hade förlorat min kära telefon. De tog fram en annan försluten plastpåse med en telefon, och undrade om det kunde vara min. Det är MIN, MIN, MIN MIN!!!
Totalt nedbruten och svettig tackade jag för en tre timmars mellanlandning. Jag gick genom tre säkerhetskontroller med leendet på läpparna, folk trängdes och jag stod med ett leende och lät dem trängas, bökas, ja, strula på många sätt. Det tog mig 45 minuter tillbaka och det gjorde mig ingenting. Jag sov som ett barn från Istanbul till Stockholm. Happy Friday ta mig fan!
Missade du förra Happy Friday? Läs Provisorisk brygga och bärgning av hus
Du kanske också gillar:
Svenska 
Deutsch 
English (UK) 
Suomi 
Polski
Lennart säger:
Vilken tur att den kom till rätta!
29 september 2017 — 6:39
Peter säger:
Eller hur Lennart! en riktigt Happy Friday historia.
29 september 2017 — 13:18
Lena - gott för själen säger:
Shit vilken pärs! Jag tappade min lur här hemma på gatan/parkeringen (hittade den efter en timmes panik under en bil) så jag kan föreställa mig din stress i det där läget!
Ha en bra fredag!
Kram Lena
29 september 2017 — 7:09
Peter säger:
Hej Lena! Vi som har lagt bort våra egendomar står med hjärtat i halsgropen. Det är verkligen panik och jag hade tur tycker jag att det var ärliga människor på planet. Trevlig helg.
29 september 2017 — 13:20
åsa i åsele säger:
OMG hemsk upplevelse. Panik!! Tur det ordnade upp sig.
29 september 2017 — 7:26
Peter säger:
Jag tänkte nästan kyssa henne i kuren när hon kom med telefonen, men bara nästan. Den lättnaden är otrolig. Trevlig helg.
29 september 2017 — 13:21
Kenneth Risberg säger:
Vilken fasa, och sedan jaga runt och hitta rätt ställe. Säkert många tankar under tiden. Hade inte bytt med dig…den gången iaf…
Tur att det gick bra till slut.
29 september 2017 — 7:49
Peter säger:
Hej Kenneth! Det var ett tag sen:-). Jag hade velat bytt med dig, haha. Nej, den känslan vill jag inte ha många gånger i livet. Trevlig helg.
29 september 2017 — 13:22
Nilla säger:
Tur att du tränar ibland så du orkade springa. Skönt att det fixade sig??
29 september 2017 — 8:00
Peter säger:
Haha! Jag ligger i ännu mer nu, men man blir matt av paniken. Jag tycker att jag hade tur faktiskt. Trevlig helg Nilla.
29 september 2017 — 13:23
pilla säger:
Solskenshistoria på bästa berättarvis! Jag glömde min favvis sjal på den perfekta glömma saker hyllan på Thai’s business class på flyget från ARN-BKK. Den från Thai som gjorde allt i sin makt att få tillbaks min älskade sjal på mellanlandningen är jag evigt tacksam. Ingen telefon men väl en kär sjal 🙂
29 september 2017 — 8:04
Peter säger:
En solskenshistoria till med lyckligt slut. Vilken bra fredag! Tack för att du berättade och ha nu en trevlig helg.
29 september 2017 — 13:25
Lanclin-Linnea säger:
Känner igen historien på något vis … Kan hända att jag gjort samma race när en liten ryggsäck full med gosedjur blev kvar på ett plan i München. Den gången reste jag såklart själv mer två små barn ?
29 september 2017 — 8:18
Peter säger:
Hej Linnea! De där planen och att man inte lär sig. Vi flyger hela tiden men ändå så händer det ändå. Kanske vi blir drogade på flygplan för att resan ska gå lättare, haha. Jag måste skärpa mig. Trevlig helg.
29 september 2017 — 13:27
Anonym säger:
Apropå ert inlägg häromdagen. Det här kallar jag ett riktigt äventyr.
29 september 2017 — 8:24
Peter säger:
Haha, du har så rätt. Att en timme kan vara så jobbig och att bara jobba mot tiden. Jag hade gett upp när jag kom till kuren och sen vände allt. Lyckliga mig! Trevlig helg.
29 september 2017 — 13:29
Nils-Åke Hansson säger:
Tur det ordnade upp sig du fick den tillbaka
29 september 2017 — 9:38
Peter säger:
Hallå där. Jag hade nog räknat med att spärra allt jag hade och började bli lessen för all film jag hade gjort. Ödesgudinnan log den här dagen. Trevlig helg.
29 september 2017 — 13:30
Ama de casa säger:
Vilken panik! Jag får nog ta nåt blodtryckssänkande bara efter att ha LÄST detta. Jösses… Det är av såna anledningar som jag helst är på flygplatsen typ 10 timmar i förväg och det finns inte på kartan att jag lämnar den för att ta nån bira på nåt hotell… Vad skönt att du fick tillbaks mobilen! 🙂
Ha en fortsatt Happy Friday!
PS: En gång lyckades Anders övertala mig att åka runt och titta på Brasilia istället för att sitta 8 timmar på flygplatsen vid en mellanlandning. Då lyckades vi få åka runt med Mr Magoo (som vi kallade honom), en halvblind taxichaufför. En spännande tur på många vis – speciellt när mörkret föll och han verkade köra efter dom vita gatulinjerna för att se vägen… 😀
29 september 2017 — 9:52
Peter säger:
Haha, den färden hoppar jag på, haha. Vilken pärs. Vi var ganska taggade när vi kom ner och vi är bloggare, så vi vill maximera allt vi gör. Finns det några timmar så tar vi dem för det kan finnas mer att skriva om. Jag vet att vi är lite pantade som inte vill missa en sekund. jag är väldigt väldigt glad för att jag kämpade på och ha tur på vägen också. Trevlig Helg Ama.
29 september 2017 — 13:34
Geddfish säger:
Jag kände stressen utveckla sig inom mig, då jag läste. Hjälp!
Ack, så lätt att glömma sin mobil, suck. Tur, hade ni!
Vi hade lite strul på hemresan med bussen från Tyskland, men det var passagerarens fel, som yrade om fel kartong och sen glömde sin mobil kvar i bussen. Men allt ordnade upp sig, dock försinkas ju tiden.
Önskar er en himla bra fredag å själv är jag nöjd go o gla 😀
29 september 2017 — 10:40
Peter säger:
Härlig att höra Gerd! Positiv hela vägen och det älskar jag mest av allt. Jag bugar och bockar till ödesgudinnan för att hon tar hand om mig. Ha en härlig helg.
29 september 2017 — 13:36
Ditte säger:
Vilken pärs! Puh! Och tur var det att du dels fick telefinen tillbaka och dels att innehållet fanns där. Kan tänka mig att du sov på hemresan.
Men en undran varför Istambul när ni skulle till norra Grekland. Kändes som att gå över ån liksom..Men kanske är det klent numer med flygförbindelser dit.)
Här är det en toppenfredag med skönt sommarväder och träff med gänget.
Önskar er en fin helg.
29 september 2017 — 11:22
Peter säger:
Jadu Ditte! De som bokade gjorde det väldigt galet. Det tog oss 10 timmar att komma dit, men med Ryan air hade det tagit 5 med bussturen till Skavska. Vi blir ibland satta på plan som vi inte riktigt förstår. Jag är tacksam och jag ler. Ha en riktigt skön helg.
29 september 2017 — 13:38
Veiken säger:
Istanbuls flygplats Ataturk, är en av de värsta flygplatserna jag har varit på. Förutom loungen som är toppenfin!
Jag kan bara föreställa mig hur fruktansvärt det skulle vara att springa runt i panik efter en förlorad iPhone just där. Tur att ingen tog blodtryck eller puls på den stressade svensken som for runt!
Gott att den kom tillbaka, intakt!
29 september 2017 — 11:51
Peter säger:
Haha! jag hade nog närmare 200 i blodtryck och jag kände mig väldigt maktlös. Att kastas runt och aldrig komma rätt och klockan bara går, puh. Det här vill jag inte min fiende ens, haha. Happy Friday.
29 september 2017 — 13:40
Annika i Spanien säger:
Hu, vad stressigt! Och dessa språngmarcher efter rätt lucka… Jag kommer så klart att tänka på Asterix och Obelix här, som var med om något liknande, även om det inte handlade om en telefon… https://www.youtube.com/watch?v=JtEkUmYecnk
Härligt att höra om första mellanlandningen! Jag ger mig också gärna iväg när tid finns!
29 september 2017 — 11:57
Peter säger:
Vilka sköna lirare de är Annika! Jag hade tänkt att få uppleva launchen i Istanbul, men jag sparar det till nästa gång. Ha en mysig helg
29 september 2017 — 13:44
Kors och Tvärs säger:
Phu vilken puls du måste haft! Skönt att den kom tillrätta
29 september 2017 — 12:44
Peter säger:
Det är så fint med härliga avslut. Det här glömmer jag inte och jag kommer att skärpa mig framöver när det gäller att kolla när vi landar. En trevlig helg.
29 september 2017 — 13:45
Steve säger:
Apropå inlägget häromdagen, detta var väl ett riktigt äventyr.
29 september 2017 — 13:39
Peter säger:
Adrenalina kallar vi väl det här steve. Du har så rätt för jag letar efter sådana kickar, men helst utan panik, haha. Ha en skön helg och hälsa.
29 september 2017 — 13:47
BP säger:
OMG!!! Här hade du tur, vilket du verkligen förtjänade. Att tappa telefonen är ju en sak (=ett handikapp), men att bli av med kreditkorten är ju ännu värre. Å vilken ”tur” att du hade tre timmar på dig, som du iofs kunde ha tillbringat på ett betydligt roligare ställe utan stress…
PS. Här upplevde du ett ”riktigt” äventyr, som du borde sätta upp på er äventyrslista;-) DS.
29 september 2017 — 15:51
JoY säger:
Stressande är bara förnamnet efter att läst din runda på flygplatsen. Du får skaffa en påse med snodd att ha runt halsen?
Kram
29 september 2017 — 16:01
Britt-Marie Lundgren säger:
Som det ofta är: Gränsen mellan succé och fiasko är hårfin! Desto härligare när det slutar i succé.
Ataturks flygplats är enorm. Vi gick där i 8 timmar för att vänta på planet till Johannesburg…. Hade inte ens tanken på att man faktiskt kan lämna den!
29 september 2017 — 16:25
Husisblogg säger:
Så glädjande var det inte för min ägare förra året på deras resa till Lanzarote. Där satt ägaren med brorsbarnet och spelade. Ägaren delade data till brorsbarnet och rätt var det var så började kön att röra på sig. Den tankspridda ägaren bara reste sig upp, telefonen låg på laddning så fint. Väl på planet insåg han misstaget, men då var det aningen för sent, tyvärr. Som tur var det enbart ett kontantkort i telefonen, men hela saken i sig var allt lite pinsam.
Men ägaren kan glädja sig åt Peter som fick tillbaka sin telefon efter allt arbete och jäktande
29 september 2017 — 19:13
Matts Torebring säger:
Stackars krake, men kan bli stressad för mindre. En tjej på jobbet kom snyftades en morgon i veckan. ”Jag glömde min iPhone i kläderna och nu har jag tvättat den i tvättmaskinen”. Den funkar inte längre….
29 september 2017 — 20:17
Ruth i Virginia säger:
Du är en suverän berättare. Jag kände mej faktiskt svettig
med ett hårt pumpande hjärta efter att ha läst om ditt äventyr.
Ja, det var ett äventyr du inte behövde betala extra för. 🙂 Bättre
än något äventyr i bloggen häromdagen.
Maken och jag var på väg från Bangkok till Khatmandu med en
7-timmars mellan-landning i New Delhi. Tänkte vi skulle göra en
kort sight-seeing av Delhi, men ett par erfarna medresenärer
varnare oss om tiden det skulle ta att komma tillbaka in på flygplatsen,
så vi satt på plaststolar med jättestora fläktar utsatta här och där.
Som underhållning kunde vi observera en grupp muslimer på väg till
Mecca, som höll till i ett hörn och lagade mat på Primus-kök el. liknande.
Du hade verkligen en skyddsängel som vaktade över dej där i Ankara.
29 september 2017 — 20:27
Christina Löfgren säger:
Vilket äventyr och vilket flyt att du fick den tillbaka. Det gjorde du bra??
30 september 2017 — 9:36
Rolle o Carina säger:
Vilken pärs att glömma ”Nallen” och tur du fick den tillbaka!
Ha det gott……
30 september 2017 — 15:01
Anna, Travel on a Cloud säger:
Vilken fruktansvärd pärs! Det var riktigt svettigt bara att läsa detta. Känner så väl igen hur det bara blir värre och värre när väl börjat strula till sig. Så oerhört skönt att du fick tillbaka din mobil!
Ha en fin söndag. 🙂
01 oktober 2017 — 10:13
FrkM säger:
Jisses jag hade dött. Detta är min fasa att bli av med plånbok eller så.
Vågat att ta sig iväg på en 3 timmars mellanlandning då köerna kan vara enorma men väldigt inspirerande också.
01 oktober 2017 — 10:19
Lena & Jan säger:
Peeter, dags för gamla senilsnöret typ, man anv. till glasögonen förr… ?
Hett har vi önskat att mobiltel. ska bli så små att vi kan ha dom i kläderna men vet i tusan om det är smått tillräckligt!? Var med i utvecklingmöten (flera år sedan) då vi brainstormade om hur kläder inklusive iT prylar borde sys upp men då föll idéerna platt pga att prylarna var för stora ? I princip fanns skisser som liknade en korsning mellan cowboy-golvläggare, vem farao skulle bli insläppt på en sexurity-area-flygplats IDAG då?? På sin höjd ser man kläder nu för iT prylar med typ EN X-tra ficka… Handledshållare med ficka kanske kan vara nåt, eller på din kamerarem för kameran förlägger du inte så lätt… Idéer för att inte glömma iT prylar = nytt bloggämne?
02 oktober 2017 — 19:57