Tom och Chris har valt frihet och äventyr

Till FREEDOMtravel

Annons

Tom och Chris Frentz bor på Nya Zeeland, men har nyligen avslutat ett åtta veckor långt vandringsäventyr i Frankrike. Redan för åtta år sedan började de planera för ett liv med frihet och äventyr. Steg för steg har de tagit sig närmare sin dröm, som inleddes med att de skaffade sig en husbil, bosatte sig i den under ett halvår och provade på att jobba på en vingård.

Twittra

Dela

Dela

Pin

Dela

Dela

Tom och Chris är släktingar till Peters sonhustru, och vi fick chansen att intervjua dem i söndags, dagen efter att vi träffades på kräftskiva.

När bestämde ni er för en annorlunda livsstil?

Vi levde ett väldigt vanligt liv förut, berättar Chris. Vi bodde i Auckland tillsammans med våra två söner. Jag jobbade som revisor och Tom jobbade på ett IT-företag. Vi hyrde ofta husbil på semestern och en morgon för åtta år sedan vaknade vi vid havet och frågade oss ”Var ska vi pensionera oss?”. Vi kom fram till att vi ville vara nära naturen och att vi ville bo i Nelson, men att vi också enkelt ville kunna resa från Nya Zeeland.

Hur gjorde ni verklighet av er dröm?

Alla beslut vi tog efter den dagen hade samma mål. Vi köpte fastigheter för att kunna hyra ut, och på så sätt få in en inkomst utan att varje dag behöva gå till en arbetsplats. År 2013 köpte vi vårt hus i Nelson och när Tom till slut kunde gå i pension hyrde vi ut också det huset och köpte en husbil. Sedan kontaktade vi en vingård och frågade om vi kunde jobba där. Det blev sex månader i husbil, medan vi jobbade på gården.

Berätta om er husbil!

Det är inte helt lätt att välja husbil. Vi provade först en husbil med drop down-säng, men just den gången blev jag sjuk, berättar Chris. Då upptäckte vi att det inte funkar att en ligger i sängen och en är uppe. Så det fick bli en husbil med fast säng.

Vi köpte en Auto-Sleeper Malvern från Storbritannien, berättar Tom. Fördelen med brittiska husbilar är att de är byggda för vänstertrafik. Den uppfyllde också våra andra krav, som till exempel att den fick vara max 7,5 meter lång och passa för att köra på de små vägarna i Nya Zeeland.

Var det svårt att bo i husbilen i ett halvår?

Nej, inte alls! Vi har precis allt vi behöver i husbilen. Men en gång blev vi oense och hade en argumentation, och då sa jag att jag har ingenstans att ta vägen, säger Chris. Men så fort jag hade sagt det blev vi vänner igen, skrattar hon.

Hur var det att jobba på vingård?

Vi älskar vin, berättar Chris, och ville gärna lära oss mer om produktionen. Vi jobbade på gården i sex månader och det var olika arbetsuppgifter under olika perioder. Mestadels var jobbet enkelt, men ibland var det riktigt hårt.

Man får minimilön för timmarna man arbetar, förklarar Tom. De flesta bor i väldigt enkla campingbilar utan toalett, men vi bodde bekvämt i vår husbil. Under skördetiden, som varade i sex veckor, behövdes vi hela tiden. Resten av tiden kunde vi ta ledigt för att vandra och vara i naturen när vi ville.

Vilka jobbar på vingård?

Vi var äldst, säger Chris och skrattar. De flesta som jobbar på vingård är unga människor från andra länder som är i Nya Zeeland på ”working holiday visa”. På gården fanns unga människor från Frankrike, Tyskland, USA, Sydamerika och Danmark. Dessutom får män från fattiga öar i Stilla havet möjlighet att arbeta på vingårdarna, för att sedan ta med pengar tillbaka till familjerna.

Ert nästa äventyr gick till Europa … berätta!

Vi åkte till Europa med ett ”special objective”, berättar Tom. Vi skulle vandra ”GR10 Trail”, som går längs med Pyreneerna, på den franska sidan. Man startar vid Atlantkusten och vandrar sedan till Medelhavet, en vandring som tog oss åtta veckor och en dag.

Waow, vilket äventyr! Hur gjorde ni med mat och boende?

Vi varvade olika sorters boende, berättar Tom. Vi hade med oss ett tält som vi bodde i ibland. Andra gånger blev det enkla bed and breakfasts. Varje vecka bodde vi också två nätter på hotell. Det var riktigt skönt! Vi hade alltid med oss nödproviant, men bara för någon enstaka måltid eftersom vi inte ville bära tungt. För det mesta åt vi lunch i någon liten by och middag på något matställe där vi bodde.

Vad var det bästa med vandringen?

Vandringen var fysisk utmanande men också belönande, säger Chris. Naturen var fantastisk och vi kom undan från allt oväsen. Det är något speciellt att bara ha de grejor man bär på ryggen, och inte behöva tänka på något annat än vad man ska äta och var man ska sova den dagen. Vi träffade också helt fantastiska människor längs vägen. När man vandrar i Nya Zeeland träffar man inga människor så det var en annorlunda upplevelse för oss, som vi gillade!

Vad var tuffast?

Vandringen i sig är tuff, förklarar Tom, och det finns partier där det är brant, även om det oftast finns staket att hålla sig i. Jag tyckte att det var läskigt med alla djur, berättar Chris. Möss och murmeldjur var ok, men jag gillade inte alla stora hästar och kor som gick fria. Det är vi inte vana vid. En gång stod en hingst tillsammans med sitt sto och deras föl i vägen för oss och de lät oss inte passera. Vi blev tvungna att ta en annan väg.

Hur gjorde ni för att klara vandringen?

Jag kunde inte föreställa mig hela vandringen från början, säger Tom. Det kändes för stort. Istället försökte jag tänka en vecka i taget. Det var först efter 20 mil, en fjärdedel av vägen, som jag började tänka att det faktiskt var möjligt.

Vi hade tränat en del innan, fortsätter Tom. Dels genom hårt arbete på vingården, men också genom att vi gjort en del kortare vandringar på Nya Zeeland. Vi tänkte också att vi har semester och att det ska vara roligt. En dag när det regnade och åskade tog vi buss en liten sträcka. Det viktigaste för oss var inte att vi måste gå varje meter.

Hur ser era planer ut nu?

Om några dagar reser vi till Norge för att träffa vänner, sedan är det dags att åka tillbaka till Nya Zeeland. Vi kommer bo i vårt hus i Nelson ett tag, men i övrigt är planerna ganska öppna. Vi kommer självklart resa med vår husbil igen!

Vi funderar också på att arbeta som volontärer, genom att ta hand om naturcampingar eller stugor för vandrare. Sedan vill vi nog ge oss av på någon ny spännande vandring … exakt var det blir återstår att se.

Du kanske också gillar:

12 naturupplevelser i Schweiz – från lugn till äventyr Tjeckiens högsta berg – Sněžka i Sudeterna Prachovské skály i Bohemian Paradise, Tjeckien Tisá i Tjeckien – inspelningsplats för Narnia

Att göra i Andorra på sommaren – 12 härliga tips Europas längsta zipline – Sweden Zipline i Småland