Meny Stäng

10 saker du inte visste om julen

Annons

Idag är det julafton och vi passar på att presentera 10 saker du inte visste om julen – eller som du kanske inte visste om julen. För några dagar sedan skrev vi ett inlägg om jultraditioner och om varför vi gör som vi gör, och vi stötte på så mycket intressant information att det blir ett inlägg till. Något som var nytt eller oväntat för dig? Eller har du kanske någon annan intressant information om julen att dela med dig av?

Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
Dela

1. Oden kan vara föregångare till tomten

Under hedniskt tid firade de germanska kulturerna ”jól”, eller ”yule” på engelska, vid tiden kring midvintersolståndet. Firandet var kopplat till Oden, som också kallades ”Jólnir”. Odens spöklika ritt över himlen, med det vita skägget fladdrande, anses av vissa ligga till grund för jultomten.

2. Santa Claus kan härledas till Sankt Nikolaus

Jultomtens amerikanska namn ”Santa Claus” kommer från det holländska ”Sinterklaas”, som i sin tur härleds till helgonet Sankt Nikolaus. Den godhjärtade Sankt Nikolaus levde på 300-talet och räddade bland annat tre flickor, som saknade pengar till hemgift, från prostitution.

Sankt Nikolaus i Zagreb julen 2016

3. Coca cola-tomtens tecknare hade svensk/finsk härkomst

Den amerikanske jultomten vi är vana att se idag populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom, som föddes i USA, av en svensk mamma och en åländsk pappa.

4. Det är oklart var tomten bor

Den amerikanska jultomten bor på Nordpolen och den danska på Grönland.  Den finlandssvenska julgubben anses komma från Korvatunturi, men har fått konkurrens av turistsatsningar i Rovaniemi.  2007 hävdade företaget Sweco att jultomten borde bo i Kirgizistan, eftersom det skulle vara optimalt för jultomtens logistik.

Bor jultomten på Nordpolen, på Grönland, i Finland … eller i Kazakstan?

5. Julskinkan är ingen hednisk sed

Julen är från början en hednisk tradition och vi vet att vikingarna drack öl och festade den här tiden på året. Kanske åt de även gris, men julskinkan har inget med den mytiske grisen Särimner att göra. Seden med julskinka kom först i slutet av 1800-talet.

6. Adventskalendern uppfanns av en tysk mamma – och hennes son

På 1880-talet kom en tysk mamma på att ge sin 4-årige son Gerhard en bit färgglad kartong med 24 kakor på – en varje dag fram till jul. När Gerhard Lang växte upp blev han delägare i ett tryckeri, och med inspiration från barndomen tillverkade han en adventskalender, som gjorde succé.

Adventskalender
Tack vare en kreativ tysk mamma! Foto: Pixabay

7. Ersta diakoni förde in adventsgranen – som blev en ljusstake

Ersta diakoni införde på 1870-talet en ”adventsgran” med förebild från Kaiserwerths diakonianstalt i Tyskland. Granen hade 28 ljus, av vilka sju tändes varje adventssöndag. Denna sed fick sedan spridning i landet, och utvecklades vidare till adventsljusstaken.

8. Vi firar den 24:e istället för den 25:e på grund av ett ur

Omkring år 300 bestämde kyrkan att Jesus var född den 25 december, men i Norden firar vi den 24 december. Denna sed har rötter i tiden före det mekaniska uret – en ny dag började då vid solnedgången, istället som idag vid midnatt.

Julfirande med familjen och svensk julmat
Julfirande med familjen den 24 december, för några år sedan

9. Ortodoxa firar jul den 7 januari

Ortodoxa kristna firar jul 6-7 januari eftersom de använder den julianska kalendern, som ligger tretton dagar efter jämfört med den gregorianska. I länder där ortodox kristendom är stor (Ryssland, Östeuropa etc.) börjar firandet alltså senare – och många gånger firas dubbelt.

10. En del barn får julklapparna den 6 december

Sankt Nikolaus helgdag är den 6 december och i vissa länder (Tyskland, Nederländerna och Belgien) kan det därför vara den 5:e eller 6:e december som barnen får sina julklappar.

I Kiev är många ortodoxa kristna, och firar därför jul först den 7 januari

För att skriva det här inlägget om jultraditioner har jag hämtat information från flera olika källor, bland annat Wikipedia, Världens historia, Metro och bloggen Högtider.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev