I SAMARBETE MED EF SPRÅKRESOR
Åka på språkresa – varför det egentligen? När jag som 15-åring gav mig av på språkresa till Bournemouth i Storbritannien var det nog mest äventyret som lockade, inte så mycket tanken på att lära mig ett språk. I efterhand är jag tacksam för båda delar – både för äventyret och för språket.
Innehållsförteckning
Språkresa till England
När jag var 15 år åkte jag på språkresa till England med min bästa kompis Johanna. Året var 1991 och jag hade precis flyttat från Skåne till Stockholm. Johanna bodde kvar i Skåne, så när vi gav oss av mot England i buss (för att se Paris på vägen) träffades vi för första gången på länge. Men riktigt bra vänner håller man ju kontakten med, oavsett geografiskt avstånd. Och ja, Johanna och jag har fortfarande kontakt!
Just då, 1991, var det förstås fantastiskt spännande att resa ”ensamma” utan familjen. Samtidigt fanns språkreseföretaget hela tiden där, för frågor och hjälp. Vi bodde i en brittisk familj och fick lära oss allt möjligt intressant, som att äta ”bread and butter pudding” till exempel. Samtidigt råkade vi bli bättre på engelska. Mest på köpet liksom.
Massor av upplevelser
Förutom att det var spännande att uppleva en annan kultur fick vi se och göra mycket under våra veckor i England. Vi åkte bland annat tåg till London och vi besökte Stonehenge. Fantastiskt spännande! Nu är ju detta förstås evigheter sedan, men språkresor arrangeras ju även idag. Du kan läsa mer om språkresor hos EF, som anordnar språkresor för alla möjliga åldrar och till alla tänkbara länder.
Språkresor för vuxna
Att resa på språkresa som vuxen är förmodligen lite annorlunda. EF anordnar språkresor för vuxna till ett helt gäng olika destinationer – allt från England och Australien till Tyskland och Japan. Resorna är allt från 1 – 52 veckor långa och varierar i intensitet. Vart jag skulle vilja åka? Till Frankrike! Helt klart, utan tvekan.
Jag pluggade franska i fyra år i skolan och lyckades på något sätt lära mig uttalet, någorlunda. Förståelsen är det väl lite sämre med. Jag kan högläsa ur en bok, men jag förstår inte. Men det gör mig frustrerad, och sugen. Franska är ju ett så vackert språk!
Språk är en nyckel
Peter är inte helt överens med mig om att det är just franska som lockar mest, men när jag läste upp länderna dit man kan åka på språkresa för honom sa han ”Om jag var 15 år idag skulle jag vilja åka på alla de där resorna”. Det är ju inte alltid man fattar det som 15-åring, men att lära språk är en nyckel.
Jag har förstås inte enbart lärt mig engelska från språkresan, men den hjälpte till att släppa på vissa spärrar, vilket gjorde att det blev lättare sen. Idag är jag tacksam för det för nu använder jag engelska jämt, både i jobbet och när jag reser. Det enda jag skulle önska nu är att jag kunde prata ytterligare några relevanta språk, som tyska, franska eller spanska. (Helst franska).
Vad är din erfarenhet av språkresor? Har du varit på språkresa som ung … eller som vuxen? Eller har dina barn varit på språkresa? Hur har det påverkat dig/dina barn?
Kors och Tvärs säger:
Jag har inte varit på språkresa men däremot pluggat franska, via skype, på ”gamla dar” Att ta skype-lektioner passar mej perfekt. Jag kan själv välja hur ofta och vilken tid som passar mej och samtidigt få en timmes rejäl trimning av uttal och glosor. Otroligt kul för min lärare är verkligen ett energiknippe! Och hon lägger upp lektionstimmarna så jag är med och bestämmer vad jag vill lära mej, så hon hon går inte efter en kursbok (om inte jag vill det) Första gången så pratade vi och bestämde hur vi skulle lägga upp lektionerna så det skulle passa mej och jag kan säga att jag lärde mej massor på bara ett år!
27 januari 2018 — 8:22
Helena säger:
Ja, jag minns att du berättat om din franskakurs! Verkar ju superbra! Kul att du orkat hålla i och att du känner att du lär dig mycket! 🙂
27 januari 2018 — 10:44
Anonym säger:
Jag, din mamma, var också på språkresa en gång. Jag var på Isle of Wight. Jag bodde på Westwing School for Girls.Jag delade rum med en engelsk flicka, som jag sedan brevväxlade med. Hon gifte dig med en spansk officer. Han var stationerad på Gran Canaria. När vi var där, då din storebror var liten och innan du var född, blev vi bjudna till deras sommarstuga. Man lär sig alltså inte bara språk på språkresor.
27 januari 2018 — 9:06
Helena säger:
Vad roligt att du skriver en kommentar här mamma! Ja, jag minns ju att du berättat om den här resan. Roligt att ni höll kontakten och träffades igen på Gran Canaria!
27 januari 2018 — 10:46
Matts Torebring säger:
Själv är jag en av den absolut sista generationen i vårt land, som har gått bara sju år i skolan. Jag säger ofta på jobbet, att jag är jättestolt över detta! Hela mitt liv har sedan varit ett lärande. När jag ser och hör hur lite många unga, fattar och förstår, undrar jag om de ens gått i skolan.
Jag har saknat att inte tala engelska fullt ut. Jag har suttit med på många konferenser i jobbet, men kanske bara kunnat ta in av 3/4 delar. Jag gick ett antal kvällar på Komvux, men skulle behöva kunna mera. Men nu har jag resignerat, jag klarar mig bra. Vi har ju varit 17 somrar ute i Europa.
27 januari 2018 — 9:07
Helena säger:
Man kan ju lära sig saker på många olika sätt, och skolan måste förstås anpassas efter samhället om den ska vara till nytta. Språk har man alltid nytta av, och det gäller ju att våga använda de språkkunskaper man har, även om det inte blir perfekt. Då kommer man ofta långt!
27 januari 2018 — 10:48
Ama de casa säger:
Jag åkte på språkresa en månad på sommarlovet mellan 6:an och 7:an. Ett ridläger där vi var 24 svenska tjejer. Himla tur att det var lektioner också, annars hade jag nog inte lärt mig ett dugg av just språket på den resan 😉
Nuförtiden kan man säga att vi gör språkresor lite nu och då. Våra turer inåt landet och ut på vischan här i Spanien är himla nyttiga – vi ”tvingas” då hanka oss fram på spanska. Här där vi bor pratar – tyvärr! – dom flesta engelska, och det är lätt att falla till föga och ”smita undan”.
27 januari 2018 — 9:43
Helena säger:
Ridlägret lät kul, men jag förstår att det oxå blev mycket svenska där … 😉 Och jag känner igen det för med att det är lätt att ta engelska som genväg om det går. Bra att bli tvingad ibland 😉
27 januari 2018 — 10:51
Åsa säger:
Jag har egentligen aldrig varit på en sådan där språkresa. Däremot ärhela mitt liv är en sorts språkresa då jag bott och jobbat/pluggat i 7 olika länder. Just nu är det ju portugisiska som gäller. Jag lär mig nya ord varje dag och det är jättekul.
27 januari 2018 — 9:50
Helena säger:
Jag är verkligen imponerad av din portugisiska Åsa! Jag tycker oxå språk är kul egentligen, men nuförtiden blir det mest engelska ….
27 januari 2018 — 12:36
Britt-Marie Lundgren säger:
Jag åkte också på språkresa 1971 till ett litet samhälle i Yorkshire. Det var ett koncept utan lektioner men jag bodde i en familj med en jämnårig dotter och gick med henne i skolan. Fördelen var att vi bara var tre svenskar där. Sedan har jag försökt lära mig spanska genom studieförbund men tyvärr är jag nog en renodlad naturvetare så språk är inte det lättaste…. men så kul om man kunde lite mer.
27 januari 2018 — 9:53
Helena säger:
Kul att du varit på språkresa Britt-Marie, och intressant att höra om alla olika koncept och upplägg när det gäller språkresor! Jag gillar språk, men det kräver mycket engagemang när man ska lära sig, det håller jag med om.
27 januari 2018 — 12:38
Ditte säger:
Jag började åka på språkresor när jag var 15 år och då vlev till till Schweiz för att i sex veckor koncentrera mig på franska språket, men jag hade även lektioner i engelska och tyska. Ingen organiserad språkresa utan vi hade ordnat det själva via en schweizisk skola. Bodde ensam i en familj och lärde mig jättemycket. Jag hade en kompis med mig och vi åkte tåg utan vuxensällsakp ner genom Europa. Äkte följande år till Frankrike, också på egen hand, då till Aix en Provence i fyra veckor och avslutade med Cannes i tre veckor. Många fördelar att just bo ensam i en familj eller på en skola som jag gjort utan andra svenskar än då och då en kompis. Många internationella kontakter knöts och språk är ju en nyckel till kontakter och ger många öppningar. Engelska läste jag en sommar i Camebridge och har även gjort det där som vuxen. Jätteroligt! Även då ordnade jag det själv. Franska har jag pluggat som vuxen i Cannes, Nice och Aix. Men jag har alltid ordnat resorna utan någon svensk organisation. Har fungerat jättebra. Än idag fungerar förutom engelskan, tyska och franska- både att läsa och tala. Spanskan jobbar jag med och kämpar nu på med lite kinesiska eftersom en resa till Kina väntar.
Tror att en språkresa, även organiserad, är bra om man vill putsa upp sina språkkunskaper.
Jag tror ju på att vistats i en miljö där man blir ”duschad” med språket. Det ger så mycket och snabbare.
Även döttrarna har varit på olika språkresor, men vi har ordnat det utan någon organisation. Men om man är osäker och vill ha hjälp tror jag en språkresa med hjälp av en språkförmedling kan vara bra. Har dock ingen erfarenhet av just det.
Kanske blir det en språkresa nu för er del.
27 januari 2018 — 10:30
Helena säger:
Waow vilka resor du har gjort Ditte! Vilka erfarenheter! Häftigt att du kom iväg till så många olika ställen så tidigt i livet! Och detta med kinesiskan är jag grymt imponerad över. Det är ju i en annan dimension om man säger så! 😉
27 januari 2018 — 18:38
Nils-Åke Hansson säger:
Jag får säja som Matts 7 årig Folkskola och sedan sedan misslyckade studier som avbröts på internatskola i Uppsala. MEN jag är stolt över min Yrkeskarriärer Och livet har varit min skola. Sista åren i jobb blev vi USA ägda och det var bara att försöka hänga med MEN ja kan många ord som man inte använder när man går ut och handlar.
Får säja som en släkting som var teolog /psykolog hade varit på konferens i ämnet Men så gick det inte bra när ha skulle handla skor fick inte tag på de rätta orden.
Men vi har klarat oss bra på våra resor i Europa.
27 januari 2018 — 10:31
Helena säger:
Man kan ju ta sig fram på olika sätt i livet! Och det finns ju mer än ett sätt att lära sig saker. Språk lär man sig ju medan man reser också, oavsett vilken typ av resa 🙂
27 januari 2018 — 18:40
Steve säger:
Vilken härlig tillbakablick. Språk är en viktig nyckel i livet. Själv behärskar jag engelska bra efter universitetsstudier i ämnet. Tyska kan jag hjälpligt men jag har aldrig förstått varför jag valde tyska i skolan.
Jag skulle gärna velat kunna flera språk, t ex franska och italienska som är vackra språk med mycket känsla i.
27 januari 2018 — 11:18
Helena säger:
Kul att du läst engelska på högskolenivå. Det har jag aldrig gjort, men å andra sidan har det mesta jag pluggat varit på engelska. Känner igen mig i det där med att vilja kunna fler språk!
27 januari 2018 — 18:54
Emma, Sol som sol? säger:
Jag har aldrig åkt på språkresa, svarar jag spontant. Men så kom jag på att när jag var 13 år åkte jag med scouterna till England och bodde hos en engelsk familj en vecka och campade i Lake Distrikt en vecka. Då jag var en av de som kunde bättre engelska av mina svenska kompisar var det mycket engelska för mig!
Sedan är jag ju i samma situation som Ama. Spanskan är det som prioriteras just nu. Franska läste jag i sex år i skolan och kunde inte få ihop en mening. Läste därför om på KomVux och lärde mig mycket mer. Är på inga sätt flytande men förstår lite i alla fall.
27 januari 2018 — 13:19
Helena säger:
Det låter som att din resan allafall uppfyllde samma syfte som en språkresa 😉 Förstår att du prioriterar spanskan! Intressant oxå att du lärde dig mer franska på Komvux än i skolan!
27 januari 2018 — 19:01
Emma, Sol som sol? säger:
Det var väl så att grunderna lades i grundskolan – det heter ju så! – att jag sedan kunde lägga dem på rätt plats i skallen och bygga vidare.
31 januari 2018 — 16:34
På Upptäcktsfärd säger:
Vi känner så väl igen Helenas beskrivning om språkresor från vår ungdom. Även vi ”råkade” bli bättre på engelska – trots språkresan. Att språket är en nyckel har du helt rätt i! Det gäller inte minst på resande fot. Även om många talar engelska så kommer man närmare om man kan tala med lokalbefolkning på deras egna språk. Att åka på en språkresa för vuxna låter som en fiffig affärsidé. För egen del har vi med stor behållning testat ett gratisapp för att lära oss spanska. Kan bara rekommendera!
27 januari 2018 — 17:53
Helena säger:
Håller med om att man kommer närmare om man pratar språket. Men bara att försöka eller kunna lite kan hjälpa. Vi brukar försöka använda oss av det vi kan, även om det bara är lite. Men oftast önskar man ju att man hade kunnat lite till … ; ) Kan tänka mig att det finns appar som underlättar!
27 januari 2018 — 19:04
Gärdsmygen säger:
Har inte varit på språkresa själv men har erfarenhet som mamma. Katastrof! Det var EF som var arrangör. Total oorganisation och oerfarna ledare. Ledare som grät i telefonen när vi ringde dem, Familjer som tog emot 5 studenter i sin trånga bostad långt utanför staden och som inte engagerade sig alls i stundenterna. Tyvärr, jag skulle inte rekommendera någon ungdom att åka på språkresa utifrån de erfarenheter vi har. Inget av det som utlovades fungerade. Det gällde även studierna.
27 januari 2018 — 17:54
Helena säger:
Vad tråkigt att du har såna dåliga erfarenheter Gärdsmygen! För min del är det ju precis tvärtom, att jag har väldigt bra minnen från min språkresa. Och det är ju förstås så man vill att det ska vara!
27 januari 2018 — 19:08
Johanna i Skåne säger:
Kul att läsa och se bilder från vårt äventyr! Redan i bussen till Paris lärde jag mig en del om hur olika svenskan låter i olika delar av landet, värmländska uttryck som jag inte hört förut till exempel. För två veckor sedan kontaktade jag just EF för prisuppgift och mer info om deras språkresa till England med Legoinriktning 🙂 tänkte att det skulle kunna vara något flr äldste sonen. Inte i år, men kanske nästa.
27 januari 2018 — 17:59
Helena säger:
Vad kul att du kommenterar Johanna! ? Ja, vi träffade ju en del som kom från nordligaste Norrland, lite exotiskt för oss skåningar ?. Vad spännande med språkresa med Legoinriktning, det var nåt helt nytt för mig!!!
27 januari 2018 — 19:52
Ruth i Virginia säger:
Språkresor existerade inte ”på min tid”, men i realskolan pluggade
vi tyska första året. Andra året blev det också engelska och tredje
franska, så de sista 2 åren hade vi alla tre språken. Tyskan var nr 1.
Hade alla 3 språken på Handelsgymnasiet, (vilket också inkluderade
stenografi).
Jag fick jobb som ”utrikeskorrespondent” för Irano Swedish. Deras
kontor i Teheran skrev till oss på franska, och vi skrev tillbaka på engelska. Hade inga problem med att läsa affärsfranska men att
skriva – no way! Tydligen var det likadant i Iran men motsatt. 🙂
Efter 4 år beslöt jag mej för att resa till USA och förbättra min engelska.
Jobbade som live-in-maid för ett äldre par. Deras tonåriga sonson
tillbringade varje veckända hos dem, och han hade hur kul som helst
med att påpeka och rätta till min engelska.
Lärde mej en hel del Bahasa Indonesia, när vi bodde på Java. Det är ett artificiellt språk; sattes ihop för att förena de tiotuentals öar som utgör Indonesien; alla med sina egna dialekter. Kul att kunna pruta med alla
handlare som kom till huset.
27 januari 2018 — 18:24
Helena säger:
Väldigt intressant att höra dina berättelser Ruth! Min mamma läste engelska som första språk, men min moster läste tyska som första språk, så jag antar att det byttes någonstans där emellan. Intressant att korrespondensen med Iran fungerade! Jag hade ingen aning om att de föredrog franska på den här tiden, antagligen saknar jag någon historisk kunskap där … Spännande också med Bahasa Indonesia! Jag kände inte till historien om detta.
27 januari 2018 — 21:08
Ruth i Virginia säger:
Franska var diplomatspråket förr i tiden.
Tyska var för vetenskap. Min make fick lov att läsa
tyska på college för sin geologexamen.
27 januari 2018 — 21:21
Helena säger:
Ah, tack för förklaring! 🙂
28 januari 2018 — 17:09
BP säger:
Språk är makt! Det har jag alltid sagt. I Sverige idag är ju alla tvåspråkiga från 7-års åldern, vilket är fantastiskt. Har varit såväl på språkresa till Paris (6 veckor) när jag var 15 år, sedan blev jag utbytesstudent i ett år där också. En helt underbar tid. Pratade flytande franska, men fick sedan plugga ikapp engelskan som en idiot. Ingen engelska i franska skolor på den tiden.
Då jag inte praktiserat franskan så lär jag inte längre vara flytande heller;-) Spanska är ett språk jag velat lära mig. Förstår två tredjedelar, men kan inte säga meningar.
27 januari 2018 — 18:40
Helena säger:
Håller verkligen med dig om att språk är makt BP! Tufft med 6 veckors språkresa till Paris! Jag förstår vad du menar med att glömma när man inte praktiserar, men om du bara får öva igen kan du säkert din franska! 🙂
27 januari 2018 — 21:11
ReiseLinda säger:
Var sugen på språkresa i den åldern, men det blev aldrig av. Alltid tyckt att språk är roligt och har läst tyska i skolan och även rest mycket i Tyskland så jag förstår rätt bra, men för att bli bättre på att prata och kommunicera ska vi börja sommarens fyra månaders husbilsresa med en månad i Berlin där jag ska gå tyskakurs.
28 januari 2018 — 11:40
Helena säger:
Vad kul att ni ska ut på långresa med husbil! Jag kikar genast in på din blogg! 🙂
28 januari 2018 — 17:15