Idag ska vi berätta om den gången när vi sov en natt i jurta i Mongoliet. Detta är nog en av de mest spännande reseupplevelser vi var med om. Förutom att vi provade att bo i ett nomadtält hann vi med att hamna i matnöd på en tågresa som tog ett dygn, äta hästmjölksbollar och tappa en kamera precis framför hovarna på en häst …
Innehållsförteckning
Ett dygn på tåg – utan mat
Då var det dags att lämna Irkutsk och Bajkalsjön i Ryssland och resa vidare med den transmongoliska järnvägen (alltså den linjen av den transsibiriska järnvägen som svänger av mot Mongoliet och Kina). Den här gången hade vi ingen egen kupé utan delade kupé med två norrmän, som visade sig tillhöra ett stort gäng oljaplattformsarbetare på äventyr.
Att vi träffade norrmännen visade sig vara ett lyckokast. Man glömde av någon anledning att koppla på den mongoliska restaurangvagnen och vi hade ingen annan mat med oss än några Varma koppen-soppor.
Lite tråkigt när man har ett dygns färd framför sig. Norrmännen var dock utrustade med ”Kallen kaviar”, hårt bröd, rökt omul (fisk från Bajkalsjön) och sprit – och var lyckliga hela resan över att de fick ”rädda svenskar i nöd”.
Hästar och Tempel i nationalpark
Så fort vi kom fram till Mongoliets huvudstad Ulan Bator blev vi upphämtade och körda till Terelj nationalpark. Vi hade redan i förväg bokat en utflykt med övernattning, med hjälp av resebyrån Bas International, som för övrigt fixade hela resan åt oss.
Alltså waow, vilken natur! Vilka vidder! Hela nationalparken är täckt av intensiv grönska, som här och där bryts av dramatiska bergsformationer. Flockar av djur, såsom hästar, strövade överallt (även om de tydligen inte fastnade på mina bilder) och här och där kunde man se en vit liten jurta, alltså en nomadtält. Och så helt plötsligt … så uppenbarade sig ett färgrikt tempel!
Att bo i jurta i Mongoliet (och intressanta matupplevelser)
En jurta är ett slags tält som nomaderna i Mongoliet använder som bostad. I mitten finns en eldstad, så att man kan hålla värmen. Här sov vi riktigt gott efter dagens alla äventyr kan vi säga!
Vi måste också berätta om våra intressanta matupplevelser i Mongoliet. Vi blev bland annat inbjudna att besöka en nomadfamilj i en jurta och de bjöd på någon slags bollar gjorda av hästmjölk. Ingen favorit kan jag säga, men man försöker ju hålla god min.
Peter drack dessutom en mugg av deras alkoholhaltiga hästmjölk … På kvällen fick vi betydligt godare mat, men då var problemet istället att det var så extremt mycket kött att det var nästa omöjligt att äta ens hälften. ”Good for health”, sa mongolerna.
Ridtur på stäppen
Om vi ville hänga med på en ridtur nästa morgon? Ja, men det var väl klart att vi ville! Mongolen som tog med oss kunde ingen engelska, men gestikulerade åt oss och gav oss varsin häst. Peter var genast betrodd att ta hand om sin häst själv (män antas tydligen kunna rida), medan jag (som är den som gått i ridskola i fyra år) fick vara ganska påstridig för att få ta över tyglarna. Men till slut så!
Mongolen red över till Peter och bjöd på en cigarett och sedan red vi ut över den mongoliska stäppen. Fantastiskt på alla sätt, förutom vi tappade kameran och en av hästarna trampade på den … Bilderna på oss på hästarna är därför de allra sista foton vi har från Mongoliet. Vi spenderade också en dag och en natt i Ulan Bator, men har tyvärr inte ett enda foto därifrån. Därför fortsätter resan på bloggen imorgon till … Kina!
Helena säger:
Undrar du vart din kommentar tog vägen? Vi har haft tekniska problem på bloggen och var tvungen att återställa till en tidigare tidpunkt, vilket innebar att data (ändringar och kommentarer) från det senaste dygnet försvann. Vi har läst din kommentar och uppskattade den!
11 februari 2018 — 7:32
Lena - gott för själen säger:
Hua, utan mat i ett dygn! Jag hade gått upp i atomer! Oftast kul att testa ny mat, men det där med hästmjölken lät väl som gränsfall, hehe!
Kram Lena
12 februari 2018 — 6:03
Helena säger:
Det fanns ingen mat på tåget, men som tur var delade norrmännen med sig av sina förnödenheter då vi klarade oss 🙂
12 februari 2018 — 9:48
Marianne - Glimt av verden säger:
Godt å høre at nordmennene kunne bistå i nøden 😀 Jeg har aldri vært i Mongolia, men det står definitivt på ønskelisten. Derimot har jeg overnattet to netter i jurt på en høyfjellsslette i Kirgisistan. Gjør gjerne noe lignende når jeg forhåpentligvis en gang kommer meg til Mongolia.
14 februari 2018 — 0:25
Callinda säger:
Åh vilket äventyr ni fick! Jag har inte haft någon större reslust tidigare i livet men nu vid 72 års ålder har jag fått det. Tycker att det är försent nu men jag älskar att läsa om andras äventyr. Det här kommer ni aldrig att glömma eller hur?
26 oktober 2024 — 22:48