Många resereportage om fjärran länder skrivs på kontoret hemma i Sverige. Nu syftar vi inte på skribenter som skriver reportaget efter att han eller hon kommit hem till Sverige, utan på skribenter som över huvud taget inte har befunnit sig i landet i fråga. Frågan är bara om det är sådana resereportage man vill läsa?
Innehållsförteckning
Resereportage skrivs på kontoret
Naturligtvis skrivs inte alla reportage av reportrar som inte besökt landet, men tyvärr har det blivit relativt vanligt. Vi vet det eftersom vi pratat med flera journalister som berättat att det är såhär det går till. Många gånger är det också ganska uppenbart.
När alla foton kommer från en bildbank, som till exempel Shutterstock, ja då kan man ju ana ugglor i mossen. För vem skulle inte ta egna foton om de faktiskt varit på plats? Kolla under till exempel den första bilden i ett reportage så ser du! (Men ja, texten kan ibland vara liten och diskret. Att fotona är lånade är väl inget man vill skryta med direkt …)
Kan man lita på reportagen?
Skribenterna som skriver på kontoret behöver förstås varken vara dåliga eller slarviga. Kanske tvärtom! Att skriva ett reportage om en destination där man aldrig satt sin fot kräver säkert en hel del research. Vi tror att många är grundliga och noggranna, och informationen är troligtvis ofta korrekt.
Men är det verkligen så kul att läsa? Man vill ju inte bara ha fakta, utan också en personlig vinkel, eller hur? Och hur vet man att detta är de 10 bästa sakerna att göra om skribenten aldrig ens varit i staden? Eller hur kan man vara säker på att det verkligen är ”underbart” på den där stranden där skribenten aldrig satt sin fot?
Varför skriver man på kontoret?
Det är kanske inte så enkelt att försörja sig som reseskribent idag. Många tidningar har sagt upp sina fast anställda journalister, och frilans-skribenterna får sämre betalt än förr. Tidningarna finns online och det är viktigare med uppseendeväckande rubriker än att publicera genomarbetade artiklar. Tidningarna betalar inte för att skribenten ska åka till destinationen, men betalar några tusenlappar för artikeln. Vad ska man göra?
Så hittar du ”riktiga” reportage
Vad vill vi säga med detta? Vi vill säga att det är en lite tråkig utveckling. Det finns massor av spännande och intressanta resereportage, men de opersonliga artiklarna som skrivits på ett kontor någonstans blir fler och fler. Vårt tips är nog att tänka lite kritiskt och faktiskt leta efter de där bra och personliga reportagen, med egna foton.
Vi måste också säga att alla resebloggare vi känner endast skriver om resmål där de verkligen har varit, så att de kan dela med sig av sina personliga upplevelser. Ja, förutom när de skriver om ”min framtida drömresa” då … Det är otänkbart (och skulle uppfattas som oacceptabelt) att en resebloggare skriver en reseguide till ett land där han eller hon aldrig varit.
Hur tänker du? Var brukar du läsa resereportage? Har du också upplevt att reportage skrivs hemma vid skrivbordet?
Reiselinda säger:
Ett reportage skrivit av nån som verkligen varit på plats har som oftast större värde än något som skrivits på distans tycker jag. Information om platserna kan man ju hitta på turistbyråernas och orternas egna hemsidor. Sen vill man kanske åt lite personliga erfarenheter och tips utöver denna fakta. Visst kan man leta reda på tips som andra skrivit, men då blir det andrahands tips…
18 oktober 2018 — 7:36
Helena säger:
Håller helt med dig. Det är nog den där ”förstahands”-informationen jag är ute efter.
18 oktober 2018 — 8:08
Annika säger:
Min erfarenhet är att det mest handlar om rewrites när texterna skrivs vid skrivbord – alltså översättning från andra språk. Jag har skrivit om Sveriges världsarv på beställning utan att ha varit på alla men jag föredrar att skriva om platser jag känner till!
18 oktober 2018 — 7:42
Helena säger:
Ja, rewrites är nog också vanligt! Om man skriver om Sveriges världsarv känns det ju fullt rimligt att inte ha besökt alla tänker jag, men som läsare skulle jag uppskatta om man besökt något/några av dem och då kanske kan skriva lite extra om just dessa. Kan det kännas rimligt?
18 oktober 2018 — 8:10
Laila MA- Rundt Ekvator säger:
En reisereportasje skrives selvfølgelig i utgangspunktet av en som har vært på stedet. Likevel har det skjedd at jeg har brukt bilder fra bildebanker når jeg i en reportasje beskriver visse steder i en by eller et sted jeg har vært på. Ikke fordi jeg ikke har vært der men fordi jeg ikke hadde bilde/bra bilde av akkurat det spesifikke stedet. Jeg har også skrevet et innlegg om Cape Town før jeg var der, men da går det klart frem at jeg skal dit og hva jeg har tenkt å oppleve, og ikke at jeg har vært der. I tillegg har jeg mixet samme flere besøk i en by til en reportasje. F.eks. Munchen og Frankfurt (som jeg pendlet til i ett år).
18 oktober 2018 — 7:50
Helena säger:
Tack för dina synpunkter Laila Ma! När det gäller bildbanker känner jag att jag kanske var lite otydlig. Jag menar inte alls att det är fel att använda dem (det gör vi också!) men att det kan vara en signal på att inlägget är skrivet vid skrivbordet när alla bilder är från en bildbank. Sedan håller jag också HELT med dig om att man kan skriva om ett resmål där man inte varit om man är tydlig med just det, och skriver om det som ett drömresmål, eller om sin planering inför resmålet eller liknande.
18 oktober 2018 — 8:13
Laila MA - Rundt Ekvator säger:
da er vi helt enige 🙂
18 oktober 2018 — 23:04
Johnny Friskilä säger:
Håller absolut med. Sen kan jag förstå att tidningar ibland använder bilder från bildbyråer ifall den som varit på plats är duktig på att skriva men usel på att ta bilder. Men visst, jag föredrar personliga reportage. Att någon som aldrig varit på plats skriver om länder och städer är ju direkt skadligt för renomén, både till skribenten och stället där texten publiceras. Tyvärr vet jag även svenska resebloggare som för andra sajter skrivit om ställen de aldrig varit på.
18 oktober 2018 — 7:59
Helena säger:
Att man är dålig fotograf kan ju förstås också vara en anledning till att man använder bilder från bildbyråer, bra input! Och när resebloggare skriver för andra sajter, så är man ju som resebloggare i samma situation som alla andra reseskribenter tänker jag.
18 oktober 2018 — 8:14
towe säger:
Jag håller med men som Johnny säger det finns svenska resebloggar som skriver om de ställen de aldrig varit på. Och även om bloggare varit på resa dit kanske det varit en pressresa och det finns krav att just nämna de utvalda sakerna som de bästa i landet – men det sagt vem kan man egentligen lita på 😉
18 oktober 2018 — 8:09
Helena säger:
Men skriver resebloggare på sin egen blogg om resmål där de inte varit (förutom i inlägg som handlar om att man drömmer om eller planerar inför ett resmål)? Det har jag inte lagt märke till … Och va, krav på vad man ska skriva på en pressresa, så trodde jag inte ens att man fick göra!? Det har vi aldrig varit med om! Man måste ju få skriva vad man själv tycker och tänker!?? Det är väl hela idén med en blogg!!? Detta blir jag lite bestört över att höra faktiskt. Möjligtvis har vi fått önskemål om vilken hashtag vi ska använda i sociala medier så att de kan följa. men det är allt.
18 oktober 2018 — 8:24
Marias Memoarer säger:
Bra inlägg! Om man är transparent så tycker jag att man delvis också kan skriva om platser man inte besökt, t.ex. som när jag skrev om de platser jag missade att besöka på Teneriffa, men som jag gärna hade sett. Men kanske 90% av inläggen brukar ju handla om platser man faktiskt varit på, förutom de där inläggen där man ”önskereser” m.m. 🙂
18 oktober 2018 — 8:35
Helena säger:
Håller helt med dig Maria! Vi skriver också ibland om platser vi inte besökt, men då skriver vi ju det. Det kan vara något man missade men hade velat se etc. Och det är klart att man kan skriva om drömresmål! Transparens var ett bra ord, det är det det handlar om!
18 oktober 2018 — 8:38
Maria/ Magnolia Magis säger:
Sorgligt, det är vad jag tycker…
18 oktober 2018 — 8:40
Helena säger:
Ja, framför allt tråkigt att många tidningar inte längre värdesätter bra reportage på samma sätt (och därmed inte betalar skäligt).
18 oktober 2018 — 9:47
Our Vantastic Travels säger:
Håller med om att den verkliga känslan om hur man upplever ett ställe saknas om skribenten inte varit där! Angående s k bilder kan jag tycka att det kan vara bra med en bild från nätet om ens egna bilder är dåliga pga väder eller liknande men då är det ett absolut krav att det framgår att bilden är hämtad från nätet
18 oktober 2018 — 9:06
Helena säger:
Jag håller med om att det är ok med lånade bilder ibland, om det framgår att de är lånade. Lånade bilder behöver inte vara ett big no no, men kan ibland vara en signal om att skribenten inte varit på plats.
19 oktober 2018 — 7:53
Ama de casa säger:
Resereportage läser jag oftast på dom bloggar jag följer – er fantastiska blogg, bland annat. När det kommer till att ta reda på fakta om ställen vi åker till så googlar jag runt innan vi åker (och även på plats). Resereportagen använder jag mer som en sån där ”Aha – det där skulle jag vilja se nån gång”. Såna aha-upplevelser har tagit oss till många ställen som exempelvis paradoret i Plasencia här i Spanien (där det sägs spöka), Noaks ark i full skala (hur dom nu vet det?) och Horseshoe bend i USA.
Nu klassar jag ju inte min tramsblogg som en reseblogg, men skriver om resor vi gör/har gjort, det gör jag. Och jag skriver ALDRIG dom inläggen vid skrivbordet! Jag har helt enkelt inget skrivbord att skriva vid, det vi har är oftast upptaget av en programmerande Anders 😉
Däremot skriver jag många av inläggen från soffan eller fåtöljen – det händer så mycket på resorna så det finns inte en chans i världen att hinna med att rapportera allt under resans gång 🙂
Bilderna är alltid mina egna (eller nån av dom andras som varit med på samma resa) och håller alltså långt ifrån den kvalitet som många man kan hitta på nätet. Men bloggen är min dagbok, så självklart vill jag ha mina personliga bilder 🙂
18 oktober 2018 — 9:24
Helena säger:
Jag gör nog ungefär som du! Följer resebloggar för allmän inspiration och för ideer, och googlar när kag letar info om ett specifikt resmål. Hoppas att det var tydligt att jag inte menade att jag tycker det är något fel att skriva vid skrivbordet (eller soffan ;)) efter resan! Det blir bara knepigt om det inte funnits någon resa alls … 😉
18 oktober 2018 — 9:51
Ama de casa säger:
Jodå, det framgick klart och tydligt. Men eftersom jag nu har en ”dagboksblogg” från resor jag gjort så funderar jag nu på om jag kanske ska skriva inlägget ”Min resa till Ullared”. Det är nog enda sättet för mig att faktiskt komma dit. I fantasin i alla fall 😀
18 oktober 2018 — 12:35
Helena säger:
Haha, jag tycker helt klart att du ska skriva ett drömreseinlägg om Ullared! 🙂
19 oktober 2018 — 7:54
Znogge säger:
Vill man enbart ha fakta och tips av standardformat så kan jag läsa reportage som skrivits på kontoret och av personer som inte varit där. Men vill man komma åt personliga upplevelser och speciella tips så är det guld värt att läsa det som skrivits av personer som besökt platsen. För att hitta vissa saker så måste man liksom varit där…
18 oktober 2018 — 10:22
Helena säger:
Vissa saker går förstås att skriva från skrivbordet, men pågår sätt förväntar jag mig oftast att skribenten har någon egen upplevelse att bjuda på …
18 oktober 2018 — 12:47
Anna / Boihusbil säger:
Jag tänker att det spelar roll vad det är för blogg/artikel jag läser.
Utgår från att när jag läser en blogg så är det skribentens egna upplevelser (annars står det uttryckligen vilket kontext). När jag läser en artikel i en tidning/nättidning så förväntar jag mig research. Om den är gjord på plats eller på annat sätt är egalt för mig. Så länge den ger mig det jag förväntade mig. Jag skulle själv aldrig kunna skriva om en plats jag inte besökt, då jag behöver skriva utifrån mig.
18 oktober 2018 — 10:23
Helena säger:
Det går förstås att göra research hemifrån och få ihop något bra. Men själv föredrar jag att läsa reportage som skrivits av någon som varit på plats.
18 oktober 2018 — 12:49
Daniel | FlyingDryden säger:
Skrivbordsresor kan väl alla göra. Det var väl nån rese-Youtuber för något år sedan som ”reste” jorden runt. Satte upp backdrops hemma med olika platser i världen och körde Instagram-bilder på det viset. Tror att hen avslöjade allt tillslut (eller om någon avslöjade allt). Så jo, det går att resa…
…men jag föredrar ju texter och bilder av personer som faktiskt varit på plats.
18 oktober 2018 — 11:27
Helena säger:
Haha oj, ha tydligen kan man göra så! Men jag håller med dig, jag föredrar att läsa det som skrivits av någon som varit på plats.
18 oktober 2018 — 12:50
Ditte säger:
Instämmer helt med och i era tankar. Att skriva om en plats man inte varit på verkar ”udda” . Till vilken nytta. Och vill man tjäna pengar finns ju andra sätt att göra det på.
Skriver man t.ex. om världsarv i allmänhet och relaterar till ett man just själv besöker är det ju en sak. Men jag kan ju i mitt tycke inte skriva om en plats jag inte besökt.
Att skriva efter en resa man gjort är ju en sak för ibland är ju tiden på resmålet/resan fyllt med annat.
Bra att du tar upp detta.
Jag brukar skaffa mig info på olika sätt och även genom böcker, internet, vänner , turistbyråer men också genom bloggar som kan ge en hel del- Viktigt är att det är egna upplevelser från resmålen.
18 oktober 2018 — 16:39
Helena säger:
Jag skulle också tycka att det var väldigt svårt att skriva om ett resmål där jag inte varit. I världsarvsexemplet håller jag helt med dig. vilket säkert kan appliceras på andra exempel.
19 oktober 2018 — 7:57
Ditte säger:
Undrar om min långa kommentar kom bort….
Hur som instämmer jag helt. Orkar inte skriva om. Att själv ha besökt det man skriver om tycker jag är jätteviktigt om det gäller ett resmål-
18 oktober 2018 — 16:41
Helena säger:
Din kommentar kom inte bort Ditte! Vi måste numer granska alla kommentarer innan de godkänns.
19 oktober 2018 — 7:58
GeddFish säger:
Just resefakta kan jag läsa på nätet.
Men vill jag läsa ett resereportage, då vill jag självklart att bloggaren verkligen har varit på plats och tagit egna bilder med personliga kommentarer.
En bild från en bildbyrå kan man ha som en drömbild eller enstaka inslag, tycker jag, om det är något som man själv missat.
Jag älskar er reseblogg 😀 Ha en fin kväll!
18 oktober 2018 — 18:38
Helena säger:
Håller helt med dig om att man klan använda lånade bilder ibland (det gör vi också). Och tack för den fina kommentaren om vår blogg! 🙂 Trevlig helg!
19 oktober 2018 — 7:59
Britt-Marie Lundgren säger:
Mycket bra inlägg som vi helt håller med om. Fakta kan man hitta på massor med ställen, men de personliga tipsen i bloggar och artiklar vill vi ha av personer som varit på plats och upplevt.
Många bra kommentarer blev min tåglektyr på väg hem från jobbet.
18 oktober 2018 — 18:59
Helena säger:
Visst är det kul att läsa alla kommentarer!? 🙂
19 oktober 2018 — 8:00
4000mil säger:
Det korta svaret är ”nej det vill man inte”. 🙂
Man känner igen dessa artiklar på långt håll. Så tråkiga och intetsägande.
Och synd om dem som skriver, tänker jag. Man anar ju en viss desperation och väldigt lite lust.
18 oktober 2018 — 19:47
Helena säger:
Bra beskrivet, ja det blir tråkigt och intetsägande. Tycker att skribenter överlag hamnat i en tråkig situation där det är svårt att få betalt för bra jobb.
19 oktober 2018 — 8:01
BP säger:
Läser faktiskt inga resereportage i tidningar, utan förlitar mig på er eminenta blogg och några till.
Tidningsvärlden har verkligen förändrats under de senaste 10-20 åren. Man har liksom inte råd längre att skicka en reporter plus fotograf till de olika ställena och skriva ”äkta” reportage. Himla synd tycker jag.
Det som skulle störa mig mest, om jag skulle läsa resereportage alltså är bilderna från bildbyråer, där man kan ladda ned dom kostnadsfritt. På en blogg är det en helt annan sak. Ni använder ju också foton från Pixabay till exempel. Men en seriös tidning bör nog köpa bilder från en ”riktig” bildbyrå, där de visserligen kostar en slant, men det är mera seriöst enligt mig.
18 oktober 2018 — 21:18
Helena säger:
Helt sant som du säger. Tidningsvärlden har förändrats. Det är kanske naturligt med förändring, men det är tråkigt om det innebär att ingen vill betala för bra reportage. Ja, det stämmer att vi använder bilder från Pixabay ibland, och de är ju gratis. Det underlättar i vissa situationer helt klart. Jag tycker nog att tidningarna oftare använder Shutterstock och liknande betalbildbyråer.
19 oktober 2018 — 8:04
Lena - gott för själen säger:
Men herregud! Det har jag aldrig tänkt på att det skulle kunna vara så! Det finns liksom inte i min sinnevärld att jag själv skulle göra nåt sånt och låta läsaren tro att jag varit där. Riktigt pinsamt!
Men nu förstår jag lite bättre. Jag har på senare tid tänkt på att resereportage i tidningar är så konstiga på nåt sätt. De har liksom ingen substans, det finns liksom inget innehåll om resmålet. Efter att jag läst har jag känt, ”men vänta nu, vad lärde jag mig om det här resmålet?!” Typ. Så, tack för den insikten!:-)
Kram Lena
19 oktober 2018 — 6:18
Helena säger:
Ja, såhär har det blivit tyvärr. Skribenten kanske inte ljuger och skriver att han eller hon varit på resmålet, men om man läser en artikel med ”bästa tipsen” om en viss destination förväntar man sig ju nästan det …
19 oktober 2018 — 8:06
Lena i Wales säger:
Mycket mer intressant om personen som skriver verkligen bor i landet eller/och har varit på platserna själv, vilket jag har med allt jag skriver och alla bilder är mina egna.
20 oktober 2018 — 12:53