Idag vill vi ha din hjälp att hitta dialektala ord och uttryck, gärna lite knasiga sådana! Vi planerar att skriva ett blogginlägg om ord och uttryck i svenska dialekter, och vi vill ha din hjälp. Vi gör detta tillsammans, så ta i ända från tårna! Nästa helg publicerar vi inlägget och tills dess hoppas vi ha fått massor av ord, uttryck och galna berättelser om dråpliga situationer fyllda av missförstånd! Tills dess bjuder jag på lite erfarenheter från min barndoms skånska …
Innehållsförteckning
Svenskan är full av dialekter
Man brukar säga att Sverige är ett avlångt land, och det är ju väldigt sant! De långa geografiska avstånden bidrar kanske också till våra skiftande dialekter. Det låter som bekant väldigt olika om man befinner sig i Norrland, i Göteborg, på Gotland, i Skåne eller kanske i Älvdalen. För att inte tala om de svenska dialekter som finns i Finland förstås, bland annat i Österbotten. Och hur sjutton låter dessa dialekter egentligen?
Att flytta från Skåne till Stockholm
Jag (Helena) kommer från Skåne, och när jag som 14-åring flyttade upp till Stockholm möttes jag av många ”konstiga” ord. Saker och ting hette helt enkelt inte som jag var van vid hemma från Skåne. De där stockholmarna pratade ju lite ”mysko”. Från ett annat perspektiv kanske det var orden jag använde som var ”konstiga”.
Skånska är egentligen flera olika dialekter, och jag ska kanske berätta att jag är född och uppväxt i Lund. Dialektala ord kan ju också ändras med tiden, och mina minnen av ”språkförbistring” härstammar framför allt från slutet av 1980-talet. Jag ska i alla fall berätta om några ord som jag upplevde som konstiga i Stockholm, och vilka dialektala ord jag var van vid.
Dialektala ord från Skåne
Jag mötte en del konstiga ord i Stockholm som 14-åring, men antagligen tyckte stockholmarna att det jag sa var ännu konstigare. Några ord jag snabbt fick vänja mig av med var:
- Panna (kastrull)
- Fastlagsbulle (semla)
- Spann (hink)
- Majbål (majbrasa)
Jag tycker fortfarande att ”kastrull” är ett av de mest skrattretande ord jag kan komma att tänka på. Allvarligt, lyssna på det ordet! Jag tycker också att det känns lite fjantigt när man tittar upp på en stor eld och kallar den för en ”brasa”. För mig är brasa fortfarande något väldigt, väldigt litet som man tänder i en kamin … Andra ord som jag minns från Skåne är:
- Hialös (rastlös, otålig)
- Rälig (äcklig)
- Flabba (skratta)
- Rullebör (skottkärra) – just det här ordet använde vi nog inte så ofta, förutom att det var lite kul att kalla gödselskottkärran i stallet för …
- Mögbör (gödselskottkärra)
- Cocka (cola)
- Skubba (skolka … och nu pratar jag självklart bara om sånt som andra gjorde, haha)
Jag kan också berätta om den gång när min mamma (som kommer från Halland) skulle köpa en potatispress i Skåne. Det tog lång tid innan försäljaren förstod vad hon ville ha men till slut sa han (på bred skånska) ”jaså, en pärastöd, varför sa du ente de på en gång?”.
Berätta om dialektala ord och uttryck!
Nu vill vi höra om alla dialektala ord och uttryck som du har hört, eller kanske använt i Sverige eller Finland! Berätta gärna vad orden/uttrycken betyder och var du har hört dem! Om du har en berättelse om ett missförstånd eller en dråplig situation är det förstås en underbar bonus! Skriv ner dina roliga erfarenheter i en kommentar. Vi samlar in det och publicerar ett inlägg nästa söndag (25 november).
Emma, Sol som sol? säger:
Flabba säger man, dvs jag, även i Stockholm. I alla fall gjorde vi det, uppvuxen strax söder om.
Men det var något ord jag sa till en tjej från Dalarna som hon inte alls fattade. Vad var det nu då … Jo! Jag sa ”Kan du sula hit den där till mig.” och hon fattade inte vad en sko hade något med saken att göra.
Att sula något betyder ju så klart att kasta något.
15 november 2018 — 8:09
Helena säger:
Aha, flabba kanske man säger på fler ställen? Jag har inte hört det sen jag flyttade från Skåne. Sula haha, det förstår jag, men det är nog inget jag själv skulle säga. Tack för bidrag! 🙂
15 november 2018 — 16:43
Bara brittiskt säger:
Ja sula är vanligt i Sörmland. Flabba har jag nog hört överallt jag bott (Stockholm, Västervik, Göteborg, Malmö…).
16 november 2018 — 10:13
Helena säger:
Ah ok tack! 🙂
16 november 2018 — 18:59
Bara brittiskt säger:
Ja sula är vanligt i Sörmland.
16 november 2018 — 10:08
Elisabeth säger:
Trutvalla till limpsaxa behövs i dessa tider, när läppar lätt blir nariga; i sydöstra Värmland likaväl som på Västkusten, där den här värmlänningen numera bor.
Översättning?
Cerat till munnen!
Kul idé – ser fram emot inlägget!
15 november 2018 — 8:40
Helena säger:
Oj, det där hade jag aldrig fattat!!! Tack för kul bidrag! 🙂
15 november 2018 — 16:43
Ama de casa säger:
Jag älskar dialekter – ska bli kul att se vilka ord som ploppar upp här 🙂
15 november 2018 — 8:59
Helena säger:
Vi ser oxå fram emot detta 🙂
15 november 2018 — 16:44
Lena - gott för själen säger:
Men åååhhh vad roligt. Jag älskar ord och uttryck! Det här ska bli riktigt spännande.
Även jag (född och uppvuxen i Uppsala) använde flabba som i skratta. Däremot använde jag skubba som i springa. Och kastrull, nu när du säger det. Rätt knasigt ord! 🙂
Jag jobbade tillsammans med en tjej från Örnsköldsvik som sa ”nu ska jag ta tag i det här. Det är ju skönt att få det bortgjort”. Bortgjord för mig är att göra bort sig, göra nåt pinsamt/dumt. Men att använda det i hennes situation är ju egentligen klockrent om man tittar på ordet.
Sen har jag en hang up på en grej som egentligen inte är dialektalt. Det är om man säger att man ”åker hem” när man åker till sina föräldrar. När jag flyttade hemifrån så var det mitt hem. Jag säger att jag åker ”till mina föräldrar”. Försökte göra en ytterst ovetenskaplig undersökning på Skanskas ekonomiavdelning (typ 30 pers) för länge sen. Jag försökte hitta en röd tråd i vilka som sa ”hem”. Det var inte enbart de vars föräldrar bodde kvar i huset man växt upp i. De var inte enbart de som flyttat till annan ort och åkte ”hem”. Det var inte enbart de som hade en väldigt nära och kärleksfull relation till föräldrarna. Det var inte de som kom från samma geografiska område. Osv, jag lyckades inte. Och jag har fortfarande inte lyckats. Man får ju naturligtvis säga hur man vill, men för mig är mitt hem mitt hem inte mina föräldrars hem, även om de bor kvar i huset som jag växt upp i.
Just ja, alla de här orden som klöpp (klippte), tröck (tryckte), rös (ryste), lös (lyste), egenkligen (egentligen), ordenkligt (ordentligt), vart är tröjan (var är tröjan).
Själv kan jag helt medvetet använda hitte-på-ord i bloggen eller dra ihop ord, bara för att det är roligt. Och även direkta fel slinker igenom ibland 🙂
Kram Lena
15 november 2018 — 9:00
Helena säger:
Men vad kul att höra om dina erfarenheter! Springa!? Nu kommer jag ihåg att vi sa ”kubba” om att springa! Det där med ”bortgjort” var oxå intressant! Har sett att någon mer skrivit om det. Jag skulle uppfatta det som att göra bort sig haha 😉
Det där med ”hem till föräldrarna”, kan det ha att göra med om man flyttat från hemstaden så att man tycker att man åker ”hem” till sin gamla hemstad?
Det där med kläpp och tröck, var säger man det egentligen …? Egenkligen trodde jag var missförstånd, haha, men det kanske är dialekt? Tack för intressanta bidrag! 🙂
15 november 2018 — 16:49
Gunnel säger:
”Det är hit man kommer när man kommer hem”..sjunger Euskefeurat och då är det barndomens hem, miljöer, sysselsättningar och människor dom menar.
Och dom menar Inte norrland ( från Gävle till Treriksröset, alltså) utan Norrbotten.
22 november 2018 — 17:52
Ann-Louise säger:
Vilken kul idé! Här kommer de småländska uttryck som jag kommer att tänka på just nu. Min stackars sambo som är Stockholmare hade lite svårt att förstå mig i början, även om jag inte själv använder alla uttrycken.
Stollaprov = Dumheter
Bös = smuts
Krösamos = Lingonsylt
Sulle = Skulle (min morfars favoritmening ”Va sulle i där å göra” som då betyder ”Vad skulle ni där och göra”. och som han använde varje gång vi åkte utanför hemkommunen. Användes gärna i kombination med ”Va ä dä fö stollaprov?” Det var med andra ord inte från honom jag ärvde min reslust.)
Rösen = Frusen
Råka = Hitta vägen
Hia dig = Lugna dig
Lu = Pojke
Hie = Stökigt ställe
Dän = Bort (”ta dän”= ”ta bort”)
Speta = Sticka (när man får en sticka i fingret)
Man säger ”cyklen” och ”nycklen” osv istället för cykeln och nyckeln.
R hörs inte så bra, vilket vi smålänningar firar med tårta den ”fössta tossdan i mass” varje år.
15 november 2018 — 9:28
Helena säger:
Men oj vad intressant och roligt! Många ord som jag aldrig hört, kul! Dän säger man ju i Eskilstuna oxå. Det där med cykeln känner jag igen från Skåne 😉 Tack för bidraget!!!
15 november 2018 — 16:51
Johan säger:
Och i Malmö krånglar man till det och säger nyckelen o triangelen ( känt köpcenter)
Sedan att Skånes tungrots R försvinner innan man når stockholmskans tungspets gäller även i Halland. Tänk på handboll Bengans Gurkburk ”guekbuek” eller att lokalbefolkningen i Varberg inte kan säga r. Vabej
15 november 2018 — 18:33
Helena säger:
Haha ja, helt sant! Gillar stavningen på guekbuek 🙂
15 november 2018 — 21:03
Therese säger:
Åh vad kul! Jag som är född i Jämtland, uppvuxen i Sthlm och bor i Gbg borde ju ha hur många som helst på lager ?
”Hä” (eller ”he” beroende på var man bor) är ett himla användbart ord, betyder ställa, lägga, placera. ”Gatt”=vara tvungen att. Det är nog dom orden jag kommer på hemifrån (Jämtland) som folk helt enkelt inte brukar förstå. Jag minns förresten en gång när mormor var nere i sthlm på besök och vi skulle handla. Hon frågade personalen var dom hade ”päran” (potatisen). Dom tittade på henne lite konstigt i några sekunder och utbrast ”Ah, du menar päronen! här är dom!” Annars har jag tyvärr inte varit med om så många roliga missförstånd. Sambon härifrån Gbg säger ju jätteroliga saker hela tiden, men jag kan ju så klart inte minnas något av det just nu.
Intressant reflektion förresten ang att åka hem i en av kommentarerna. Jag funderade lite på vad jag säger. Jag ”åker hem” när jag åker och hälsar på familjen, men jag syftar nog snarare mer på ”hem till byn” snarare än hem till ett specifikt hus. Tror jag. För jag insåg också att jag kallar där jag befinner mig för ”hemma” ?. Bor jag på hotell så är hotellet ”hemma”.
15 november 2018 — 9:36
Helena säger:
Oj, här var en hel del som jag aldrig hört talas om! Hä och gatt var helt nytt för mig! Det där med päror känner jag igen, det känns som att man säger det på flera ställen i Sverige. Jag tänkte för övrigt också lite som du med det där med hem, att man kanske säger det för att man ska ”hem” till orten?
15 november 2018 — 21:05
Nils-Åke Hansson säger:
Vi flyttade till Skåne 1984. Jag träffade mycket folk omedelbart genom jobb. Men tyckte aldrig att det var jobbigt med dialekten. Själv har jag utpräglad östgötsk dialekt.
Men mina barn: De glattare =Inte halkade, Ida kom in och sa att grannen har en bunke tidningar på soffan, Alltså hög tidningar.
Säja från Säja till skiljer också från uppsvenskan.
15 november 2018 — 9:40
Helena säger:
Bunke i det sammanhanget, det har jag inte hört. Skånskan finns i många varianter känns det som 😉 Säga från och säga till? Hmmm, nu får jag tänka … Var heter det vad?
15 november 2018 — 21:07
Nils-Åke Hansson säger:
Grannen sa alltid att vi skulle säja ifrån om vi ville ha mera,
Kamma daj = skärp dej
16 november 2018 — 10:26
Helena säger:
Jag tycker också att det låter helt normalt att säga ifrån 😉 Kamma daj. …? Haha, det har jag inte hört!
16 november 2018 — 19:00
Gunilla Utterström säger:
Orkehull. Mycket användbart ord om man har ökat i vikt !Alltid bra att ha…. Finns en bok Halländska ord och uttryck tror jag den heter
Gunilla
15 november 2018 — 10:06
Helena säger:
Orkehull, vilket bra ord!!! 🙂 Tack för det!
15 november 2018 — 21:07
Steve säger:
Kul inlägg. Det är härligt med dialekter. Dikten ” Ätte semestern” av Nicke Sjödin som jag hade som lärare på 60-talet i Sollefteå publicerade jag i det här inlägget : ( https://stevereflekterar.blogspot.com/2017/07/sa-har-i-semestertider.html#comment-form ) i fjol somras.
Nu blev jag så fängslad så jag återkommer nog med nån ytterligare kommentar med ord/uttryck som jag kommer ihåg från min uppväxt i Ångermanland.
15 november 2018 — 11:50
Helena säger:
Kul med texter på dialekt! Annorlunda att se det skrivet! 🙂
15 november 2018 — 21:09
Marias Memoarer säger:
Vad roligt inlägg! I Österbotten säger vi också fastlagsbulle, vad lustigt för jag trodde att det var typiskt finlandssvenskt! Semla i Finland är fralla i Sverige. Hink är ämbar i Österbotten, fast ganska många använder nog ordet hink också eftersom vi påverkas av svensk tv m.m… (Och du får själv försöka gissa om jag menar det rikssvenska ”nog”, eller det finlandssvenska ”nog” ;))
Vi säger också gravgård istället för begravningsplats.
Råddig=förvirrad, stökig
Morgonmål=frukost
Vappen=valborgsmässoafton
Som några exempel bara 🙂
15 november 2018 — 12:19
Helena säger:
Jag tror att jag minns att jag uppmärksammat det någon gång, att man säger fastlagsbulle i Österbotten också! Minns att jag också blev förvånad då, för jag trodde ju att det enbart var skånska/sydsvenska 😉 Gravgård var ett fint ord tycker jag! Morgonmål säger Peter också (men han kommer från Stockholm så jag vet inte varför ;)). En kollega till mig som kommer från Åland berättade att man säger hög- och lågsäng istället för våningssäng där. Gör man det i Österbotten också? Tack för dina bidrag! 🙂
15 november 2018 — 21:11
Marias Memoarer säger:
Vi säger högsäng också. Men lågsäng har jag inte hört någon säga. Är det lågsäng så heter det väl helt enkelt bara säng 😉
16 november 2018 — 11:54
Bara brittiskt säger:
Älskar finlandssvenska. Ni har ju bevarat ord vi inte längre använder – ämbar t.ex.
Fastlagsbulle är säkert också sådant. Semlor är ju bröd även på tyska så jag vet inte när vi bytte. De finska telefonkioskernas ”söndra icke” är underbara.
16 november 2018 — 10:22
Helena säger:
Jag gillar oxå finlandssvenska! Ämbar är fint! Fastlagsbulle säger man i Skåne också! 🙂
16 november 2018 — 19:01
Marias Memoarer säger:
En till grej jag kom på: åtminstone tidigare generationer i Österbotten pratar/pratade om ”farmabyxor” (jeans). Något jag aldrig skulle få för mig att säga, men min mamma frågade efter just såna byxor i en butik i Stockholm när jag var ganska liten, och jag tyckte det var så himla pinsamt att hon inte kunde prata förståelig svenska, haha 😀 Själv har jag alltid tyckt att farmabyxor (eller farmaböxor om vi ska dra till med ordentlig dialekt) låter som ”något som bönder säger”, men vad vet jag, kanske det hette/heter så i städerna också. Jag vet inte ens om folk säger så längre, för jag hör det typ aldrig och t.o.m min mamma kallar det för jeans numera.
15 november 2018 — 12:28
Helena säger:
Farmarbyxor, vilket roligt ord! Jag förstår att det är lite gammaldags, men roligt att höra om! 🙂
15 november 2018 — 21:12
Marias Memoarer säger:
Jo det ordet är nog på väg att försvinna helt och hållet tror jag
16 november 2018 — 11:49
åsa/nalta norrland säger:
Så frödigt nu blir jag rent fäjjen 😀 detta inlägg ser jag verkligen framemot.
Född klyktattare och bosatt i Lappskatteland 😉 så pratar jag ren rotvälska 🙂 för övrigt är jag nalta eljest…
nalta = harta tå harta å harta tå dä = hälften av hälften och hälften av det
Harta intvätt
Hembögda bäst plassen på jola = hembygden, bästa platsen på jorden
Åtabak = bakåt, men även avigt… t ex tröjan är åtabak
Sedan kan en knapp va oi = oknäppt
På tal om att åka hem… jag säger icke jag åker hem då jag far till min mor, men om jag skulle vara hos Er å vi var nånstans ute å skulle tillbaka till Er husbåt skulle jag säga vi går hem…
Ogjort = icke gjort
Bortgjort _ klart, färdig med uppgiften
Sedan så är jag ju lagran… det vill säga jag äter inte vad som helst 😉
Jo men jo yes jag pratar nog ömsom svenska å ömsom norrländska.
15 november 2018 — 14:00
Helena säger:
Klyktattare!? Oj, detta var spännande! Nalta … det förstod jag inte riktigt? Men blir ju nyfiken! Åtabak var ett charmigt ord tycker jag 🙂 Kan hålla med dig lite i tankarna kring ”hem”. Jag säger ibland ”hem till hotellet” om vi bor på hotell 😉 Ogjort säger jag också, är det dialekt? Bortgjort säger jag däremot inte, men läste om det tidigare i tråden! Lagran … är det alltså kräsen? Tack för ditt bidrag Åsa!
15 november 2018 — 21:16
Steve säger:
Hej igen!
Har rannsakat mitt minne och här kommer ett antal mer eller mindre obegripliga ord från Ångermanland. En del säkert oxå använda i angränsande landskap som t ex Västerbotten. Stavningen kan nog variera något liksom uttal och betoning. Listan blev lång, men så tenderar det bli när jag kommer igång.
hoven droven = ingen ordning/huller om buller
huskes = ryser
hä åvä = ställa undan
fin oppi yga = vacker
leva om = väsnas
åtabak = baklänges
böxlucka = gylf
frässe = hankatt
kangero = spindel
bänt = besvärligt
polemasa = arbeta långsamt
böglä = buckla
jäckes = retas
brydd = osäker
jeck bet = misslyckades
härmelitt = beklagligt
otröj = mörkrädd
jett = tvungen/måste
ampen = ängslig
törk tå = torka av
dängt = spöat
grommen = kaffesumpen
slaskbytta = avfallshink
marnomt = alltid något
boa = affären
harta borti harta = en fjärdedel
på sniskan = alkoholpåverkad
pärstampa = potatismos
karuscha = gummiband
bäg = tjurig
rå vä = orka med
rate = skräp
värstinn = gasig mage
darmä å = svimma
ävläs = hålla på med nåt som tar lång tid
onaskeligt = otrevligt
sekasam = långsam
ovölen = oförsiktig
nåk = dålig
tjå dä = ta det lugnt / vänta
lang oppi syna = förvånad
klater = krångel
15 november 2018 — 16:05
Helena säger:
Åh vad kul! Waow vilken lista!!! Många ord här är helt nya för mig. Jag skulle inte förstå många av dessa alls! Böxlucka var ju rätt fyndigt! 😉 Spindel heter faktiskt könguló på isländska, så just det ordet kändes lite bekant. Stort tack för bidraget!!! 🙂
15 november 2018 — 21:20
Maggan och Ingemar säger:
Kul med dialekter och ord. Jag kom som 15 åring från Sörmland till Medelpad och Timrå, dit mina föräldrar hade flytta. Jag lärde känna en jämnårig flicka i samma hyreshus som vi bodde. När vi möttes i trappan så sa hon ”hejdå” och det tyckte jag lät så konstigt eftersom vi då möttes. Kändes lite bakvänt att säga så. Ordet ”hugaligen” dök också upp och betydde ”fy så hemskt” eller något liknande. Säkert var det fler ord som jag då reagerade på, men som jag inte kommer ihåg idag. Roligt inlägg det här med dialekter/ord. Själv har jag haft svårt många gånger att förstå vänner och släktingar som är från Skåne, med deras uttal. Själv känner jag att jag numera talar ”rixsvenska” om man nu får kalla det så. Jag är född i Stockholm, uppväxt i Östergötland, Sörmland och Medelpad, som vuxen bott i Bohuslän och numera Västergötland.
15 november 2018 — 17:40
Helena säger:
Hejdå när man möts!? Oj, ja det skulle kännas konstigt 😉 Hualigen eller huvaligen har jag nog hört ibland … Vilken mix du har med dig! Kanske blir det rikssvenska då 😉
15 november 2018 — 21:22
Marias Memoarer säger:
Nu blandar jag mig i än en gång – vissa i mina trakter (Österbotten) säger ”hejtå” när man träffas (alltså hejdå på standardsvenska).
16 november 2018 — 11:45
Storebror säger:
Som Lundabo med.föräldrar från Halland fick vi aldrig till någon riktig skånska. Akademiska Lund är lite som Lidingö touch på skånska. Så jag kan inte på fullt allvar säga. Hossorna är där henne. ”Strumporna är där borta”.
Sedan skall vi ju inte försöka förstå barndomskompisarnas mor o farföräldrar från Lönsboda
15 november 2018 — 18:43
Helena säger:
Haha, det är sant! Det mest urskånska jag sa var nog att jag sa ”Ja” med skånskt uttal, det skulle jag ha svårt att säga idag och känna mig bekväm med 😉 Fick kanske lite mer skånska i stallet än hemma, men nej, varken hossorna eller nyckelen har jag sagt 😉
15 november 2018 — 21:24
Eva/Leva som Eva säger:
Jag får bidra med några ord från den ädla västgötskan då:
Annevessare : annorlunda
I vale mé: emellanåt (nån gång i vale mé)
Öfsadropp: takdropp
daramor och darafar: närmsta grannar, alltså mor respektive far i dörren bredvid. Kan klumpas ihop i ordet ”daras”
teress: redo ( Är ni redo: ”Ä i teress”)
Hälta: hälften, som i den tidaholmska specialiteten ”Hälta-hälta”: varmkorv med hälften mos, hälften pommes
Ett personligt favorituttryck som vi fortfarande använder i familjen nån gång i vale mé är min morfars ”göralöser”: har man inget att göra är man göralöser, sysslolös. Det var hans största skräck, och har nog gått i arv till mig 🙂
15 november 2018 — 19:34
Helena säger:
Oj, intressant! Vilka annorlunda ord! Det känns som att jag inte skulle förstå nånting alls 😉 ”Hälta-hälta”, haha kul! Göralöser var ju också ett fyndigt ord. Tack för bidrag!
15 november 2018 — 21:26
Maria / Magnolia Magis säger:
Heja väschötska! Dä ä gött dä! ;D ..fast jag sulle gärna ha mindre av min..
16 november 2018 — 17:33
365degrees säger:
Hur roligt vore det inte med ett videoinlägg där ni har en muntlig genomgång med dessa ord och uttryck som ni blir tipsade om. Kan bli hysteriskt roligt 😀
15 november 2018 — 19:42
Helena säger:
Haha, det låter faktiskt hysteriskt roligt! Hur ska vi kunna uttala allt detta … Vi får ta en allvarlig funderare, haha 🙂
15 november 2018 — 21:27
Maria / Magnolia Magis säger:
Låt var och en spela in säg 30-60 sekunder…
Fast det skulle ju vara kul att höra er först!!;D
16 november 2018 — 17:38
Helena säger:
Haha, vi pratade om det igår! 🙂 Väldigt kul idé, men kanske inte helt lätt att få till 😉
16 november 2018 — 19:02
Maria / Magnolia Magis säger:
Ingenting är omöjligt! Mirakler tar bara lite längre tid… ;D
16 november 2018 — 22:45
Matts Torebring säger:
Jag tänkte på just detta för någon vecka sedan…
Hur ä dä völet, sa ofta pappa = Hu är det fatt, eller Hur är det konstruerat.
Sedan har ni fått så många svar, att det behövs inte flera
15 november 2018 — 19:49
Helena säger:
Det hade jag inte förstått, så tack för översättningen! 🙂 Ja, oj, det har kommit många roliga ord 🙂
15 november 2018 — 21:30
Kenneth Risberg säger:
Ha, ha ni är roliga ni.
Själv är jag värmlänning men håller så smått på att glömma sånt här. Kan fortfarande uttrycka mig på värmländska när jag pratar med mina släktingar.
Några ord minns jag fortfarande:
sinni=arg
en tåcka e = en sån där du vet
feschlig=feg
glint=halt
barfötta=barfota (alltså inte född i en bar)
jämt=bara (ska jämt/bara hämta)
ränndreta=diarré
glûnner=stirrar – (glönner)
kääri=manligt (vet inte hur man får ihop det)
kop=en idiot
pocka=är tvungen att göra något
Detta är verklig värmländska och den blir ännu svårare ju närmare norska gränsen man kommer. Från mina trakter kring Karlstad var det inte så våldsamt men flera av dessa använde jag i min vardag då.
15 november 2018 — 20:44
Helena säger:
Haha, tur att du inte pratar sådär när vi träffas Kenneth, då skulle vi inte fatta ett ord 😉 Tack för ditt bidrag!
15 november 2018 — 21:33
Marias Memoarer säger:
Alltså jag hittar ju något bekant i nästan alla dialekter, haha! ”En tåcka e” är ungefär samma sak som ”en tokodee” i Österbotten 😀
16 november 2018 — 11:41
BP säger:
Gud sååååå himla roligt! Ser att du fått in massor med förslag! Det blir lite (roligt) jobb för er att sammanställa. Hahaha:-)
Här kommer två bidrag från min sida (det hade blivit tre, men jag såg att Nalta kommenterat med underrubriken i sin header:
Pumla (julgranskula)
Ids int (orkar inte)
15 november 2018 — 21:07
Helena säger:
Haha, ja jag vet inte riktigt hur sammanställningen ska gå till … men kul blir det! Tack för orden … men vilken dialekt är det på?
15 november 2018 — 21:34
BP säger:
Norrländska såklart! Men det förstår ju inte en f d skåning;-)
16 november 2018 — 1:02
Marias Memoarer säger:
Ids int säger vi också i Österbotten 🙂
16 november 2018 — 11:31
Maria / Magnolia Magis säger:
och ids inte på västgötska…
16 november 2018 — 17:41
Helena säger:
Tack! Haha, nej precis 😉 Ids inte verkar dock sägas på fler ställen om man får tro kommentarerna! 🙂
16 november 2018 — 19:04
håkke säger:
finns ingen norrländska – massa olika dialekter i norrland. ……. skicka ut frågan om vad en julgranskula heter …….
finns få som skulle prata om sörlänska eller hur fast det bara är en tredjedel av landet.. måste till en sörlänning för att inte höra skillnaden på en överkalixbo och kalixbo … två olika språk
Alla norrlänningar som säger att de pratar norrländska – skäms
21 augusti 2021 — 19:24
BF säger:
Jag har kanske inte sett alla kommentarer -men tror inte Leksandsmålet blivit representerat än…. 😉 Här kommer några ord:
Kuppjerk – spindel
Ökkö- vad
Kylar- barn
Kölla- flicka
Tarv- sugen på
Karug- väldigt manlig
Kur – kor
Könstug – konstig
Jönug – lite dryg
Fäjsä- ladugården
Jolpärur -potatis
Jella- elda
Tryja -tröja
15 november 2018 — 21:49
Helena säger:
Åh, tack så mycket!!! 🙂 Vilka ord! Tror inte att jag hört något av detta förut … Kul!
16 november 2018 — 19:05
Anonym säger:
Måcköl åv olan vi har finns ti are mål å. Båd utyvör o ovatä i landä.
(Många av orden finns i andra dialekter också, Både nedanför och ovanför i landet.)
17 november 2018 — 20:44
Britt-Marie Lundgren säger:
Vilket roligt inlägg. Vi är riktiga västgötar med en dialekt som inte är vacker men den är vår. Just nu hinner vi inte fundera över speciella ord och uttryck. (att vara på resande fot är ingen semestertillvaro???)
16 november 2018 — 5:47
Helena säger:
Haha, nej att resa är inte alltid semester 😉 Ha det fint på er resa!!!
16 november 2018 — 19:05
Birgitta säger:
Tack Steve och Åsa för alla välkända ord från oss i norra Sverige.
Jag upptäcker att jag väldigt ofta använder bokstaven O framför många ord. Ogjort, osprunge, osett o.s.v. Det är väldigt bekvämt. Och att vi förkortar ord (lyssna på Ingemar Stenmark). Också väldigt bekvämt.
Stugsista firar vi vid Västerbottenskusten samt kusten i Österbotten sista helgen i augusti.. Kommer man lite mer söderut i Norrland heter det Lyskväll. Vad heter det i Götaland?
Jag följer gärna Fredrik Lindströms program om dialekter på radio och TV.
16 november 2018 — 11:14
Helena säger:
Intressant detta med ”o”! Ordet ogjort använder jag också. Typ ”detta skulle jag vilja ha ogjort”. Men osprunge … nej, vad betyder det? 😉 Vad är stugsista ….? *Nyfiken*
16 november 2018 — 19:07
Birgitta säger:
Vi sätter ett O framför ett pluskvamperfektum väldigt ofta. Osprunge är att jag inte har spungit än. I rikssvenskan gör man ju det också men inte så mycket som vi. Och sen förkortar vi ordet på slutet.
Stugsista och lyskväll finns nog nästan bara vid kusten i norra Sverige och Österbotten. Förr vintrade man alltid sina sommarstugor sista kvällen i augusti.Stugorna var så ”luftiga” att man kunde inte åka till sina stugor under den kalla årstiden. Då skulle man göra en stor brasa nära vattnet för att bränna allt inför vintern.
På vår stug-ö, kan vi faktiskt se brasor från Finland. Och säkert ser dom vår brasa trots att Norrbyskär bara ligger 3 km från fastlandet.
20 november 2018 — 10:10
Veiken säger:
Håll i er, här kommer götebosska ord:
Först och främst säg ALDRIG Jötlaborg! Ingen infödd göteborgare säger så. Det är oftast stockholmare som vill göra sig till!
* Bamba-Skolbespisning
* Knô_ trängas
* Knôka – tränga ihop saker
* La-väl
* Brôta – Föra oväsen
* Änna – liksom
* Rundstycke-Fralla
* Bala (första a:et som i vacker) – Dricka
* Åpen- vill ha allt
* Svale- Trappuppgång
* Svallag – Trappuppgångsgranne
* Lunta- elda ofta på våren i naturen
* Exter _ Dumheter
* É du go eller? – Är du knäpp?
* É du go eller?- Bra gjort!
* Tetig – Knäpp, underlig
Vassego!
Här fick ni några typiska ord som jag ofta använder i mitt dagliga tal. Det finns många fler, men jag stannar där! 🙂
16 november 2018 — 11:36
Helena säger:
Tack Veiken!!! Jag minns när min syssling använde ordet ”bamba” när vi var barn. Jag fattade INGENTING, haha 😉 Knöka känns relativt bekant, kanske från Skåne? Rundstycke är begripligt, men jag skulle inte säga det själv. Svale har jag inte hört, men däremot svalgång 😉 Tack! 🙂
16 november 2018 — 19:09
Bara brittiskt säger:
Det här kan bli långt…
Det är inte bara stora avstånd som skapar dialekter. Kolla älvdalskan mitt i Dalarna. Belgien stort som Småland är ett praktexempel med mängder av dialekter bara i Flandern.
Uppvuxen delvis i Västervik med mormor från Vimmerby så känns några av de småländska som nämnts tidigare igen (”ta dän” t.ex) men där uppe i nordöstra Småland har man också östgötskt inflytande och egna ord.
”Tvi vale” och ”uschale” är vanliga uttryck för något läskigt/äckligt. Att stöka till heter att ”vända till”.
”Åh käre barn i körda” (kyrkan) är ett utrop av förvåning/medlidande när något går fel för dig eller den du pratar med. Kanske inte så vanligt för dagens sekulära generation som de äldre.
Min mamma från Gävle pratar alltid om hur ”grina” betyder helt motsatta saker i Gävle och i Sydsverige. Gråt eller skratt. Pappa som gjorde lumpen längs norrlandskusten pratade alltid om hur de gjorde ord motsatta genom att sätta ”o” framför. Praktexemplet var ”jag är okaffedrucken”.
I tonåren bodde jag i Göteborg och det är ju ett kapitel för sig med ”knô”, änna, åpen, bördig (schysst) och bamba.
Det sägs att uppsvenskar som flyttar till Skåne först av allt plockar om just det skånska sättet att uttala ”ja” och i mitt fall stämmer det.
Min dotter som varit skåning sedan hon var fyra år använder en malmöslang där det roligaste jag vet är ”lönt”. Ska sägas lite surt och uttrycker besvikelse över att ha slösat tid på fel sak eller en varning att inte göra detta. Man får också vänja sig vid att småfranska heter bulle (och att det äts ”bulle i bulle”, d.v.s. chokladboll i småfranska).
Själv tycker jag de gamla danska delarna av Sverige också är de där man ”gör vid” en häst eller andra saker när man gör något städat.
I södra Småland (Växjö-Älmhult) som morfar kommer från är det nästan lite engelskt genom att man säger ”så det är” ”så hon gör”, ”så jag ska” osv. i slutet av meningar för att bekräfta dem. Där kallar man också spillkråkan för ”våtakaja” eftersom den skriker när det kommer regn och den är svart.
16 november 2018 — 11:51
Helena säger:
Helt sant! Älvdalskan är ju speciell och känd för det! Intressanta att du nämner ”ta dän” som småländska, det trodde jag var typiskt Eskilstunamål 😉 Det där med grina känner jag igen, själv uppfattar jag nog ordet som båda betydelserna faktiskt. Det där med skånskt ”ja” minns jag väl att jag själv hade en gång i tiden, men det är helt borta nu 😉 Bulle i bulle ….!? Är det gott???
16 november 2018 — 19:13
Maria / Magnolia Magis säger:
Oj vad roligt det var att läsa alla kommentarer!! Jag och maken har lite brokiga bakgrunder med många flyttar. Själv är väl min dialekt främst västgötska, eller sa man va petiger:skarabörska. Vi ä frå Schövde…
Maken har uppväxten i Kumla och Örebro. Jag har även Värmländska.
Roligt blir det när man flyttar runt och inser att folk inte förstår vad man säger ibland, pga att orden används olika. Det senaste har vi bott ett år i Falsterbo, Skåne och där upptäckte vi detta. Första gången vi gick in på ett helt underbart café, Annas i Ljunghusen, blev vi som två frågetecken: ”Vad vill du ha på din bulle?” stod det. Under detta var uppräknat Ost, skinka, leverpastej, köttbullar. Eh va? När vi äter bullar vill vi gärna ha kanelbulle eller vaniljbulle? Då lärde vi oss att bulle betydde fralla,småbröd etc. Bröd var förresten inte bröd i allmänhet som vi säger utan limpor/formfranska etc.
Ok, när vi lärt oss det började vi kolla efter fler olikheter. Semla som du skrev var ju fastlagsbulle. (Tar man semlan i en djup tallrik och häller på varm mjölk och lite kanel får man hetvägg. Skaraborg) Jag frågade efter bondkaka men på Annas visste dom inte vad det var. Småkakor över lag fanns det färre av , mer wienerbröd.
När vi ”kör” hemifrån i Skaraborg så ”åker” man i Skåne. Man ”blir” hemma i Skåne och man ”stannar” hemma i Skaraborg.
När jag bodde i Värmland visste man inte vad ryssta och olle var. Ryssta säger vi när vi skakar en duk, mattor, lakan, filt mm. Olle är inte namnet utan en tjock tröja man drar över huvudet.
Tvärtom förstod de inte i Skaraborg när jag sa ”dret å” eller ”höss ärä?” eller om man ville ta det hela ”höss ärä märä”. Värmlänska för skit också samt ”Hur är det/Hur mår du?”
Nej nu får nästa skriva lite! Vad kul det ska bli att läsa! (Behöver ni röstprov så finns det här…) ;D ;D
16 november 2018 — 18:06
Helena säger:
Jag vet, så SJUKT kul att läsa kommentarerna! 🙂 Du har flyttat runt en del, så du har lite erfarenheter av dialekter förstår jag! Kul detta med bulle! Jag kanske också uppfattade bulle annorlunda förr, det minns jag faktiskt inte riktigt 😉 Ryssta förstår jag inte, men min mamma sa ”rästa lakan” och ”dänka tvätt” (det senare var när hon stänkte vatten på kläderna innan strykning ;)). Så kul detta! Röstprov, hur får vi det? Tar gärna emot 🙂
16 november 2018 — 19:16
Maria / Magnolia Magis säger:
Bara skicka video eller röstinspelning via sms eller messenger. Till ex. Sen vet maken mer om hur ni skulle kunna få in det på er sida. Men det kan väl Peter? Alla video han gör? ( Åh!! dänka gjorde mormor med! )
16 november 2018 — 22:55
Helena säger:
Vad kul att din mormor också dänkte! 🙂 Väldigt kul idé, och ja, klippa ihop kan nog Peter utan problem! Däremot kan det vara svårt för oss att hinna administrera det hela. Det tar mer tid än man tror att informera, kommunicera och samla in 😉 Vi får se vad vi kan hitta på! Älskar när det sprutas ideer! 🙂
22 november 2018 — 16:43
Maria/ Magnolia Magis säger:
Hm tyvär är det idéer vi är bäst på.. Och ligga på sofflocket..??
22 november 2018 — 20:42
Åsa säger:
”Tockeranan” eller ”reranan” betyder ”de där” i den del av Hälsingland hag kommer i från. ”Nu läll!” är också lite kul. Istället för typ ”nu ska du/ni få se! Eller ”Men nu läll!” dom kan betyda ”men nu tror jag väl!”
Jag pratar ju inte så längre då jag inte bott där på 30 år, men ibland faller jag in i det, och de tjocka L-en.
16 november 2018 — 18:24
Helena säger:
Men oj, rena grekiskan ju!!! Spännande! 🙂
16 november 2018 — 19:17
Kors och Tvärs säger:
I Borlänge och I Dalarna, finns många uttryck. Här kommer ett axplock
matdosa = matlåda (mest roligt för att dosa låter lustigt på dalmål) man kan också stoppa matrester i en Butt
sulla = spilla
sullgucku = person som spiller
tarv = har aldrig riktigt kunnat översätta det här ordet till rikssvenska. Det är ett verb som betyder att man ser till sina egna behov först. Passar t.ex. bra om någon tar den största bullen eller sista tårtbiten utan att fråga.
dän = bort (”ta dän” säger vi ofta)
frussen = frusen
möla = trycka i sig mat (ofta ”möla i sig”)
Utanför Gävle, där jag är uppväxt, kunde vi ibland bli utvänt. Dvs trött på att vänta på någon.
17 november 2018 — 8:34
Helena säger:
Vad kul, tack! Utvänt var ju ett himla kul ord måste jag säga 🙂
22 november 2018 — 16:44
Lena i Wales säger:
Tänkte skriva lite göteborgska ord, men ser att Veiken och jag har samma ord, så instämmer med henne.
17 november 2018 — 13:15
Helena säger:
Bra att det är flera som stämmer av! 🙂
22 november 2018 — 16:44
Marita säger:
Så kul att läsa kommentarerna. Bor i Vächötska staden Ulricehamn.
Trô inte där för då schucker du. (Tryck inte där för då sjunker du)
Ôfsadropp (Takdropp)
Sätt deck (Sätt dig)
Knô inte (Knuffas inte)
Tjiligt (Tråkigt)
Potäter (Potatis)
Möe ( Mycke)
Bôgda ( Bygden)
Finns mycket mer men kommer inte på något just nu.
Ska bli kul att läsa sammanställningen sen men ni har nog att göra.
17 november 2018 — 22:41
Helena säger:
Håller med, fantastiskt rolig läsning! 🙂 Och tack för ännu fler dialektala ord! Många av dessa skulle jag inte förstå 😉
22 november 2018 — 16:45
Ewa Hamberg säger:
Sjalvspilingstandren, löständer
Klatersnickar, en som har ”tummen mitt i handen” i träslöjden.
Sutamåler, kladdmålare
Orden kommer från Ångermanland
21 november 2018 — 18:43
Helena säger:
Oj vilka ord!! Tack 🙂
22 november 2018 — 16:46
Åsa säger:
Söderslätt, längst söderut i Skåneland:
Min mor hade för vana att förlägga nycklar och börs, och titt som tätt blev hon nervöst uppjagad över att inte hitta grejerna när hon behövde dem. Hon använde ett uttryck som beskrev hur hon vände upp och ner på bostaden för att hitta grejerna; ”ledegille” dvs ett letande som blev så omfattande att det blev som rena festen. ”Ja hitta ente min börs, aaau… sicked ledegille ja hade!” – Jag hittade inte min börs, hjälp vad jag fick leta efter den!
Jag har ingen aning om det var ett hemmagjort uttryck, kanske var hon den enda som använde det? Men ett säga ”benen” och mena fötterna var allmänt när jag var liten. ”Aaau va du e skitt om benen!” Betydde ”Fy, vad du är smutsig om fötterna!” Att gå på ”platt” eller på ”bara plattorna” betyder att gå barfota. Och då blir man ju litta skitt.
Vi sa också ”Vi ska ti sjön” (uttal som skön) och menade ”Vi ska till havet/stranden”.
24 november 2018 — 12:47
Berit Wallin säger:
Kan någon förstå vad Anna (född 1895 i Torestorp) menar då hon berättar om en person som är så ”gudfruktig att
hon alltid gick med knäppta händer och neg då hon gick till MATAVLAN.
28 januari 2019 — 22:40