Rörstrands slott ligger centralt i Stockholm, men är trots det kanske ett av Stockholms minst kända (och mest gömda!) slott. Vi bor relativt nära slottet och passerar dessutom nästan varje dag den stora porslinshög som påminner om det som en gång var porslinsfabriken Rörstrand. En dag bestämde vi oss för att utforska historien om slottet och fabriken. Det blev ännu mer spännande än väntat, inte minst eftersom detta visade sig vara nästan sista chansen att få se slottet invändigt.
Innehållsförteckning
Rörstrand i Stockholm
För någon vecka sedan visade jag min promenad till jobbet och alla fina djur vi ser på vägen. Men vi ser inte bara djur på vägen, utan också en hel del annat intressant. Bland annat passerar vi den stora porslinshög som en gång tillhörde porslinsfabriken Rörstrand.
Nedanför Rörstrands slott gav Stockholms stad på 1720-talet ett företag tillstånd att anlägga en porslinsfabrik. Porslinsskärvorna som ligger här, många av dem i de typiska färgerna vitt och blått, vittnar om den tid då Rörstrand var en av Sveriges största arbetsgivare. Vi blev nyfikna på historien bakom fabriken och slottet och gav oss ut på jakt efter historien!
Stockholms mest hemliga slott?
Rörstrands slott kan nog vara Stockholms mest hemliga slott. Placeringen strax intill det hektiska Sankt Eriksplan är central, men ändå tycks ingen veta att det finns ett slott här. När jag berättar för vänner och kollegor att jag ska besöka Rörstrands slott på Rörstrandsgatan tittar de förvånat på mig. Ett slott, vid Sankt Eriksplan?
Kanske är det så att man har sett slottet flera gånger, utan att någonsin ha reflekterat över att det kan vara ett slott. Slottets väggar vittnar om att detta är en gammal byggnad som bär på mycket historia, men huset förefaller trots allt inte så stort, där det ligger inbyggt tillsammans med den betydligt pampigare Filadelfiakyrkan. Om det är någon del av slottet du lagt märke till är det kanske det populära Rörstrands slottscafé som ligger vid entrén.
Guidad tur på Rörstrands slott
Vi blir nyfikna och ringer upp slottet för att se om vi kan få en guidad tur. Det kan vi, men vi förstår att vi ringer i sista sekunden. Hela slottsverksamheten ska lägga ner, slottscaféet ska stänga och en folkhögskola ska flytta in i byggnaden.
Guiden, Agneta, låter lite sorgsen när hon berättar. Det är bara sex veckor kvar tills en hel epok går i graven. Plötsligt känns vårt besök och vårt reportage extra viktigt. Som att det är sista chansen att få se slottet och berätta dess historia.
Fängelsehålor och riddarakademi på Rörstrands slott
Vi inleder den guidade turen med att gå ner i det som en gång i historien varit fängelsehålor. Men vi börjar historien betydligt tidigare än så! Vi slår oss ner i ett av rummen i 1400-talskällaren och låter Agneta berätta om hur allting började.
Rörstrand nämns redan på 1200-talet, då Magnus Ladulås donerade området Rörstrand till Klara kloster. På 1600-talet ägdes huvudbyggnaden, som då hette Stora Rörstrand, av den förmögne Mårten Rosenstierna. Han skänkte byggnaden som morgongåva till sin gemål år 1635.
Lite senare hamnade byggnaden i Drottning Kristinas ägo, och det var också då huset började benämnas som ett ”slott” – så kunde man nämligen kalla en byggnad som ägdes av en kunglighet. Drottningen lät bland annat grunda en riddarakademi ”såsom den i Paris”, där adelns unga fick utbildning i ridning, fäktning, dans, språk och andra viktiga konster.
Under det stora nordiska kriget, som rasade i början av 1700-talet, använde man Rörstrands slott för att förvara krigsfångar. Och det är alltså därför man kan tala om Rörstrands slotts fängelsehålor!
Kakelugnar och porslin på Rörstrands slott
När man tar sig upp från fängelsehålorna kan man besöka slottets många rum, där man framför allt fascineras av alla vackra kakelugnar. Många av rummen kan för närvarande användas för konferenser och möten, men när folkhögskolan snart flyttar in är det slut med det.
I lokalerna finns också en del porslin, och det är ju inte så konstigt med tanke på att Rörstrands porslinsfabrik grundades just här. För snart 300 år sedan tillverkade företaget Rörstrand i Stockholm sin första tallrik.
År 1726 bildades nämligen ”det Swenske Porcellainsvärket” som tillverkade porslin under ledning av den tyske porslinsmakaren Johann Wolff. Den här historien gör den svenska porslinstillverkaren till Europas näst äldsta porslinsvarumärke, efter Meissen från 1709.
Porslinsfabriken Rörstrand
När Rörstrand började tillverka tallrikar blev porslin tillgängligt för vanligt folk, som tidigare åt på tallrikar av metall. Tallrikarna tillverkades till en början av fajans och dekorerades i koboltblått, ofta med inspiration från kinesiskt porslin.
Lite senare utvecklade man egna, typiskt svenska, mönster och när den första konkurrenten dök upp på slutet av 1750-talet började man märka porslinet med ”Rörstrand”. På 1770-talet lanserade man den första servisen: Sepia.
Ett av Sveriges största företag
På 1800-talet fick Rörstrand sin första ångmaskin och började trycka dekorer med hjälp av kopparplåtar, istället för att enbart använda handmålning. Stora serviser blev populära, gärna med inspiration från England. Fabriken växte och blev ett av Sveriges tio största företag.
Förutsättningarna förändrades dock med tiden och 1926 flyttade hela verksamheten till Göteborg, och ännu lite senare slogs den ihop med Lidköpings porslinsfabrik. Under 1900-talet producerades många av Rörstrands klassiker, såsom Nationalservisen (Swedish Grace), Ostindia, Picknick, Mon Amie och Grön Anna. Idag kan man fortfarande se resterna av fabriken i Stockholm, i form av den stora hög av porslinsavfall som finns bevarad i Karlberg.
Rörstrand idag
Samtidigt som porslinsfabriken Rörstrand flyttade till Göteborg köptes slottet och det angränsande fabriksområdet upp av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm. Församlingen byggde 1930 sin kyrka på fabrikstomten och byggde samman slottet med kyrkan. Café- och konferensverksamheten i slottet har bedrivits av Rörstrands Slott AB, men snart byts alltså verksamheten i slottet ut mot kursverksamhet.
Rörstrands porslinsfabrik slogs ihop med Lidköpings porslinsfabrik och ingår idag i koncernen Fiskars, men säljer fortfarande porslin under namnet Rörstrand. Det finns bland annat en butik på Kungsgatan i Stockholm och man kan även besöka museet i Lidköping.
Rörstrandsporslin i gångtunnel
Nästan varje dag promenerar vi genom den gångtunnel som förbinder Karlberg med Vasastan, under järnvägen. Men trots att vi går här varje dag så har vi missat att titta på lamporna. Varje lampa är dekorerad med mönster från Rörstrands porslin. Väldigt mycket i det här området påminner alltså om den tid som flytt.
Har du sett porslinsberget som påminner om Rörstrand, eller har du kanske något av företagets porslin hemma i skåpen? Kände du till Rörstrands slott på St Eriksplan?
Matts Torebring säger:
Tack för ett fantastiskt fint och som vanligt sakligt inlägg. Vi har varit i Slottscaféet bara någon enstaka gång. Däremot har vi älskat att besöka Filadelfiakyrkan, kallad ”Filla” i folkmun. Besöken har inte varit så värst många, för var ska man parkera? när man inte är så värst lokaliserad.
Vi har följt debatten om Folkhögskolans placering i Tidningen Dagen, under säkert ett par år. Vi kan bara ”tycka” att det är lite märkligt.
Rörstrands i Lidköping, har vi samarbetat med sedan slutet av 80- talet. Det var nästan sorg i hjärtat när beskedet kom om nedläggning. Från en blygsam start, är Fiskars idag vår största leverantör. Själv kan jag knappast äta mat, utan att veta vad jag äter på, om jag inte känner igen tallriken.
Kärleken till Lidköping, alla resor dit med husbilen, började med mitt intresse för porslin. Senare har vi sagt att Lidköping, är en av Sveriges absolut trevligaste städer att besöka.
11 november 2018 — 7:55
Helena säger:
Vad intressant att höra lite från ditt perspektiv Matts, som har bättre koll på verksamheten i Filadelfiakyrkan! Eller ”Filla” då 😉 Intressant att ni har Fiskars som stor leverantör! Jag hade inte riktigt koll innan, men nu förstår jag ju att de har flera kända märken inom sin koncern.
11 november 2018 — 12:48
Lena - gott för själen säger:
Hehe, nä, det hade jag ingen aning om att det fanns! Och när inte ens de många stockholmare vet att det finns så känns det inte fullt lika pinsamt. 🙂
Men vad tråkigt att de ska byta verksamhet. Förstår det samtidigt. Om ”ingen” känner till att det finns så blir det ju väldigt lite intäkter, kan jag tänka mig.
Alltså, den där blåa kakelugnen! Helt otrolig. Aldrig sett nån liknande!
Kram Lena
11 november 2018 — 8:07
Helena säger:
Caféet verkar ha varit populärt! Men vad jag förstod så behöver Filadelfiakyrkan lokalerna till annat … Visst är kakelugnarna fantastiska!? 🙂
11 november 2018 — 12:49
Ama de casa säger:
Jag ljög inte när jag sa att okända slott är okända för mig – hade ingen aning om det där slottet trots att jag passerat vid ett flertal tillfällen. Vad är det egentligen som definierar ett slott? Det där motsvarar inte min bild om hur ett slott ”ska” se ut.
Mycket intressant historia och MYCKET trist att det ska upphöra att existera i sin nuvarande form! Dom borde ha gjort mer reklam för att det finns (snart ”fanns”) och ordnat turer och visningar. Jag tror att dom flesta av oss i vår generation har nån koppling till Rörstrands porslin. Själv är jag exempelvis bland annat uppvuxen med Gröna Anna.
Fy vad tråkigt att det där försvinner, men tack för ett jättefint och intressant reportage!
Fränt med lamporna i gångtunneln också 😀
11 november 2018 — 9:42
Helena säger:
Haha, vi frågade också om det där med vad som definierar ett slott 😉 Enligt vår guide så kan det kallas slott när det är i kunglig ägo, och det var ju den här byggnaden under en period då Drottning Kristina ägde den. Roligt att du uppskattade reportaget!
11 november 2018 — 12:50
Lena i Wales säger:
Oj, vad intressant! Älskar kakelugnar och porslin.
Vad synd att de ska lägga ner, skulle gärna velat sett det.
Trevligt att få repetera historiekunskaperna också.
Stort tack för ett mycket intressant inlägg!
11 november 2018 — 9:45
Helena säger:
Roligt att du uppskattade inlägget Lena! Väldigt intressant att få se slottet! 🙂
11 november 2018 — 12:51
Inga Magnusson säger:
Intressant berättelse om Rörstrands slott. Eftersom sonfamiljen bodde länge runt hörnet här så har vi passerat byggnaden många gånger. Jag hade anledning att läsa lite om de här byggnaderna när jag släktforskade på min mammas sida. I början på 1900-talet var detta verkligen Stockholms utkant, men decennierna framöver så byggdes det mycket nytt just här och det blev en del av staden.
11 november 2018 — 10:24
Helena säger:
Kul att du läst på om byggnaderna just här omkring Inga! Det är intressant att tänka tillbaka på hur det kan ha sett ut förr, och hur människorna levde då!
11 november 2018 — 12:52
Britt-Marie Lundgren säger:
Tack för ett intressant inlägg vi läste med stort intresse. För oss är Rörstrands så förknippat med Lidköping att vi inte hade en aning om starten i Stockholm och har aldrig sett detta slott.
Vi dricker vårt morgonkaffe i Swedish Grace och äter vår dagliga föda på Claire de Lune (mina föräldrars ”finservis”, en underbart vacker servis med svaga penseldrag i pärlemor längs kanten.
11 november 2018 — 10:31
Helena säger:
Roligt att ni uppskattade vårt inlägg! Idag är ju Rörstrand väldigt förknippat med Lidköping, men även med just det här hörnet av Stockholm skulle jag säga. Väldigt mycket här har namn som påminner om Rörstrand, som Rörstrandsgatan till exempel. Vilket fint porslin ni har! 🙂
11 november 2018 — 12:53
Ditte säger:
Vad roligt med ett besök här. Väldigt intressant att få veta mer om Rörstrands slott. Jag vet om att slottet finns här men har aldrig besökt det. Vilken tur ni hade som fick en guidad tur.
Passerat här har jag gjort många gånger eftersom jag bott i närhetem. Röstrands porslin har jag en servis från och även koppar och har besökt fabriken i Lidköping. Cafét har jag bsökt och varit många gånger i Filadelfiekyrkan på olika konserter.
11 november 2018 — 13:02
Reiselinda säger:
Lika bra att jag aldrig gissade på några slott, för detta hade jag inte kommit på! Kul att ni fick möjlighet att se och skriva om det lite i sista minuten!
11 november 2018 — 14:31
BP säger:
Jamen! Du hade så rätt när du skrev i ett föregående inlägg att jag inte ens visste att museet fanns. Ändå har jag besökt caféet som många gånger och till och med stått utanför museet utan att ens tänka på att det är ett museum. Helt otroligt! Tack för rundturen.
Å lamporna i gångtunneln – ja, dom missade jag också. Min ursäkt där är att jag bara gått där två gånger;-)
Ett toppen och intressant inlägg:-)
11 november 2018 — 19:10
Maria/ Magnolia Magis säger:
Nämen vad kul! Starten på Rörstrand ! Då fick man hela historien. ?Tråkigt när sådant läggs ner. Kakelugnarna var riktigt fina! Något jag saknar i husvagnen… ?
11 november 2018 — 19:19
Nils-Åke Hansson säger:
Då var det fel slott jag gissade på.
11 november 2018 — 19:42
Anna Lundqvist säger:
Om ni vill läsa lite extra om Rörstrand och Birkastan så har jag skrivit en bok: ”Rörstrand och Birkastan. Från tegelbruk och slott till hippa innerstadskvarter”. Finns på bibliotek och på Sven Harrys museum.
02 februari 2019 — 20:35
Anna Lundqvist säger:
Om ni vill läsa lite extra om Rörstrand och Birkastan så har jag skrivit en bok: ”Rörstrand och Birkastan. Från tegelbruk och slott till hippa innerstadskvarter”. Finns på bibliotek och på Sven Harrys museum.
02 februari 2019 — 20:37
Frans Liljenroth säger:
Jo då, det slottet känner jag väl till. Det andra efter Stockholms slott jag lärde mig. Eller kanske det första. Min mormor växte upp där eftersom hennes far och övriga släktingar arbetade på porslinsfabriken. Hushållet kryllar av Rörstrandsporslin, diverse feltryck som familjer i tjänstebostäderna kunde hämta från lagret när helst de ville.
Jätteroligt att få se bilder inifrån slottet som jag tyvärr aldrig har besökt.
19 augusti 2021 — 21:40