Julbord och julmat i Sverige har starka traditioner, som också skiljer sig lite runt om i landet. Samtidigt ändrar vi traditionerna och tar in nya maträtter. Vi har samlat massor av information om svensk julmat, och vi vill gärna höra om dina erfarenheter och upplevelser.
Innehållsförteckning
Julmat i Sverige
När man pratar om julmat i Sverige så tänker man oftast på vårt svenska julbord. Traditionen att duka upp ett smörgåsbord med många rätter skiljer sig från många andra länder, kanske med undantag från Finland med sina ”lådor”. Julmaten i många länder serveras snarare som en klassisk middag vid sittande bord.
Svensk julmat – varför äter vi julbord?
En föregångare till julbordet är ”brännvinsbordet”, som var populärt i den borgerliga samhällsklassen på 1700-talet. Före finare middagar, och på högtider som julen, serverade man gärna en förrätt som bestod av bröd, smör, ost, sill eller lax och korv eller torkat kött, samt några sorters kryddat brännvin.
Under 1800-talet utvecklades förrätten till att bli ett fullskaligt smörgåsbord. I början på 1900-talet spred sig vanan att äta ”julsmörgåsbord”, som sedan följdes av lutfisk som huvudrätt och risgrynsgröt som efterrätt.
Klassiska rätter på ett svenskt julbord
De flesta rätter som vi idag uppfattar som klassiska på ett svenskt julbord blev populära först på 1800- eller 1900-talet. Här är några exempel på svensk julmat som är mer eller mindre klassisk:
- Inlagd sill
- Sillsallad
- Strömming
- Gravad, rökt eller inkokt lax
- Janssons frestelse
- Ägg
- Julskinka
- Köttbullar
- Prinskorv
- Andra korvar
- Paté och leverpastej
- Revbensspjäll
- Rödbetssallad
- Potatis
- Olika sorters kål (rödkål, brysselkål etc.)
- Vörtbröd
- Ost
- Lutfisk
- Risgrynsgröt eller ris á la Malta
Lokala specialiteter på det svenska julbordet
Vi bor i ett avlångt land och julbordstraditionerna har sett olika ut i olika delar av landet. Idag blir det kanske mer och mer likriktat, men vissa lokala traditioner håller man säkert gärna fast vid. Här är några lokala maträtter på julbordet enligt Wikipedia. Nu vill vi gärna kolla med dig som bor i olika delar av landet. Äter man (fortfarande) dessa rätter? Finns det mer lokal svensk julmat som du kan berätta om?
- Norra Sverige – viltkött, blana (en blandning av messmör och grädde) och fatost (norrländsk specialitet som bland annat innehåller mjölk, ostlöpe, socker och ägg)
- Hälsingland – grynkaka (pudding gjord på gryn), rörost (ost med smak av kanel, sirap och kardemumma) och äggost
- Gästrikland – grynkaka
- Värmland – hackkorv och värmlandskorv
- Uppland – julgädda och bruna bönor
- Östergötland – bruna bönor och fläskkorv med vit sås
- Bohuslän – rödkål, brynost (ostkaka) och äggost (maträtt som lagas av mjölk, ägg, ättika och filmjölk eller gräddfil)
- Västergötland – grynkorv (orökt korv gjord på fläskkött, korngryn och kryddor) och bruna bönor
- Gotland – saffranspannkaka (efterrätt gjord på grötris, grädde, mjölk, socker, ägg, mandel och saffran)
- Öland – små stekta kroppkakor
- Småland – ostkaka, små stekta kroppkakor och ål
- Halland – grönkål (långkål)
- Skåne – brunkål och luad ål (saltad ål som grillas och röks)
Den svenska julmaten förändras
Julmatstraditionerna förändras med tiden, och det är kanske helt naturligt. Här är några rätter som man kanske inte ser lika ofta längre som förr:
- Dopp i grytan
- Grisfötter
- Julkorv
- Sylta
Det är ju inte bara så att maträtter blir mindre populära – det kommer också nya! Här är några exempel på rätter som man kan se på moderna julbord ibland:
- Räkor och andra skaldjur
- Pajer
- Grönkål i nya former (grönkålschips, grönkålspaj, grönkålssallad etc.)
- Baconlindade dadlar
- Vegetariska och veganska rätter
Julens drycker
Förr drack man mjöd, öl eller svagdricka – både på julen och andra tider på året. Eftersom hela julbordet härstammar från ”Brännvinsbordet” så hör förstås också nubbe till, och snaps är fortfarande vanligt. Drycken ”mumma” (en blandning som kan göras av porter, portvin och sockerdricka, lageröl eller julmust) är däremot inte så vanligt längre. Här är några fler klassiska juldrycker:
- Julöl
- Julmust
- Glögg
- Äggtoddy
Julens efterrätter
Den klassiska efterrätten på ett svenskt julbord är risgrynsgröt eller ris á la Malta. Här är några exempel på andra efterrätter man kan se idag:
- Ostkaka
- Saffranspannkaka
- Saffranscheesecake
- Saffranspannacotta
- Pepparkaksglass
Julens kakor och bakverk
Det hör till att äta kakor på julen! Lussebullar (lussekatter) och pepparkakor är standard i många hem, och en del kanske till och med gör ett pepparkakshus. Här är exempel på några andra kakor som kan serveras på julen:
- Saffranssnurror
- Mjuk pepparkaka
- Mandelmusslor
- Klenäter
- Bondkakor
- Schackrutor
- Kolasnittar
Julens gotter
Man har länge serverat godsaker på julen, och på 1700- och 1800-talet inspirerades svenskar i högre ståndshem av utländska traditioner och smaker. Man importerade exklusiva produkter som fikon, dadlar, nötter, choklad och marsipan – och detta serverades på julens ”gottebord”. Andra godsaker som är vanliga idag:
- Knäck
- Ischoklad
- Chokladpraliner
- Chokladtryffel
- Wienernougat
- Rocky Road
- Kola
- Brända mandlar
- Polkagrisar
Julbord på restaurang
Att äta julbord på restaurang blev populärt efter första världskriget, och svensk julmat serverades under några söndagar innan jul. Idag börjar julborden serveras redan i november, och det är väldigt populärt bland företag att bjuda sina anställda på julbord. Här är några julbord som jag (Helena) testat med jobbet i Stockholm:
Julmat i Sverige – frågor till dig om dina traditioner
Svara gärna på följande frågor:
- Minns du någon svensk julmat från förr – som blivit mer ovanligt idag?
- Har ni infört något nytt på ert julbord?
- Äter ni någon rätt som kan räknas som en lokal specialitet där du bor? Vaddå?
Många av fotona är tagna på ett fantastiskt hemlagat julbord som Peters duktiga brorsdotter Dessi bjöd oss på för något år sedan.
Marias memoarer säger:
Jag ska fixa sallad baserat på grönkål och rödkål i år faktiskt ? Svenska julbordet är väldigt likt det finlandssvenska, men vi har då lådorna istället för Janssons och revbensspjäll ? Fast ibland äter jag revbensspjäll och lite annat småplock hos mamma på jullunchen, så det inte ska bli för likt det julbord som serveras hos pappa på kvällen ? Jag är lite osäker hur pass mycket vi skiljer oss från det riktigt finska julbordet dock, ska försöka forska i det
22 december 2019 — 8:41
Helena säger:
Kul med lite nytt på julbordet! 🙂 Väldigt intressant det där med hur det finlandssvenska och det finska julbordet skiljer sig. Berätta gärna om du får veta mer! 🙂
22 december 2019 — 16:26
Ama de casa säger:
1: När jag var liten fanns det alltid grisfötter på julbordet. Jag tyckte mycket om dom och när jag tänker efter så visste jag nog inte riktigt vad det var jag åt. Var rätt kinkig med maten när jag var liten 🙂
2: Inte som jag kan komma på… Vi kämpar på med att försöka få till ett klassiskt julbord som (oftast) avnjuts ute på terrassen. Fast vissa år har vi haft blomkålsjansson istället för den vanliga. Kanske kan det räknas som ett nytt grepp?
3: Nån lokal specialitet för julbordet finns inte här i Spanien för julafton. Det är typ en helt vanlig dag. Men jag minns att när jag var i Kalmar en julafton så blev jag väldigt förvånad över att det fanns kroppkakor på julbordet. Förvånad och glad – jag älskar kroppkakor 🙂
Ha nu en fin fjärde advent!
3:
22 december 2019 — 10:34
Helena säger:
Jag tror aldrig att jag smakat grisfötter faktiskt. Det låter ju inte så kul, men vem vet, det kanske är jättegott!? (Och som barn är det ju ibland bra att veta. Jag älskade blodpudding tills jag började fatta vad det var ;)) Jag hade också blivit förvånad över kroppkakorna, men nu har jag ju förstått att de kan finnas på julbordet på vissa håll!
22 december 2019 — 16:28
Ditte säger:
Kul och intressant sammanställning. Nu är inte julmaten direkt min grej att äta men jag läser gärna om den. Inser att jag nog ändå får testa ytterst lite på julafton men hoppas också på en del skaldjur. (Brukar för egen del äta färsk hummer)
Jag har i veckan tittat en del i Jan Öjvind Swahns bok ”Stora Julboken” bl.a när jag skrev inlägget om pepparkakor för ett tag sedan. En spännande bok där mycket av våra traditione och ursprungr vad gäller mat tas upp
22 december 2019 — 10:43
Helena säger:
Jag tycker också att det är superintressant med traditioner! Hummer låter ju inte dumt 😉 Vi har faktiskt handlat lite julmat till oss själva idag, men vi väljer bara det vi tycker är godast 🙂
22 december 2019 — 16:29
Nils-Åke Hansson säger:
Julmat är alltid gott i lagom mängd. Men har aldrig förstått mig på veganska julmat Man kan ju inte kalla sill sill som är gjord på grönsaker.
Påsk och Midsommar är lite samma ju äldre man blir så tycker jag att det avtar med förväntningarna.
Men ha en bra Jul och koppla av nu
Hälsningar från oss
22 december 2019 — 15:38
Helena säger:
Håller med, det kan vara gott i lagom mängd! Jag (som inte är vegan eller vegetarian) skulle aldrig välja ett veganskt alternativ till sill. Däremot kan jag tycka att det är trevligt att det kommer lite mer grönt på julbordet eftersom det är så mycket kött och fisk 😉
22 december 2019 — 16:34
Maria / MagnoliaMagis säger:
Håller med om att vegansk skinka, köttbullar,korv,sill etc låter såå fel! Sonen är vegan och där har vi olika syn på saken. Annars finns det mycket gott som ex champinjoner i klassisk 1-2-3-lag. Varma grönsaksrätter och kalla. Men substituten är jag inte mycket för.. God Jul!
26 december 2019 — 14:25
BP säger:
Ja, tänk så mycket man (läs: jag) inte visste om julmat. Grisfötter säljs faktiskt fortfarande färdigkokta i burk men även färska. Testade faktiskt för första gången i mitt liv att koka dom själv. Blev inspirerat av finlandssvenska Paula (https://paulaz.se/) som åt dom till Nobelmiddagen på tv. Förstod inte riktigt vad det var man kunde äta, men gelén var otroligt god, då jag spetsat till spadet med en massa kryddor.
En sak jag inte sett på länge är Aladåb, en slags sylta. Ingen större förlust…
Det vore faktiskt intressant att veta hur många fiskaffärer/restauranger som fortfarande säljer/erbjuder ål. Älskar ål faktiskt, men den lär ju vara utrotningshotad. Trodde det var mest i Skåne som man ”måste ha” ål på julbordet.
22 december 2019 — 17:07
Helena säger:
Waow vad modigt av dig att testa att laga till grisfötter själv!! Just det, aladåb, det ordet hade jag nästan glömt 😉 Men generellt så är så är sylta och liknande produkter ingen favorit för mig … Ål finns det väl restriktioner kring, men när vi var vid kusten utanför Åhus så förstod vi att man får fiska ål där. Ser att det står ål på min lista för Småland också. Informationen kommer från Wikipedia, men har inte dubbelkollat på andra sätt.
23 december 2019 — 10:12
Elisabeth säger:
Mycket gott av alla de slag blir det!
Ha en riktigt GOD JUL och ETT GOTT NYTT ÅR!
Elisabeth och Lennart
22 december 2019 — 23:03
Helena säger:
Tack detsamma! Önskar er en riktigt fin jul och ett Gott Nytt år!
24 december 2019 — 9:28
Maria / MagnoliaMagis säger:
Tänk vad mycket god mat det finns ändå!… Hos oss har det kommit in mer grönt då sonen är vegan. Något som är riktigt gott är att byta ut sillen i inläggningen mot champinjoner !! Riktigt skönt då det lättar upp och inte blir så mäktigt! Grönkål är ganska nytt för oss medans grynkorven alltid funnits med och fortfarande finns då det är ett måste för bror min och pappa, samt bruna bönorna (ja vi är från Västergötland). Kalvsyltan har försvunnit och skönt är det!
God Jul!!
23 december 2019 — 21:27
Helena säger:
Intressant att höra vad som förändrats hos er! Grönkål har vi alltid ätit (eftersom mina föräldrar är från Halland) men idag serveras den ju ibland på nya intressanta sätt! Sylta saknar jag inte heller … God Jul!
24 december 2019 — 9:30
Lena - gott för själen säger:
Hmm, ja farmor hade alltid kalvsylta minns jag. Det har jag inte sett på nåt julbord på väldigt länge.
Kanelfläsk är något nytt vi har rätt ofta numera. Det är sidfläsk som steks med pinsamt mycket kanel. Låter galet, men är riktigt gott.
Kram Lena
26 december 2019 — 18:00