Har du koll på dessa fakta om renar? Renen är ett djur med lång tradition i vårt land, och så här i juletider kan man kanske också hoppas på att få se jultomtens renar. Men har du koll på hur renarna hittar mat på vintern och vad som skiljer dem från alla andra hjortdjur?
Innehållsförteckning
Möten med renar
När man bor i Skandinavien är det ju inte helt osannolikt att man har stött på renar någon gång, även om vi inte möter dem här i Stockholm direkt. Vi såg däremot många renar på vår husbilsresa i norra Sverige 2010 (oj vad längesedan!) – då korsade de vägen framför husbilen och promenerade runt på åtminstone en av campingarna. Vi såg också renar när vi lite mer nyligen besökte fina Bodö i Norge. Mysigt att möta dessa fina djur! Vad har du för erfarenheter av möten med renar?
Fakta om renar
Här har vi nu samlat en rad intressanta fakta om renar. Vi är förstås inga experter på renar, men vi har lagt en hel del tid på att söka information. Ibland står lite olika fakta om renar i olika källor, och vi har gjort vårt bästa för att hitta information som verkar samstämmig och tillförlitlig. Håll till godo!
1. Renar finns i tre världsdelar
Renar finns i de nordligaste delerna av Norden, i norra Ryssland samt i Nordamerika, vilket innebär att de finns i tre världsdelar. Den nordamerikanska vildrenen, caribou, är känd för att i stora hjordar göra långa säsongsvandringar.
2. Det finns olika underarter av renar – varav en del på olika öar
Det finns flera olika underarter av renar, och de flesta skiljer sig genom storlek eller genom färgen på pälsen. Bland annat finns renar på olika öar och avskilda platser, som Grönland, Svalbard och Ellesmereön i arktiska Kanada.
3. Renarna på Svalbard har korta ben
På Svalbard finns också en underart av ren som skiljer sig gentemot andra genom att den har kortare ben. Svalbardrenen är en egen underart, som närmast är släkt med renarna på Grönland.
4. Förr fanns vildren i Sverige
Man tror att det fanns vildren i Sverige, både skogsren och fjällren, ända fram till slutet av 1800-talet. Renarna fanns i stora hjordar i hela norra Sverige, och jagades. År 1879 vidtogs åtgärder för att skydda vildrenarna, men vid den här tiden fanns troligen inte många vildrenar kvar och idag räknas arten som nationellt utdöd.
5. Renar har funnits på Gotland
På 1700-talet transporterades renar till Gotland och Gotska sandön. Man vet inte om renarna var vilda eller domesticerade, och den sista av dessa renar sköts i början av 1800-talet.
6. Vildrenar finns på flera platser
Även om det inte längre finns vildrenar i Sverige, så finns de på flera andra platser i världen. Vildrenar finns bland annat i Ryssland, i nordliga delar av Nordamerika och på vissa arktiska öar. Det finns också vildrenar i Norge.
7. Återinförande av vildrenar i Sverige har diskuterats
Vid flera tillfällen har återinförande av vildrenar diskuterats. Argumenten har handlat om biologisk mångfald samt om att vildrenen skulle kunna fungera både som jaktbyte och turistattraktion.
8. Både tjurar och kor har horn
Renen, som för övrigt är den enda arten i släktet ”Rangifer”, är det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Tjurens krona blir 50 till 130 centimeter och väger upp till 15 kilo, medan kons krona endast blir 20 till 50 centimeter.
9. Tjurarna fäller hornen före korna
Tjurarna fäller sina horn efter höstens brunst. De äldre djuren kan fälla hornen redan i december och medan de yngre kan fälla hornen i februari. Korna behåller sina horn hela vintern och fäller dem först efter kalvningen.
10. Kär ren har många namn
Bland renar kallas hannen för tjur eller sarv. Om hannen är kastrerad kan den kallas härk. Honan kallas för ko, vaja eller simla. Flera av dessa ord (sarv, vaja och härk) är låneord från samiskan.
11. Renarnas färg kan variera
Renar har ofta en mörk gråbrun färg, men nyansen kan variera, särskilt hos domesticerade renar. Renarna är också ljusare på vintern än på sommaren, eftersom färgen då hjälper till att skydda dem mot rovdjur. Det finns också en viss underart av renar som har en nästan vit färg året om.
12. Renarnas päls isolerar bra
Renarnas päls består av hår som till viss del är uppbyggda av ihåliga luftceller, och som skyddar riktigt bra mot kyla. Dessutom har renarna en tät och varm underpäls.
13. Ett knäppande ljud hörs när renarna går
När renen går hörs ett knäppande ljud. Det beror på ett senfäste i bakbenet som glider över ett ben, och på så sätt framkallar ett ljud. Man vet inte säkert vad ljudet har för betydelse, men det kan göra det enklare för renarna att hålla ihop i mörker och dimma.
14. Renarna använder klövarna för att hitta föda i snön
Renarna har hårda tvådelade klövar som är bra när man ska röra sig över hård och stenig mark. Klövarna är också bra när renarna vill gräva fram föda ur snön på vintern.
15. Renen har ett välutvecklat luktsinne
Renens luktsinne är mycket välutvecklat och hjälper djuret att hitta mat, till exempel i form av lavar, under den tjocka snön.
16. Renar gillar svamp
Renen är en idisslande växtätare och äter många sorters växter, som gräs, lavar, rotstockar, ris från lövträd och olika örter. De gillar också svamp, som till exempel soppar, riskor och kremlor.
17. En nyfödd renkalv kan gå strax efter födseln
Renarnas parningstid inträffar mellan september och oktober, och kalvarna föds mellan april och juni. De nyfödda kalvarna, som väger mellan 4 och 6 kilo när de föds, klarar att stå på benen och gå bara någon timme efter födseln.
18. Renkorna blir äldre än tjurarna
Renkor (vajor) kan bli upp emot 20 år gamla, och ibland till och med ännu äldre. Även härkar (kastrerade renar) kan bli gamla, medan tjurar (sarvar) har betydligt kortare livslängd.
19. Renar är snabba
Renar färdas ofta långa sträckor och de kan springa snabbt när det behövs. Renar kan springa i 80 km/h.
20. Renar riskerar många olika faror
Renar kan dödas av snöskred och laviner, och om isskorpan på marken blir hård på vintern riskerar de att svälta ihjäl för att de inte kommer åt födan under snön. Det finns också rovdjur som kan döda renarna, som varg, järv, lodjur och björn. Dessutom kan människan utgöra ett hot.
21. Människan jagade ren redan på förhistorisk tid
Under förhistorisk tid fanns renar betydligt längre söderut än vad de gör idag, och man har hittat spjutspetsar tillverkade av renhorn i Saint-Antonin-Noble-Val i Frankrie, som är mellan 12 000 och 15 000 år gamla. Renen finns också avbildad i totalt 20 av 133 grottor med målningar i Frankrike och i tre av 72 grottor i Spanien.
22. Renskötsel har en lång historia
Det finns historiska källor som indikerar att samerna domesticerade renar redan på 800-talet, även om man inte vet omfattningen. Renskötseln har också en lång historia i Sibirien. Till Alaska, Kanada och Grönland kom renskötseln först på 1800-talet.
23. Alla delar av renen kunde användas
Domesticerade renar har traditionellt använts som köttdjur, men också för mjölkproduktion och osttillverkning. Skinnet kunde användas till läder och benen kunde användas för att tillverka verktyg. Man har också använt magar som kärl för mat och vissa senor användes för att päls- och skinnsömnad.
24. På vissa platser har renen använts för ritt
I många olika renskötande kulturer har renen använts som drag- och lastdjur. I vissa kulturer har renen också använts för att rida på, bland annat av den sibiriska ursprungsbefolknongen evenkerna.
25. I Sverige sker renskötsel från Idre och norrut
Renskötsel i Sverige idag sker från Idre i söder till Karesuando i norr. Den svenska lagstiftningen (rennäringslagen) begränsar renskötseln till dem som är medlemmar i någon av Sveriges samebyar. Renens vandringar kontrolleras av samerna med hjälp av helikoptrar, snöskotrar och terrängfordon.
Fler roliga fakta om renar
- Jultomtens renar är de renar som drar jultomtens släde. Inom amerikansk kultur brukar de flyga och namnet på de åtta renarna är Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen.
- Rudolf med röda mulen är en populär julsaga som handlar om renen Rudolf som blir retad för sin röda mule, men som sedan får äran att spännas för tomtens släde.
- Ren på tallriken är inte helt ovanligt. Vad sägs till exempel om renskav, renstek eller souvas (saltat och lätt rökt renkött)?
Fler fakta om renar?
Har du koll på några fler intressanta fakta om renar? Eller kan du kanske dela med dig av några spännande renhistorier?
Alla bilder i inlägget om fakta om renar är lånade från Pixabay, förutom header-bilden och bilden under rubriken ”Möten med renar” som är våra egna.
Mariann säger:
Renskötsel bedrivs inom Norrbotten av Samebyar , Skogssamebyar och Koncessionssamebyar , totalt drygt 30 st.
19 december 2020 — 8:33
Helena säger:
Tack för info! Menar du att den siffran jag skrev inte stämmer? Jag kan för säkerhets skull ta bort siffran, så blir det inte fel på något sätt.
19 december 2020 — 13:17
Mariann säger:
Det var ingen kritik utan bara visa på de olika renskötande grupper som finns 🙂
19 december 2020 — 16:42
Helena säger:
Ok, tack så mycket Mariann, intressant tillägg!! 🙂 (Och jag uppskattar även när någon ibland säger till om någon detalj blivit fel, för det händer förstås ;))
19 december 2020 — 16:50
4000mil säger:
Men vilken grej! Jag har ”samma” inlägg schemalagt för imorgon. Tror inte jag kommer orka komma på något nytt, så det får nog helt enkelt gå ut. 😅🤥
19 december 2020 — 9:47
Helena säger:
Är det sant!? Galet! 😂 Det blir intressant att läsa imorgon!
19 december 2020 — 13:18
Ama de casa säger:
Eftersom Tomtens renar har horn till jul så måste väl samtliga vara vajor? Tjurarna fäller sina redan i november… 😉
Ha en braig fortsättning på helgen!
19 december 2020 — 9:51
Berit säger:
Tror bestämt att tomtens renar är vajor ! Vem skulle annars orka tomtens rondör och hitta överallt på så kort tid :))
19 december 2020 — 13:18
Helena säger:
Haha, du kommer alltid på så smarta saker! 😀👍
19 december 2020 — 13:18
Berrak säger:
Renar som används som dragdjur är ju oftast härkar, har försökt hitta när härken fäller sina horn men inte lyckats, inte självklart att den gör det när sarven gör det. Är det nån som vet?
29 december 2023 — 22:45
Lena+i+Wales+och+Spanien säger:
Vad rolig fakta om renar!
Visst faktiskt inte så mycket om dem.
Jag har varit på Svalbard och sett dessa mindre renar på fjällen där.
God Jul!
19 december 2020 — 13:22
Helena säger:
Härligt att du varit på Svalbard! Det har länge varit en dröm för mig att komma dit!
22 december 2020 — 21:27
Frido säger:
Läste en artikel i HBL (Hufvudstadsbladet) om hur finska restauranger i Lappland strukit ren från menyn under de perioder då brittiska turister kommer för att besök jultomten i Rovaniemi. De kunde absolut inte tänka sig att äta jultomtens renar! Så knäppt! Färskt, fint, närproducerat kött, och de vill inte ens läsa reindeer på menyn. Tycker det är lite, vad ska man säga, trångsynt.
Det är ju ändå ett djur som liknar t.ex. Hjort och inte nån ”apa”.
Hursomhelst är renen tillbaka samma stund som det blir övervögande finländska matgäster igen.
19 december 2020 — 17:04
Helena säger:
Men är det sant!? Verkligen intressant! Det är ju bra och närproducerat kött! Kanske har vi moderna människor fått lite konstig inställning till vad vi äter …? Tack för att du berättar!
22 december 2020 — 21:29
BP säger:
WOW! Vilken gedigen research du har gjort! Då jag i stort sett bara ätit ren i olika former så visste jag nästan inget alls om de olika renarna. Jätterolig och intressant läsning:-)
19 december 2020 — 17:14
Helena säger:
Ja, vi läste på en del. Intressant! 🙂
22 december 2020 — 21:29
Lena - gott för själen säger:
Oj, vad intressant läsande. Vi träffar på renar varje midsommarhelg då vi hänger i Idrefjäll. De är väldigt tama och verkar inte bry sig speciellt om människor.
De verkar tyvärr inte bry sig speciellt om bilar heller eftersom de inte flyttar sig så gärna då man kommer körandes. Jag fick ett tips om att man kan veva ner rutan och vifta med nåt klädesplagg eller tyg så blir de lite rädda och springer undan. Hellre det än att de blir överkörda, tänker jag.
Kram Lena
26 december 2020 — 9:31
Jenny Sellén Lindkvist säger:
Hej, vad heter renens läte?
Mvh
/Jenny
15 mars 2022 — 21:36
Sandor säger:
Renarna grymtar, på samiska finns flera olika ord för när de grymtar beroende på om det är en flock, vajor som grymtar till sina kalvar, grymtning i parningstider o.s.v. 🙂
05 juli 2024 — 16:57
Claes Nilsson säger:
Man ser ofta stora renflockar, som springer i full galopp över snöklädd mark.
Till synes utan anledning.
Finns det någon förklaring till detta beteende.
07 augusti 2022 — 21:18
Lu säger:
Det finns faktiskt blåa renar forskare har faktiskt hittat en blå ren i en skog i Ryssland.
23 januari 2023 — 14:22
Sandor säger:
Renarna är lika vackra djur i skogs- och kustlandet som de är på fjällen. De befolkar såväl kust som inland under olika delar på året och är inte ett djur som bara existerar på fjällen. Skogsrenarna blir större än fjällrenarna på grund av att födan. Bruket av att använda alla delar av renen är inte en historisk företeelse utan det används även idag 🙂
05 juli 2024 — 17:07