Folkhälsa och medicin ska det handla om idag. Vad är skillnaden egentligen? Och varför spelar det någon roll? Jag ska berätta om några saker som jag som folkhälsovetare tänker på i dessa tider. Det handlar både om covid-19 och om näringslära. Välkommen till ytterligare en onsdag med hälsotema!
Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
DelaInnehållsförteckning
Vad är folkhälsa och folkhälsovetenskap?
Aldrig har väl ämnet folkhälsa varit så i hetluften som nu. Det anade jag aldrig när jag pluggade min Masterexamen i folkhälsovetenskap på Karolinska Institutet för många, många år sedan, eller när jag disputerade. Då frågade folk snarast ”Folkhälsa, vad är det?”. Nu frågar de möjligtvis ”Jobbar du med virus?” Nej, det gör jag ju inte. Jag jobbar med matvanor och fysisk aktivitet.
Så vad är folkhälsa och folkhälsovetenskap då? Jo, det handlar om hälsa på befolkningsnivå. Det handlar om levnadsvanor, men också om strukturer i samhället. Varför har till exempel vissa grupper i samhället sämre hälsa än andra? Vad kan man göra åt det?
Ofta beskrivs hälsa utifrån en modell som du kan se nedan. Poängen är att individens hälsa påverkas av många olika saker, allt från ålder och arv till levnadsvanor, sociala omständigheter, arbetsmiljö, tillgång till livsmedel och sjukvård, och till exempel ekonomi och jämställdhet etc. Du förstår att det är många olika faktorer som spelar in.
Folkhälsa och medicin – två olika perspektiv
Folkhälsa och medicin innebär två helt olika perspektiv, och båda är viktiga. Ta covid-19 som exempel! Specialistläkarna sitter förmodligen inne på mest kunskap om sjukdomen och om kroppen, men har kanske inte hela samhällsbilden. Folkhälsovetenskapen bidrar med ett annat perspektiv. Hur beter sig befolkningar när de får olika råd? Hur kommer olika grupper i befolkningen påverkas av social isolering eller arbetslöshet? Hur kommunicerar man bäst hälsoinformation till olika samhällsgrupper? Såna saker. Sa jag att vi behöver båda perspektiven?
När det gäller nutrition då?
Jag brukar ju skriva lite om mat på onsdagarna, så jag får inte vara sämre denna onsdag! Jag brukar ju säga att jag doktorerat inom matvanor och fysisk aktivitet och det är sant, men trots att jag läst mycket så är jag bara expert på ett litet, litet område. Som tur är samarbetar man med varandra inom forskningsvärlden, för att sammanfoga all sin kunskap. Lite som ett pussel.
Det är så det är inom forskning. Människor kan forska i decennier inom ett område, men ämnet man är expert på är oftast väldigt smalt. Och till och med inom det ämnet finns det alltid frågetecken. Sedan händer det att man träffar människor utanför forskningsvärlden som läst lite på internet, följt media och gått några kvällskurser och är … bergsäkra. Visst är det lite ironiskt ändå?
Det är också lite ironiskt när journalister om och om igen envisas om att intervjua läkare om näringslära. I vårt avlånga land finns massor av nutritionister och dietister som pluggat minst tre år näringslära på heltid. Många har förstås därefter fortsatt en karriär för att läsa masterexamen, doktorera och forska inom näringslära.
Knappt 70 procent av läkarutbildningarna i Europa inkluderar undervisning om näringslära, enligt en internationell undersökning. Studenterna vid dessa universitet får i genomsnitt endast cirka 24 timmars utbildning om detta ämne, och övriga får ingen alls.
När ska vi komma på att det faktiskt finns (två!) yrkesgrupper som har detta som sitt primära ämne och fokus, och studerar ämnet på heltid under flera år? Varför inte intervjua dem, jag bara undrar …?
Mat, hälsa, folkälsa …
Folkhälsa ligger mig ju varmt om hjärtat. Jag förstår om du också har många tankar. Vad intresserar dig mest? Allmänna hälsofrågor, matvanor, fysisk aktivitet … eller något annat inom hälsoområdet? Mer läsning från tidigare onsdagar:
Du kanske också gillar:
Svenska 
Deutsch 
English (UK) 
Suomi 
Polski
Solan säger:
😏 Hos en del journalister finns det fortfarande en tro på att läkare är allvetare. Och att det ser trovärdigt ut med en Dr XX i reportaget.
Slentriantänkande alltså!
Bra påpekande av dig att det finns fler yrkesgrupper med gedigen utbildning inom ditt område.
17 februari 2021 — 8:43
Helena säger:
Ja, så är det nog helt klart! Kanske en kombination av slentrian och vad man tror går hem. Men lite trist ibland. All respekt för läkarna i rätt sammanhang, men det finns andra yrkesgrupper också 😉
17 februari 2021 — 19:49
Ditte säger:
Ett intressant ämne på alla sätt och vis och som verkligen kan belysas ur många vinklar. Och de olika delarna hänger ju ihop. ”En sund själ i en sund kropp – och tvärt om”.
17 februari 2021 — 9:22
Helena säger:
Ja, visst hänger allt ihop! Väldigt sant!
17 februari 2021 — 19:50
Lena+i+Wales+och+Spanien säger:
Så intressant med dina mat/hälsoinlägg. Fortsätt med detta, tack!
Mycket intressant att se det från ditt kunniga perspektiv. Sätter igång tankar. Även om jag håller med dig i allt. Har liknande tankar själv, men inte din kompetens, långt ifrån.
Det har talats en hel del om betydelsen av miljö, inkomster och utbildning i samband med matvanor och levnadsvanor här i UK. Eftersom vi lever i ett utpräglat klassamhälle. Går inte närmare in på det, för det anses troligen inte politiskt korrekt i Sverige. Här pratar vi om det på ett helt annat sätt.
Ha det bra!
17 februari 2021 — 9:49
Helena säger:
Lena, vad roligt att du uppskattar detta! Intressant att höra om situationen i UK! Vi använder kanske inte ordet klass i Sverige, men vi pratar om sociala och ekonomiska skillnader. Definitivt! Ur ett folkhälsoperspektiv är det detta som är den stora utmaningen, de stora skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället.
17 februari 2021 — 19:53
Lena - gott för själen säger:
Jamen eller hur, visst är det spännande med de där säkra personerna (inom vilket område som helst) som förmedlar hur saker och ting ligger till. Personer som man mer eller mindre vet omöjligt kan ha en gedigen kunskap i ämnet. Eller områden där man själv faktiskt har mycket mer kunskap och de ändå envisas med att ”informera”. Jag brukar ofta säga att ”jag kan för lite om XX för att ha en åsikt”, om jag förväntas säga nåt. Vill gärna veta vad jag pratar om.
Intressanta inlägg om alla de där inriktningarna du nämner. Jag slukar allt 🙂 Varvat med era andra inlägg förstås. En allsidig ”kost” är ju bäst 😉
Kram Lena
17 februari 2021 — 20:12
Helena säger:
Ja, det där gäller ju för många ämnen. Och haha, kul att du gillar en allsidig ”kost”, det gör vi också 😉
18 februari 2021 — 8:13
Storbarnsmamman säger:
Hälsa såsom att äta bra och nyttig mat samt att röra på sig i kombination med återhämtning är för mig ett intressant ämne. Vore roligt med inlägg om hur man bäst löser den ekvationen.
Dessutom vore ett inlägg om sockerberoende intressant. Hur blir man av med det på ett bra sätt och vilken mat kan göra att man känner mindre sug efter sockret?
Gärna ett inlägg om periodisk fasta och 5:2. Hur ser du på 8/800 dieten eller dieter i huvudtaget?
Ja, det finns en massa intressanta ämnen att fördjupa sig i.
18 februari 2021 — 5:45
Helena säger:
Tack så mycket för inläggsidéer! 🙂 Du tänker på ekvationen att både hinna med träning, att tänka på hälsosam mat utan att det är stressigt? Ja, det kan ju känns utmanande ibland, Bra ämne!! Socker är också jättebra. Det har jag tänkt på, så det kommer nog snart. Dieter har jag skrivit lite om här: https://www.freedomtravel.se/2021/01/nyarsloften-och-dieter/
18 februari 2021 — 8:14
Matts Torebring säger:
Jag älskar naturligtvis god och näringsrik mat. I detta sammanhanget gillar jag de tre första bilderna bäst, om jag får ta bort ”Plåtisen”. Den skulle inte påverka min hälsa positivt. Jag vill ha svängrum när jag är ute i naturen. Skogen är hälsan för mig.
18 februari 2021 — 20:05