Riddarholmskyrkan i Stockholm - kungarnas gravkyrka

Annons

Riddarholmskyrkan är Stockholms enda bevarade medeltida klosterkyrka. Denna pampiga byggnad, som uppfördes i slutet av 1200-talet, har under lång tid fungerat som de svenska kungarnas gravkyrka. Här vilar nästan alla svenska regenter, från Gustav II Adolf fram till Gustaf V.

Innehållsförteckning

Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan är inte bara pampig där den reser sig med sin höga gjutjärnsspira. Den ruvar också på en stor och viktig del av den svenska kungahistorien.

Riddarholmskyrkan ligger på Riddarholmen, som tillsammans med Gamla stan utgör Stockholms historiska centrum.

En medeltida klosterkyrka

Riddarholmskyrkan började byggas på slutet av 1200-talet av Franciskanermunkar, eller Gråbrödramunkar som de kallades i Sverige eftersom de var klädda i grått. Magnus Ladulås, som var kung av Sverige 1275–1290, skrev i sitt testamente att han ville begravas här, och det påverkade antagligen att kyrkan blev så påkostad och mäktig som den blev.

Kyrkan var från början tvåskeppig, men när det södra sidoskeppet byggdes på 1400-talet blev den treskeppig. Med tiden har också gravhällarna på golvet tillkommit, för ja, man kliver på gravar överallt.

Den karakteristiska gjutjärnsspiran tillkom 1835, efter en brand då den tidigare tornspiran störtade. Den nya, som ritades av arkitekten Erik Gustaf Göthe, fick en nygotisk stil.

En kyrka fylld av kungliga gravar

Med undantag för drottning Kristina är alla svenska regenter, från Gustav II Adolf fram till Gustaf V, begravda i Riddarholmskyrkan. Dessutom vilar medeltidskungarna Magnus Ladulås och Karl Knutsson Bonde på denna plats. Sammanlagt finns 17 svenska monarker begravda i kyrkan, med sina familjer, vilket gör kyrkan till en mycket speciell plats.

Högkoret i Riddarholmskyrkan

Vid högkoret hittar man kung Magnus Ladulås (1240-1290) och kung Karl Knutsson Bonde (1408/1409-1470). Det var dessa tidigare kungar som skapade traditionen med Riddarholmskyrkan som en kunglig begravningsplats.

Det Gustavianska gravkoret

Det Gustavianska gravkoret uppfördes åt Gustav II Adolf (1594-1632), som vilar i en stor sarkofag av italiensk marmor. I kistorna intill vilar drottning Maria Eleonora (1599-1655), en dödfödd dotter (1621), prinsessan Kristina (1623-1624) samt prinsessan Agnes av Holstein-Gottorp (1578-1627).

Det finns också ett Gustavianskt gravvalv i kyrkans nedre regioner, men det är inte öppet för besökare. Där vilar kungarna Adolf Fredrik (1710-1771), Gustav III (1746-1792), Karl XIII (1748-1818) och Gustav IV Adolf (1778-1837) samt deras gemåler.

Det Karolinska gravkoret

I det Karolinska gravkoret vilar kung Karl XII (1682-1718) i en svart marmorsarkofag, och intill honom ligger drottning Ulrika Eleonora den yngre (1688-1741) och kung Fredrik I (1676-1751).

Det finns också ett Karolinskt gravvalv och där vilar bland annat kung Karl X Gustav (1622-1660), drottning Hedvig Eleonora (1636-1715), kung Karl XI (1655-1697) och drottning Ulrika Eleonora den äldre (1656-1693).

Det Bernadotteska gravkoret

I det Bernadotteska gravkoret återfinns ättens stamfader Karl XIV Johan (1763-1844) i en glänsande sarkofag av älvdalsgranit, och framför honom ligger drottning Desideria (1777-1860). Vid väggarna vilar övriga regenter i ätten Bernadotte, varav den siste i raden var Gustav V (1858-1950). I början på 1900-talet såg nämligen kronprinsessan Margareta till att kungligheterna istället fick gravplatser utomhus, i Hagaparken.

I det Bernadotteska gravvalvet vilar dessutom ett antal prinsar och prinsessor, som levde under 1800-talet eller början på 1900-talet.

Fler gravar i Riddarholmskyrkan

Det är inte bara kungligheter som är begravda i Riddarholmskyrkan, utan här vilar också adelmsän och andra viktiga personer ur historien. Vasaättens grav är uppkallad efter Gustav Vasas farfars far, Kristiern Nilsson Vasa, som ligger här intill sin hustru Margareta Krummedike.

I några gravkor ligger militärer från trettioåriga kriget, såsom den omtalade greven och fältherren Lennart Torstensson.

I den Strijkska graven vilar landshövdning Hans Strijk (1595-1653) och hans hustru Brita Skytte. Denna grav är speciell eftersom makarna är skulpterade i naturlig storlek.

Kristi grav – en 600 år gammal staty

Kristi grav är inte ännu en grav, utan en träskulptur från runt år 1400, som föreställer Kristus och som under medeltiden användes i påskens passionsspel. Skulpturen kom till Riddarholmskyrkan på medeltiden, men flyttades på 1700-talet runt mellan olika platser och hittade tillbaka först på 1800-talet. Då glömdes den bort på en vind, och det är först på senare tid som den återigen fått en synlig plats i kyrkorummet.

Serafimersköldar och Serafimerringning

Ytterligare en sevärdhet i Riddarholmskyrkan är Serafimersköldarna, som har hängts upp här sedan 1748. Detta är sköldar för riddare och ledamöter av Serafimerorden, vilket är Sveriges allra främsta och högsta utmärkelse.

När en serafimerriddare begravs slår Riddarholmskyrkan en så kallad Serafimerringning. Efter att ringningen ägt rum flyttas skölden hit och hängs upp i kyrkan.

Att besöka Riddarholmskyrkan

Riddarholmskyrkan är, mot en avgift, öppen för allmänheten mellan maj och september. Mycket intressant att göra ett besök! Sedan 1809 arrangeras inte längre några reguljära gudstjänster, utan kyrkan fungerar som museum och minneskyrka. På somrarna brukar det också arrangeras klassiska konserter i kyrkan.

Mer att se och göra i närheten av Riddarholmskyrkan

Inte långt ifrån Riddarholmskyrkan ligger Riddarhuset, som är öppet för allmänheten en timme per dag och oväntat intressant att besöka. Strax intill ligger också Gamla stan, som bjuder på massor av sevärdheter såsom Kungliga slottet, Storkyrkan med St Göran och draken, Stortorget och Västerlånggatan där vi har 30 heta tips. Du kan också passa på att strosa i Kungsträdgården, där palatset Makalös en gång låg.

Har du varit i Riddarholmskyrkan?

Har du besökt Riddarholmskyrkan i Stockholm? Gillar du den här typen av historiska sevärdheter?

Fakta om Riddarholmskyrkan

Adress: Birger Jarls torg 3, Riddarholmen
Kommun: Stockholm
Län: Stockholms län
Landskap: Uppland
Läs mer: Du hittar mer information på de kungliga slottens webbplats.

service och praktisk info

Öppettider: Riddarholmskyrkan håller öppet under maj – september, de flesta dagar 10-17. För akuella öppettider se de kungliga slottens webbplats.
Priser: En avgift tas ut för att besöka kyrkan. Vi minns tyvärr ej priset.
Toalett: Toalett finns ej i kyrkan. Närmaste toelett finns vid Riddarholmens parkeringsplats, Wrangelska backen/Gymnasiegränd.
Regler: Barnvagnar, hundar och stora väskor kan ej tas med in i kyrkan. Fotografering är tillåtet för privat bruk, dock utan blixt, selfiepinne eller annan fast utrustning. Förtäring och rökning är ej tillåtet. Ringsignal på mobil ska vara avstängd.

Tillgänglighet

Entré: Entré för personer med rullstol finns vid kyrkans långsida. Personal öppnar efter att man ringt på porttelefon. Fri entré vid passage här, eftersom biljettkassan ligger otillgängligt.
Inomhusmiljö: Golvet består av gravhällar och är något ojämnt. Ramper finns vid enstaka trappsteg och nivåskillnader.
Toalett: Toalett finns ej. Allmän toalett finns vid parkeringen, oklart om denna är tillgänglighetsanpassad.
Ledsagare: Fri entré för ledsagare/assistent i sällskap av brukare.
Parkering: Parkering för personer med särksilt tillstånd finns till rullstolsentrén.

Riddarholmskyrkans historia

1270: Ett fransciskanerkloster grundades på det som idag är Riddarholmen. Här kallades den också Gråbrödraorden, eftersom munskarna var klädda i grått.
1285: Vid den här tiden var bygget av kyrkan igång. Magnus Ladulås skriver i sitt testamente att han vill bli begravd här.
1300: Runt denna tid stod kyrkan klar. Den var byggd helt i tegel, vilket var ovanligt i Sverige, och var mycket påkostad.

1400-talet till 1500-talet

1400-talet: Man öppnade upp mellan en korsgång och mittskeppet.
1470: Kung Karl Knutsson Bonde begravdes i Riddarholmskyrkan.
1483: Man tror att den första boken som trycktes i Sverige trycktes här (Dyalogus creaturarum moralizatus – Skapelsens sedelärande samtal).
1500-talet: Tornbyggnaden tillkom.
1527: Efter reformationsriksdagen i Västerås detta år bröt Sverige med den romersk-katolska kyrkan, och Franciskanermunkarna tvingades lämna klostret. Klosterbyggnaderna revs, men kyrkan bevarades.

1600-talet till 1700-talet

1629: Gustav II Adolf befallde att ett gravkor skulle byggas åt honom i kyrkan – det Gustavianska gravkoret.
1632: Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen
1634: Gustav II Adolf begravdes i kyrkan. Efter detta följde det Karolinska gravkoret, det Bernadotteska gravkoret med flera.
1748: Serafimerorden instiftades, som är en kunglig svensk orden och Sveriges högsta utmärkelse. Riddare och ledamöter av Serafimerorden får ett vapen målat, och dessa flyttas efter döden till Riddarholmskyrkan.

1800-talet till nutid

1807: Kyrkan blev en grav- och minneskyrka, utan reguljära gudstjänster.
1835: Kyrkan brann och tornspiran störtade, Den ersattes nu av en nygotisk gjutjärnsspira, ritad av Erik Gustaf Göthe.
1922: En ny kunglig gravplats skapades utomhus, i Hagaparken, efter idéer av kronprinsessan Margareta. För att påminna om dessa finns i Riddarholmskyrkan ”Hagaväggen”, men serafimersköldar från dem som begravts i Haga.
1950: Gustav V blev den siste att få sista vilan i Riddarholmskyrkan.

Alla våra bästa tips om Sverige! Klicka på bilden

LÄS MER: Göra i Stockholm – 30 sevärdheter och upplevelser

7 kommentarer

Skriv kommentar →

Rolle o Carina säger:

Trevligt med gamla kyrkor,vi brukar oxå besöka dom när vi reser!
Dom var duktiga att bygga även förr i tiden.

God fortsättning på Julen….

25 december 2021 — 10:59

Svara
- Kommentar av inläggsförfattaren
  
  Helena säger:
  
  Ja, fantastiskt att de kunde bygga så här för så otroligt längesedan! Önskar er också en god fortsättning!
  
  26 december 2021 — 9:22
  
  Svara
BP säger:

Har faktiskt aldrig besökt Riddarholmskyrkan. Å nu slipper jag ju. Är inte så värst road av kyrkinteriörer. Det räcker med att se de olika byggstilarna utifrån – ooooops, jag vet;-)

Gillar din outfit i rubrikbilden. Helt mitt stuk:-)

25 december 2021 — 18:47

Svara
- Kommentar av inläggsförfattaren
  
  Helena säger:
  
  Älskar dina ärliga kommentarer, och så bra, då fick du ju kyrkobesöket avklarat lite snabbare 😉 Och tack, jag gillar den där jackan, men det brukar bara vara en kort tid på året då den passar 🙂
  
  26 december 2021 — 9:23
  
  Svara
Susjos säger:

Nej, har faktiskt inte varit där, men nån som älskar kyrkor är min svåger, han åker världen runt och tittar på kyrkor, skulle bli väldigt förvånad om han inte varit inne i denna.
God fortsättning på julen!
Kram!

25 december 2021 — 22:45

Svara
- Kommentar av inläggsförfattaren
  
  Helena säger:
  
  Kul när man har ett intresse så där! Vi tittar ganska ofta på kyrkor, men tycker att det är roligast när de sticker ut på något sätt, med speciell historia eller interiörer 🙂
  
  26 december 2021 — 9:24
  
  Svara
Lena+i+Wales+och+Spanien säger:

Jag måste bara tillbaka på ett besök där.
Tack frö reportaget.

29 december 2021 — 14:19

Svara

Riddarholmskyrkan i Stockholm – kungarnas gravkyrka

Riddarholmskyrkan

En medeltida klosterkyrka

En kyrka fylld av kungliga gravar

Högkoret i Riddarholmskyrkan

Det Gustavianska gravkoret

Det Karolinska gravkoret

Det Bernadotteska gravkoret

Fler gravar i Riddarholmskyrkan

Kristi grav – en 600 år gammal staty

Serafimersköldar och Serafimerringning

Att besöka Riddarholmskyrkan

Mer att se och göra i närheten av Riddarholmskyrkan

Har du varit i Riddarholmskyrkan?

Fakta om Riddarholmskyrkan

service och praktisk info

Tillgänglighet

Riddarholmskyrkans historia

1400-talet till 1500-talet

1600-talet till 1700-talet

1800-talet till nutid

Du kanske också gillar:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

7 kommentarer

Rolle o Carina säger:

Helena säger:

BP säger:

Helena säger:

Susjos säger:

Helena säger:

Lena+i+Wales+och+Spanien säger:

2 pingbacks

Lämna ett svar Avbryt svar

OM FREEDOMtravel

KONTAKTA OSS

Sociala medier och nyhetsbrev

SÖK OCH HITTA PÅ FREEDOMTRAVEL

Kategorier

Arkiv