Det här inlägget har jag velat skriva länge, men inte riktigt vågat. För vad ska hända? Det kan ses som att en stockholmare tar sig ton och det får inte hända, Gud förbjude. Alla får gnälla på stockholmare, men stockholmare ska tiga. Så är reglerna.
Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
DelaAtt resa i Sverige som stockholmare
Att resa som stockholmare i Sverige är lite speciellt. Det innebär en massa möten där man berömmer andra landsändar samtidigt som man i tid och otid får ta emot skit för att man råkar bo i Stockholm. Enligt etiketten får man inte försvara sig heller, utan man ska bara ta emot.
Jag har tänkt på det här en del, och kommit fram till att jag åtminstone behöver få ur mig det här en gång för alla. Först ska jag försöka förklara vad jag menar, och det tänkte jag göra med hjälp av några exempel från våra senaste resor i Sverige.
Ett möte med ett par på en camping
Vi träffade ett par på en camping, som kom från en annan stad i Sverige, och de var båda väldigt trevliga och lättsamma. Det blev en del prat och skratt. När de berättade var de kom ifrån kunde vi säga att vi besökt deras stad, som vi tyckte mycket om. De hade också erfarenheter av Stockholm att dela med sig av. Det blev inte fullt lika positivt.
Stockholm är verkligen den fulaste stad vi nånsin besökt. Vi har rest mycket och ingen annan stad vi sett kan mäta sig med Stockholm i fulhet.
Ett möte med sydamerikanska forskare i Göteborg
Vi mötte dem på en middag efter en doktorspromovering i härliga Göteborg. Hon var forskare och han var hennes partner. De hade bott i Sverige i några år, men de hade aldrig varit i Stockholm. Men de hade hört, av göteborgare. När vi berättade att vi kom från Stockholm tittade de medlidsamt på oss, som om vi just berättat att vi drabbats av en obotlig sjukdom.
Oh, it must be so stressful. And people are really unpleasant there, we have heard.
Ett möte med en dam i Skåne
Vi stötte ihop med en trevlig äldre dam i Ystad, när vi tog skydd under samma träd under ett plötsligt regnoväder. Damen spred glädje omkring sig i regnet och vi skrattade åt än det enda än det andra. Efter ett tag frågade hon var vi kom ifrån och vi svarade, ärligt, att vi var från Stockholm. Det var nästan som att damen kom av sig, men sedan skojade hon bort det hela.
Nåja, man kan vara trevlig trots att man kommer från Stockholm.
Ett samtal med en vän på ett mingel
Vi hade inte träffats på ett tag och nu sågs vi, äntligen, på ett event. Vår vän kommer från Västerbotten, och vi pratade om att eventuellt resa i de nordliga delarna av Sverige. Vår vän berättade att det kan uppfattas negativt om vi berättar att vi kommer från Stockholm när vi reser norrut, men hade ett tips åt oss för att skydda oss, som grundar sig i att jag (Helena) växte upp i Lund.
Du kan ju säga att du kommer från Skåne.
Är stockholmare otrevliga?
Frågan är ju förstås om kritiken är berättigad. Det vill säga, är stockholmare otrevliga? Enligt några icke-stockholmska vänner vi frågat så är det de facto så (även om de anser att vi utgör ett undantag). Själva känner vi ju massor av trevliga stockholmare (och inte särskilt många otrevliga) så vi har lite svårt för den tolkningen.
Kan det vara så att man tänker på en liten, liten klick som hänger på Stureplan och tjänar massor av pengar och eventuellt kan uppfattas som ”stroppiga”? I så fall vill vi meddela att denna grupp utgör en försvinnande liten del av de två miljoner människor som bor i Stockholms län – rika och fattiga, förortsbor och skärgårdsboende, invandrare och äldre, byggarbetare, vårdbiträden, chefer, konstnärer, restaurangägare, glada människor och bittra sådana, ensamstående föräldrar, studenter, arbetslösa, sjuksköterskor och tjänstemän …
Ja du vet, så där som folk är mest! Vissa är säkert otrevliga, men vi lovar, det finns många godhjärtade, generösa och härliga människor i den här stan!
Ljuga, ta emot … eller protestera?
Frågan är ju hur man ska hantera det hela. Förslaget om att ljuga lockar oss inte, även om det skulle vara sant att säga att jag (Helena) kommer från Skåne ursprungligen. Problemet är att det känns fel och sorgligt att inte kunna säga vilken stad man bor i.
Ta emot då? Ja, det är ju det vi oftast gör. Vi påstår inte att vi alltid blir jätteledsna. Många skojar säkert. De kanske inte menar så illa egentligen? Men lite, lite tråkigt känns det ibland. Så jag ville bara säga det. Nu har jag sagt det, så nu är jag redo att ta emot lite kritik igen, tror jag.
Hur känner du själv? Ogillar du stockholmare? Eller är du stockholmare själv? I så fall, är du en stroppig och otrevlig sådan?
Du kanske också gillar:
Svenska 
Deutsch 
English (UK) 
Suomi 
Polski
Madeleine Krans säger:
Jag får ofta höra att Stockholm är så stort och farligt så där skulle man aldrig vilja bo eller släppa iväg sina snart vuxna barn till. Jag som rest mycket jar ju svårt att se det där.. Jag tycker ju att Stockholm är en rätt liten stad. Att stockholmare är otrevliga – ja, man får ju tänka på att de flesta som bor här är inflyttade och många gånger inte vet hur man uppför sig i en större stad. Man blir stor på sig när man flyttar in från landet kanske? Jag är född här, men har bott i södra Norrland under uppväxten. Min dialekt ”räddar” väl mig, ingen tror att jag är stockholmare trots att jag bott här halva livet. Men min släkt är urstockholmare och väldigt trevliga.
26 januari 2022 — 8:16
Helena säger:
Ja, det där har jag också hört. Att det är stort och farligt. Allt är ju relativt förstås! Jämfört med storstäder utomlands är ju Stockholm inte så stort, men i svenskt perspektiv är det ju ändå den största staden 😉 Själv hade jag dialekt från början, men jag var 14 när jag flyttade till Stockholm i och den åldern vill man ju gärna vara som alla andra 😉
26 januari 2022 — 8:55
The Dresmteam säger:
Härligt att du tar upp det ständiga påhoppet som vi stockholmare får överallt i Sverige!
Vi ( framförallt jag Gunilla ) har hört så mycket nedvärderande om Stockholm och mig som stockholmare att jag har på senare tid börjat fräsa tillbaka med orden ”aha du är främlingsfientlig?” och brukar då få tillbaka ett nekande och faktiskt ibland en ursäkt.
Nej det är aldrig ok att nedvärdera en person pga ett ursprung från en viss stad eller ort!
Jag tror att många tar till sig en praxis utan att förstå vad det kan såra.
Kämpa vidare med upplysning om detta 👍
Kram på er ❤️
26 januari 2022 — 8:21
Helena säger:
Roligt att inlägget uppskattades! Mindre roligt att höra att du brukar råka ut för detsamma, även om jag inte är förvånad. Ja, även stockholmare är ju människor som kan bli sårade, trots allt 😉
26 januari 2022 — 8:57
Evy Knoph säger:
Hög igenkänning.. från en som växte upp i Stockholm men flyttade till Göteborg som 14-åring 1968.. blev mobbad.. o har genom åren hört en massa skit om Stockholm, staden i mitt hjärta…
Lärde mig så småningom trivas i Götet, men en tagg sitter kvar..
26 januari 2022 — 15:39
Per Thimon säger:
Du har beskrivit det så träffande.
Jag bodde i Halmstad i fyra år. Jag blev faktiskt både förskräckt, förvånad och ledsen av bilden på oss Stockholmare. Helt otroligt att den uppfattningen är så utpräglad år 2022. Det känns som att fördomarna kommer med modersmjölken. Om man sedan träffar på en otrevlig Stockholmare någon gång i livet, så blir sina fördomar bekräftade/förstärkta. Alla trevliga Stockholmare som de träffar kan aldrig kompensera. En fördom är svårt att ompröva och radera ut.
26 januari 2022 — 8:24
Helena säger:
Trist att höra att du mött denna bild, även om jag inte kan säga att jag är förvånad. Precis som du säger så känns det svårt att kompensera och påverka den här negativa bilden.
26 januari 2022 — 8:59
Nils-Åke Hansson säger:
Vår huvudstad är en av de vackraste städerna i Norden.
Stockholmare är smartare än lantisar. Var det någon som sa och retade upp övriga sverige. Ha vist är det kul med olika historier..
26 januari 2022 — 8:36
Helena säger:
Vi tycker också att Stockholm är en fin stad! 🙂 Självklart finns det folk som säger idiotiska och provocerande saker …
26 januari 2022 — 9:04
Minett säger:
Intressant att läsa! Dock har jag själv inte upplevt något liknande när jag rest i Sverige. Sedan kan man diskutera vad en ”Stockholmare” är. Väldigt många har precis som du (Helena) flyttat hit från en mindre stad. Så även jag. När jag flyttade hit fick jag höra av en kollega att en riktig Stockholmare är man endast om släkten har bott i Stockholm i tre generationer. Jag frågade aldrig vart hon fått det ifrån. Eller ska man vara född och uppväxt i Stockholm för att räknas som Stockholmare? Jag har ingen aning.
26 januari 2022 — 8:37
Helena säger:
Skönt att höra att du inte upplevt detta Minett! Och ja, vad är en stockholmare? Jo, jag har nog också hört såna där ”definitioner” ibland om att man ska ha bott i en stad minst tre generationer etc. Själv tycker jag att alla som bor i en stad hör dit. Och det ingår ju i en stad att människor har blandat ursprung tänker jag, det är ju också en del av stadens själ 😉
26 januari 2022 — 9:06
Solan säger:
😊 Haha, ett bra inlägg Helena!
Visserligen också inflyttad, men bott här i säkert 50 år. Trött på fördomar om staden. Råkar jag ut för någon tråkig typ som över spyr galla över huvudstaden, brukar jag fråga var hen bor. Oftast en mindre ort/stad.
-Aha den där trista hålan, den återvänder vi aldrig till…en gång räckte!
Brukar funka, mer energi än så är det inte värt! 😉
26 januari 2022 — 8:38
Helena säger:
Haha, du är tuff du Solan! Men det kanske är rätt ”medicin” i vissa lägen 😉
26 januari 2022 — 9:07
Marlene säger:
Japp! Så är det och visst har man hört både det ena och det andra. Jag bjäbbar emot och säger att det är en myt precis som att smålänningar är snåla, skåningar dryga och norrlänningar tillknäppta. Då brukar det inte komma mer…
26 januari 2022 — 8:47
Helena säger:
Ja, det är ju helt sant att det finns myter/fördomar om andra regioner också … smart att jämföra! Fördomar är ju sällan sanningar …!
26 januari 2022 — 9:09
Ama de casa säger:
Snacka om fördomar! Skrämmande… Snacka om att dra alla över en kam. Själv har jag bott i Stockholmsområdet (Sollentuna) i 25 år, men min norrländska dialekt har aldrig gått bort helt, så jag har sluppit den typen av tillmälen.
Bra rutet, Helena!
26 januari 2022 — 8:55
Helena säger:
Hehe, ibland måste man ryta lite! 😉 Ja, en annan dialekt kanske gör det hela annorlunda. Jag flyttade till Stockholm som 14-åring och i den åldern har man rätt lätt att anpassa dialekten. Jag kan visserligen byta till skånska, men för mig känns det mest naturligt att prata som andra i Stockholm idag …
26 januari 2022 — 9:11
Annar Aas säger:
Kul att ni tar upp ämnet. Någrra av mina bästa vänner är från ”stan”. Underbara mänskor, vi har åkt på skidresor till Österrike med bussen full av stockholmare, härligt o okomplicerat. Finns nog en annnan sida av stockholmare, som vi upplever runt oss där vi bor. Husen köps upp av stockholmare, priserna rasar i höjden o våra barn kan inte bo kvar på grund av prisstegringarna. Det är givetvis ett problem, runt oss bor nu bara före detta Stockholmare, trevliga o sociala, det vet vi som bor kvar, men alla som bor längre bort från vattnet är arga för att deras barn inte kan köpa hus i stan. En tvåa i stockholm räcker till en bondgård i Skåne. Tror att den negativa bild. Som du Helena beskriver har med detta att göra. Rika Stockholmare tar över hus i vackra havsnära områden. Våra grannar, stockholmare, alla är urtrevliga o sköna, de har även sett till att vårt hus fördubblat sitt😀 värde på några år. Den som känner några stockholmare vet att det är trevligt folk, precis som du o Peter..
26 januari 2022 — 9:21
Bara brittiskt säger:
Det där är ju ett problem i många länder. I vackra Cornwall och Yorkshire kan lokal ungdom heller inte köpa hus för rika londonbor gör sommarhus av dem. Ofta som en investering att hyra ut dessutom. I min favoritfilm finns repliken ”We’re not from London you know!” när huvudpersonerna försöker få hjälp av den lokale bonden.
Likadant på Mallorca där de fått lagstifta mot Airbnb men då inte för att det kommer folk från Madrid utan hela Europa.
26 januari 2022 — 11:58
Helena säger:
Annar, intressant det du skriver om att stockholmare köper upp husen. Även om långt ifrån alla stockholmare har mycket pengar, så finns det naturligtvis stockholmare som har det. Och jag kan förstå att det påverkar när husen köps upp, så som du beskriver.
26 januari 2022 — 14:54
Isabelle säger:
Flera saker som jag tycker är lite orättvisa vad gäller ”Stockholmare köper fritidshus” är att man kanske inte endast ska skylla det på Stockholmarna utan på bostadspolitiken och finanspolitiken. Bostadsbristen har ju skapats för att vi inte har byggt tillräckligt med bostäder. De höga priserna gynnar ju de som bor vid havet och det kan ju inte bara vara Stockholmare som äger de husen. Varför får inte Stockholmare kunna njuta av ett hus. Och är det inte positivt att någon investerar i landsbygden. Vi har ju ett ganska stort land med många sjötomter. Vill vi skydda miljön och begränsa bostadsbyggande eller vill vi att varje medborgare ska få ett hus med strandtomt. Sveriges befolkning har ju växt över tid. Lite liknande med storstadsperspektiv inom politiken och nyhetsrapporteringen. Ja eftersom majoriteten av medborgarna bor i städer där jobben i dagens samhälle finns, kanske glesbygdspolitiken inte hamnar högst på agendan, och det är ju trots allt så att skattefördelningen i Sverige som land är ganska generös jämfört med omvärlden.
31 januari 2022 — 14:25
Maria /emjis säger:
Vilket bra och tänkvärt inlägg!!
Vi är ju lantisar som faktiskt drar stockholmare över en kant… Förutom er! Ni är ju trevliga! Nej det är väl som med folkgrupper att har man stött på några rötägg drar man alla över en kant. Sägas skall dock att vi har träffat på många rötägg som inte är stockholmare också. Som tur är har vi träffat många många fler trevliga människor från alla delar av vårt land och andra länder! 😉
Det som Annarass tar upp här ovan är väl en sådan sak som retar många. Priserna dras upp så inhemsk befolkning inte kan bo kvar. Stockholmare köper hus och använder som sommarstugor en kort tid för att sedan låta husen stå tomma. När stockholmare kommer den lilla tiden är det som att staden är ”deras”. Som du skrev: det kanske är den lilla klicken med pengarna som inte vet att föra sig.. men de märks! Samtidigt lever ju många småorter upp på sommaren och får större delen av årsinkomsten då tack vare sommargästerna så…
En annan tanke som dyker upp är också att i Stockholm tas många beslut som rör hela Sverige och därifrån kan också irritation kanske komma. Beslut som mest funkar i Stockholm men inte på landet. Elbilar och dieselfrågor som nu är på tapeten tex. Hör många här på landet som då använder just att säga att det är typiskt stockholmare. De som inte har något val än diesel till maskiner.
Nyhetsrapporteringen är också en bidragande orsak till hur olika delar i landet vinklas. ”Snö i Stockholm- kaos! Snö i Norrland- glass. Malmö är det bara massa folk som skjuter och spränger.. Lantisar med utpräglade dialekter som man kan skratta åt..” Men sanningen är ju mer nyanserad än så!
Det är en intressant tanke och reflektion du tar upp! Bra samtalsämne! I sista ändan är vi ju alla människor. Önskar alla en trevlig vecka!
26 januari 2022 — 10:21
Bara brittiskt säger:
Verkligen. Nyhetsrapporteringen är skev upplever man när man lämnar Stockholm. Malmö har visserligen länge varit ”Sveriges Chicago” men det är nästan skönt att man fått läsa om problem i Stockholm också på senare år för rapporteringen gick alldeles över styr ett tag och har tyvärr stämplat Malmö. Ingen förklarar ju heller att geografin är helt annorlunda. Malmö har inte förorter med stora skogsområden mellan utan allt syns.
Rapporteringen skiljer sig också i att om det brinner i Stockholm så står det adress. Brinner det på andra ställen står det inga detaljer och om små kommuner står det bara kommunens namn. Jättestora ytor beskrivs som att det brinner i Nyköping eller Västervik när det brinner i Bettna och Överum långt därifrån.
26 januari 2022 — 12:08
Maria /emjis säger:
Jag hade verkligen förutfattade meningar om Malmö och var rädd att ens åka i närheten. Gissa om jag blev glatt överraskad när vi fann stora delar av Malmö så vackert och under de år vi bodde i närheten av staden var det på en liten plätt allt som sades på tv hände! Övriga stora Malmö är både trevligt och fint och jag kände mig aldrig rädd!
Detta gäller ju överallt. Det är kravaller i Göteborg… på några kvarter..
Även på landet finns förutfattade meningar mellan olika byar!
26 januari 2022 — 14:43
Helena säger:
Maria, tack för dina synpunkter och kommentarer! Som du och andra skriver så finns det säkert flera förklaringar i botten, som detta med att vissa stockholmare köper upp hus samt att politik och nyheter för ofta har Stockholmsfokus. Jag kan förstå att det är frustrerande! Att bredda fokus i politik och nyheter borde definitivt vara viktigt! Men för den skull borde vi människor som bor i landet kunna mötas på ett respektfullt sätt, oavsett vilken stad man råkar bo i 😉
26 januari 2022 — 15:02
Maria /emjis säger:
Håller helt och hållet med! Ett leende smittar! Ett vänligt ord. Respekt!
26 januari 2022 — 15:38
Daniel på Flying Dryden säger:
Klockrent! Har inget problem med folk så länge de är trevliga. Varifrån de kommer spelar ingen roll och alla har ju sin egen berättelse. Rövhattar finns överallt och vi har några här på Frösön som envisas med att rasta sina hundar på vår gård – och tänk, de tycker nog att jag också är otrevlig som påpekar det när jag ser dem. En otrevlig dalslänning som hittat till Jämtland. Va fan?!
Jag har gillat Stockholm sen jag var liten men ska erkänna att jag hade lite problem med stan under några år, för några år sedan. Tror nog det mest berodde på jobbresor och att jag faktiskt bara såg stressiga tunnelbanan och ganska tråkiga Sumpan. Det har tack och lov vänt och nu blir det nya jobbresor ner under våren – som jag längtar till. Och vi får väl se till att ha nån meetup då va? 🙂
26 januari 2022 — 10:56
Helena säger:
Ja, men visst finns det både trevliga och otrevliga människor överallt!! Fint att höra att din känsla för Stockholm vänt till det positiva igen! Meetup skulle vara trevligt! 🙂
26 januari 2022 — 15:08
JoY säger:
Mycket intressant det du skriver och visst har man hört en del konstigheter. Att folk är stressade och trafiken hemsk, allt går så fort, att stockholmare är dryga och stöddiga. osv. Att trafiken är snabb, det kan jag också hålla med om till viss del men så är Stockholms befolkning många fler och bilar likaså. Fast aldrig hört att Stockholm är den fulaste staden, tvärtom.
När jag var barn och mina föräldrar köpte ett landställe utanför Uppsala och byggde ett pyttelitet hus. Blev vi kallad för Stockholmaren eller 08:an av bönderna, som dessutom hade sålt marken till oss och vi fick köpa både ägg och mjölk av dom och leka tillsammans med deras barn. Det var verkligen så att vi hörde inte riktigt dit och istället för att använda vårat namn, blev det stockholmaren alternativ 08:a.
Det är lite lustigt detta med varifrån man kommer. och bor. Är vi runt i Sverige och säger att man kommer från Stockholm, kan jag ibland uppleva att folk får som en annan blick och tittar nästan lite sorgligt på en, som: stackars er att behöva bo där. Berättar vi att Jakob kommer från Schweiz och bosatt sig här, blir det genast annorlunda. Ibland säger jag att vi bor strax utanför och att det tar cirka 15 min in till stan med buss. Då blir det inga direkta kommentarer eller frågor.
Däremot när vi är utomlands, säger vi Stockholm och folk blir nyfikna och frågar.
Men trots det är jag uppväxt i Stockholm, dessutom inte så långt från snobbiga Stureplan hahaha Undrar hur stroppig och otrevlig jag är då hahaha
Ha en bra vecka
26 januari 2022 — 11:36
Helena säger:
Det där med att folk tittar sorgligt på en när man säger att man kommer från Stockholm, det känner jag igen!! Känns alltid lika konstigt … Att Schweiz väcker intresse kan jag förstå! Och man behöver självklart inte vara stroppig för att man kommer från Stureplan!!! 🙂
26 januari 2022 — 15:11
Bara brittiskt säger:
Göteborgare kommer aldrig att ändra sig. ”Andrastadskomplexet” syns även i t.ex. Italien. Jag som är född i Stockholm och med stuga i Sörmland hade problem att flytta till Göteborg i tioårsåldern även om jag flyttade från Småland. Inte för att jag blev påhoppad personligen men överallt hördes skitsnacket om Stockholm och ”bästa tågresan är den bort från Stockholm”. Samtidigt hade många noll koll på övriga Sveriges geografi utöver kusten omkring dem samt Sälen där de åkte skidor kändes det som i mina ögon. Jag älskar både Stockholm, Göteborg och Malmö men på helt olika sätt och av olika skäl. Gamla stockholmare har en otrolig humor som inte alltid syns, Göteborgare får så mycket energi i mycket de gör och Malmö har en verkligt unik stämning som är svår att förklara. Glad att ha bott i alla tre.
Negativt hittar man i dem alla. I just Stockholm är det mycket stressen i tunnelbanan jag inte begriper. Köpenhamn är lika stort utan stress och gnäll (fast där skäller de å andra sidan ut varandra på cykelbanorna).
26 januari 2022 — 12:22
Helena säger:
Tack för din reflektion! Alla städer har ju både positivt och negativt. Vi gillar både Stockholm och Göteborg mycket, på olika sätt, även om vi varit mycket mindre i Göteborg. Malmö är vi nyfikna på och hoppas kunna uppleva under någon weekendresa eller liknande, eller med husbilen kanske, men vi hann inte med senast vi var i Skåne (eftersom vi räknar med att en storstad som Malmö behöver lite mer tid).
26 januari 2022 — 15:15
Carina säger:
Oj så jag känner igen det du beskriver här. Jag själv är från Gävle och min man är från Ale kommun strax norr om Gbg, Vi bodde i Gbg många år och himmel vilket förakt det är över Stockholm och dess innevånare. Ingen av dem kan säga exakt VAD som är så störade men de vet minsan hur illa det är trots att de aldrig satt sin fot där. Vi blir nästan idiotförklarade när vi berättar att vi båda älskar vår vackra huvudstad och allt den har att erbjuda. I somras var vi till min mans släktingar som minsann ”klarat sig” från att besöka Sthlm trots att de är i 70-årsåldern. Tänk vad de missar pga förutfattade meningar. Att leva i landet Sverige och vägra se vår huvudstad, för mig helt ofattbart. Jag upplever att värst är det i Gbg med omnejd, kanske lite ”storebrorskomplex”. Bor inte i Sthlm men är så tacksam att vi har närheten så vi kan åka dit så ofta lusten faller på…..och det gör den ofta 🙂
26 januari 2022 — 12:26
Helena säger:
Oj! Tack för din kommentar! Det känns ju lite sorgligt att det ska vara sådär tycker jag. Vi gillar ju göteborgare liksom … Göteborg vill vi också gärna se mer av, om vi nu vågar ta oss dit 😉
26 januari 2022 — 15:22
Annika i Spanien säger:
Bra inlägg! Säg emot när ni får obehagliga kommentarer!
26 januari 2022 — 12:36
Helena säger:
🙂
26 januari 2022 — 15:22
bmlarsreseblogg säger:
Bra och tänkvärt inlägg och många läsvärda kommentarer! Vi har nog aldrig funderat i de banorna utan tyckt att det finns rötägg och fina människor på alla platser.
Sedan kan vi nog hålla med Maria om att det säkert kan bli lite fel när beslut tas i Stockholm, som gäller hela landet inklusive stora glesbygdsområden. Då kan vi förstå motsatsförhållanden som uppkommer..
Tack och lov att vi är olika och vill bo på olika ställen, vad tråkigt det vore om alla var stöpta i samma form…
26 januari 2022 — 13:46
Maria /emjis säger:
Ja vad trångt det skulle bli i Skaraborg och Falbygden annars!! 😉
26 januari 2022 — 14:35
Helena säger:
BM och Lars, ja visst är det intressanta och tänkvärda kommentarer! Sååå intressant att läsa!! Håller helt med om att det finns både trevliga och otrevliga människor på alla platser. Sedan finns det helt klart saker som kan bli bättre när det gäller politik och beslut, så det inte är Stockholmsfokus när det inte ska vara det.
26 januari 2022 — 15:26
JO säger:
Intressant. Jag både håller med och håller inte med. Självklart är det så att rötägg finns överallt och så också trevliga människor. Dock kan jag förstå varifrån allt detta kommer ifrån.
Jag är uppvuxen i absoluta glesbygd i Lappland. Flyttat runt en del i Norrland, bott i Stockholm i 3 år, Skåne och har även bott utomlands i storstäder i Europa. Det ställe där jag känt mig minst hemma, minst sedd, minst hörd, minst respekterad, minst tagen på allvar, minst förstådd, har varit i Stockholm.. Inte hela tiden och av alla naturligtvis, men absolut flest gånger.. Det är en känsla av översitteri, som kommer av allt från blickar man får, tilltalsätt, blickar man inte får när man förväntas få det, meningar, uttal, frågor, avsaknad av intresse, okunskap, ovilja att lära sig, sättet man svarar på osv. Har aldrig känt mig så tom och missförstådd som under de 3 åren i Stockholm. Allt detta finns också i media och i politiska beslut.
Jag tror det grundar sig i en norm, den urbana normen om man vill kalla det det. Där Stockholm är normen och allt vid sidan är ses som avvikande.
Inlandsaktivisterna beskriver det hela så bra:
”Normer styr samhället och urban norm handlar om hur platser, och därmed de människor som bor och verkar på dessa platser, värderas olika. Den urbana normen, gör sig ständigt påmind genom hela samhällsapparaten, från nationell till superlokal nivå, såväl inom politiken som i medier och människor emellan.
Urban norm handlar om maktstrukturer där staden har tolkningsföreträde, agerar utgångspunkt och ses som det eftersträvansvärda. Resultatet blir att allt ”utanför” staden ses som perifert, avvikande och mindre värdefullt. Det är den urbana normen som ger landsbygderna etiketter som avbefolkade, bidragsberoende, bakåtsträvande och tärande. Samtidigt tillskrivs staden egenskaper som nytänknade, inkluderande, mångfaldsberikad och en plats för investeringar. Det här behöver ändras eftersom den urbana normen:
* skapar en osann bild av samhället
* påverkar människors självbild och självkänsla negativt
* omöjliggör (oftast offentliga) satsningar där de mest behövs
* subventionerar stadens ohållbara levnadssätt och uppbyggnad”
Det är detta som vi ser i de blickar och tilltalssätt och agerande som vi får👆🏼
Det har alltså absolut inget med en liten klick Stureplansfolk att göra, utan detta är större än så.
Förlåt om detta nu blev negativt mot Stockholm igen, men vill förklara från den andra sidan, vad det kan ha sitt ursprung ifrån. Det är tråkigt att läsa om de olika tillfällena och människorna ni stött på genom era resor i landet. Ni är säkert trevliga, det låter så:)
Men likväl som ni stött på fördomar om att ni råkar vara Stockholmare, så har ju vi norrlänningar haglats av precis samma sak dag ut och dag in under årtionden och åter årtionden. Jag kan nog räkna upp ett hundratal bara så här på rak arm.
Ska dra ett gäng exempel:
Jag och min man bodde i Stockholm, då utan barn och hela faderullan. En regnig novemberkväll var vi ute med några kompisar, från en krog till en annan tog vi följe med ett gäng likasinnade Stockholmare. Vi var öppensinniga och pratade glatt, varpå den ena frågar mig var jag kommer ifrån. -Från en by i Lappland svarar jag.
Han ryggar tillbaka och svarar snabbt: -Oj, jävlar! Är det inte bara sjukt mörkt där? Ger mig en blick av avsmak och ser skeptisk ut. – Nä, svarar jag, varför skulle det vara det, det är ju snö där nu. Däremot här är det riktigt mörkt sa jag. Han ger mig en ännu konstigare blick och börjar prata med sin egen polare istället.
Eller kontoret jag jobbade på i Stockholm. En 57 årig vältalig och finare dam på kontoret hade fått några broschyrer från Kiruna eftersom det skulle anordnas en stor konferens. Kvinnan var duktig på sitt jobb och en trevlig dam. Vid fikat tar hon fram broschyrerna och vänder blicken mot mig och frågar: -Du som kommer från Norrland, hur är det där i Kiruna? Du känner väl folk där?
Jag förstår först inte frågan och säger: – Näe alltså jag var i Kiruna en gång när jag var 12 år, annars vet jag inte mer om Kiruna än du. Det är lika långt från Kiruna till min by, som härifrån till Göteborg.
Hon himlade med ögonen och sa inget mer till mig.
Eller den gången när jag kom till jobbet i Stockholm och påpekade de fina höstfärgerna på alla träden. En kollega svarar snäsigt: -Ha, vem hinner kolla på träd! Jag har fullt upp med att kolla ner på mina nya skinnstövlar, ha ha och skrattar hånfullt mot mig och norrlänningen som hellre bryr sig om naturen än nya boots.
Eller alla gånger man log och försökte öppna en konversation på tunnelbanan. Mördande blickar tillbaka.
Eller om man trotsade regeln om högertrafik i rulltrappan. Blickar, suckar, stampande fötter – Öh, flytta påre, jäkla lantis!
Eller alla otaliga gånger man fått frågan – Men VARFÖR vill man bo i Norrland? Här i Stockholm finns ju allt!
Vadå allt? svarar jag då..
Eller – Här i Stockholm finns ju allt man behöver!
Nä…verkligen inte svarar jag då, hur kan du veta vad jag behöver?
Eller -Ni kan ju inte flytta tillbaka till Norrland, ni vill väl ge barnen en framtid?
Jo, precis det vi vill.. svarade jag..
Eller hur man sen 80-talet nån gång visat väderleksrapporten på TV nerifrån och upp. Börjar alltid i södra Sverige och snabbt sveper över ”norra delen”. Varför då? Överallt annars börjar man uppifrån och går neråt..
Eller hur man i exempelvis trädgårdsmagasin dundrar ut med artiklar i februari- Nu är det dags att kratta gräsmattan! Näe, varför då, det är ungefär 3 månader av snö kvar.. Jag mailade en gång och frågade varför de aldrig började i norr. Som svar fick jag att vi i norr kunde då söka upp äldre artiklar när de blev aktuella för oss.
Hm.. hur var det nu med vad som anses vara normen nu igen?
Eller alla miljarders miljarder av pengar som dragits in i Norrlands inland, för att Stockholm måste få snabbtåg och nya vägar.
Eller hur min by fortfarande inte har bredband efter 7 års kamp.. tar 1,5 dag att fixa i Stockholm..
Du pratar om hur man inte får försvara sig, utan man får bara ta emot eller ska man protestera?
Ja, fråga vilken norrlänning som helst hur mycket skit vi bara ha fått ”ta emot” genom historien! Fråga vilken same som helst. Fråga vilken lantis som helst. Vi har protesterat och protesterat men obönhörligen..
Allt till förmån för den stora staden..
Trist, men nu fick du den andra sidan av förklaringen.🧡
26 januari 2022 — 15:37
Helena säger:
JO, tack så mycket för din långa och välskrivna kommentar! Vi blir glada, för vi älskar att det är så fint klimat bland alla som skriver och kommenterar här. Även när någon har en annan åsikt, eller vill förklara ur ett annat perspektiv, så görs det välformulerat och med en känsla som känns konstruktiv!
Väldigt tråkigt att höra att du inte upplevt ett bra bemötande i Stockholm! Som du beskriver så finns det säkert många förklaringar till varför motstånd uppstått! Tråkigt! Det man funderar över hur man ska uppnå bättre tolerans och acceptans för varandra som människor. Vi pratar ibland om bemötande av invandrare, men tänk att det finns så starka motsättningar och känslor bara inom vårt eget land!! För nog ska vi människor från olika landsändar kunna resa runt och besöka varandra, utan att man ska behöva mötas av en nedlåtande attityd, oavsett om man kommer från landsbygden eller storstaden?
26 januari 2022 — 16:26
Birgitta säger:
Jag är stockholmska i diasporan! Flyttade som 9-åring från Stockholm till Göteborg av alla ställen😱 . Våldsamt mobbad i skolan pga min dialekt av 9- åringar som måste lärt sig hata stockholmare av sina föräldrar.. i 66 år har jag bott i Gbg och har aldrig trivts. Göteborgarna har dåligt självförtroende och det yttrar sig bl a i att alltid ha något förklenande att säga om andra städer. Stockholm är en fantastiskt vacker stad med trevliga och kvicktänkta innevånare. När jag kommer till Sthlm är det ljust och vänligt med riktiga årstider inte som Göteborg där det bara regnar.. De flesta stockholmare härstammar dessutom från andra landskap i Sverige. Så sträck på er och gläds åt att ni bor i en av världens vackraste huvudstäder!
26 januari 2022 — 15:52
JO säger:
Så intressant hur relativt allt är. Under mina år i Stockholm upplevde jag inga riktiga årstider… bara regn och slask, ungefär som mina år i Skåne, fast där var det lite mer dimma..
26 januari 2022 — 16:17
Helena säger:
Birgitta, ja att många som bor i Stockholm ursprungligen kommer någon annanstans ifrån stämmer verkligen! Storstaden är en mix av människor med olika bakgrund, det brukar märkas snabbt om man frågar.
26 januari 2022 — 16:28
Ditte säger:
Väldigt intressant inlägg och jättebra att du/ni tar upp detta. Tänkte efter ett bara tag när jag läst . (Jag har bott i här inne i stan i 21 år, i Solna i 10 år och i Upplands Väsby i 32 år, så jag räknar mig nog som ”stockholmare”. )Men detta att man inte tycker om stockholmare har jag hitintills inte träffat på. Jag reser ju en del i jobbet som guide/resledare inom landet och även den del privat och träffat många som inte är från Stockholm. Men ingen har tagit upp detta om att stockholmare skulle vara dryga. Funderade igen, Nej, har inte hört det .
Men här i stan, precis som på andra platser i landet, finns det de som är mindre trevliga. Absolut! Jag rör mig dagligen i stan, på bussar och t-bana och tycker att stämningen överlag är god.
Flera som bor här och i andra delar av landet och inte känner till vare sig Malmö eller Göteborg så väl kan ju känna otrygghet bara man nämner de namnen. Så gott om fördomar som florerar är det ju.
Sen tänker jag på alla turister, både svenska , från Europa och hela världen som med glädje kommer hit och som återvänder. Och visst finns det ju en anledning. Stockholm är ju en fantastisk stad på alla sätt.
26 januari 2022 — 16:14
Helena säger:
Skönt att du sluppit stöta på detta med att man inte gillar stockhomare!! Men visst finns det fördomar, i alla riktningar.
27 januari 2022 — 7:55
BP säger:
Bra skrivit Helena! Det syns att ditt inlägg berör. Så många kommentarer har du inte fått på länge;-)
Det finns ju en viss ”rivalitet” mellan Stockholmare och Göteborg. Har haft fler kollegor som jobbade från kontor i Göteborg och de hade inte mycket trevligt att säga om oss. Vi var snorkiga, inte tjänstvilliga och arroganta på det. Precis som ni har jag fått höra att ”du är så ingen normal nollåtta”, du hjälper ju faktiskt till”.
Tror att de flesta som har sådana förutfattade meningar om oss Stockholmare har kollat in huvudstaden på tv och därmed mest sett Stureplan med bratsen och Spy Bar samt invandrartäta förorter. För invandrare är ju ännu värre än stockholmare…
Även om man inte gillar stockholmare så borde man ändå kunna skilja på personer och självaste staden. För Stockholm är en av de vackraste städerna i världen, både sommar och vintertid.
Suveränt skrivit!!!
26 januari 2022 — 20:19
Helena säger:
Roligt att du gillade inlägget! Och ja visst, det märktes att vi träffade något som många har åsikter och tankar om, oavsett om de håller med eller har andra synpunkter och erfarenheter!
27 januari 2022 — 7:57
Monica säger:
Väldigt bra inlägg och preciiiis så där är det. Jag är stockholmare på mors sida i fem generationer men bott här i ”bara” 41 år.
Och min åsikt är att stockholmare, äkta, haha, är de trevligaste som finns, hjälpsamma, plötsligt störtar de ut från Östermalm och hjälper till, vi letade verkligen efter något. Ja de var äkta stockholmare.
Och vi köpt bilar av äkta söderkis, vilken trevlig man och äkta söderkisar finns ju knappt längre som han själv sa. Så hjälpsam på alla sätt för gamla bilen skulle absolut skrotas på ett särskilt ställe långt bort efter bilmärke, den hade varit med om en kvinnas mobilpratande som körde rakt in i den. Tror inte hon var stockholmare …
Så tror allt det där snacket är när de träffat inflyttade, säger inte varifrån;-) men dom försöker prata stockholmska efter en vecka, jobbar på nåt café och är vansinnigt störiga.
Ja ja inräknar er lite ändå som stockholmare, och de där trevliga:-), Peter har ju bott nära och ni båda rätt länge även om det inte är de där generationerna, fem har jag lärt mig.
Våra bästa vänner är äkta stockholmare och hjälp så trevliga och hjälpsamma och intresserade av omvärlden. Och aldrig någonsin tjatar de om andra varifrån de kommer, inte vi heller, man umgås med folk som kan uppföra sig.
När jag varit i Göteborg ramlar nästan öronen av vid alla jämförelser, tjat, om vi är på café, museum, fin park, de vill veta om det är lika bra som i Stockholm för de är nummer två som en viss prins tjatar om också. Först fattade jag inte vad de menade, var så intresserad av att upptäcka men när jag handlade i en rolig butik så fin tröja blev frågan ändå om det gick att ha den, var ju inte Stockholm. Och på fullt allvar. Började tro det var nåt fel i huvudet på dem.
Däremot var jag på nordisk konferens inom cancerdiagnodtik i Borås och hjälp så trevliga de var alla och väldigt proffsigt upplagt av värdarna. Tyvärr fick vi ta omvägen över Göteborg hem p g a trasiga förbindelser.
Däremot har vi nästan inga äkta stockholmare som grannar och hjälp vad störiga och konstiga, kunde nämna ett par landskap men avstår.
Själva är vi också otroligt trevliga och omtänksamma, väluppfostrade och artiga.
Och anar att ni fått nog och tycker det var bra att ni skrev. Själv säger jag inget heller men borde kanske som någon skrev här att de gjorde.
För visst blir man både förvånad och känner obehag när jag frågar på landet vilka som köpt det lediga fritidshuset och en 85-åring skriker: ”Det är några j-vla stockholmare”, det visar sig vara ett par som hon i sina sjukdomar besöker i de yrken de har, nog minst en gång i veckan.
Folk är inte kloka och vi är fullt accepterade därför att jag har anknytning till orten och också hjälpt människor där så de delar allt med mig. Men visst är detta konstigt hur svenskar är mot svenskar. Inte konstigt att invandrare håller ihop.
27 januari 2022 — 21:58
Helena säger:
Visst finns det många trevliga stockholmare!!! Peter är född i centrala Stockholm och har kanske flera generationer härifrån också, men själv är jag ju definitivt inflyttad. Men jag tänker att det tillhör en storstad (om man nu får räkna Stockholm som en sådan ;)) att det är en mix av människor med olika bakgrund. Jag är för all del stolt över att komma från Skåne, men jag bor i Stockholm och vill kunna säga det utan att det ska bli konstig stämning. Tack för din kommentar!!
31 januari 2022 — 17:55
Eva säger:
Jag är född och uppvuxen i Sthlm. Flyttade 2002 till min mans hemstad Eskilstuna. De första åren svarade jag Stockholm när folk frågade var jag kom ifrån. Med tiden valde jag att svara Hällby (platsen vi flyttade till då vi kom från Sthlm). Det var milsvidd mellan tonen i folks röst.
Nu har jag bott i E-tuna i 20 år. Det är sällan nån frågar var jag kommer ifrån, men när de gör det och jag svarar Stockholm så får jag tillbaks ”ah…jag hörde det” men i en mer glad och lättsam ton. Antingen har folk blivit snällare eller så har min stockholmska blivit mindre framträdande.
Oj, vad gaggigt detta blev. Jag älskar Eskilstuna och saknar aldrig Stockholm….förutom när jag rullar in över någon av broarna och inser att jag saknar ljuset, ljudet och pulsen. Stockholm är bäst. Jag vill nog sträcka mig till att de som inte håller med fattar inte vad de snackar om. 😉
29 januari 2022 — 19:04
Helena säger:
Men visst är det väl konstigt att det ska behöva bli en annan ton i rösten!!? Dock fint att höra att det blivit bättre! Tack för din kommentar!
31 januari 2022 — 17:56
Isabelle säger:
Jag tror att det finns kulturskillnader mellan Stockholm och andra delar av Sverige. Som mellan London och Skottland eller Paris och Bretagne. Tempot i Stockholm är mycket snabbare än i Skåne, Kalmar eller Örebro. Stockholmare är lite mindre blyga, kanske lite mer välutbildade eftersom Stockholm är en universitetsstad. Vana att röra sig anonymt i en stor stad där man inte kan känna alla, utan att ha vanan att hälsa och småprata. Lite mer rakt på sak och mindre konflikträdda. Man kan ingenting om golf (som i Skåne) eller om skogen (som i Västergötland) eller om trädgård som i Kalmar eftersom Stockholmare inte bor i hus utan i lägenhet och därför har de inga husdjur. Äter ofta ute på restaurang istället för att meka med bilen eftersom de kanske inte ens äger en bil. Har kanske städhjälp till den lilla lägenheten och är inte särskilt praktiska men har kanske fackkunskap och stor arbetslivserfarenhet. Och har man inte ett hus att renovera kanske man reser till Italien och alperna istället. Fördomarna finns nog för att det finns ett korn av sanning i att vardagslivet är olika i olika delar av landet. Kostym istället för gummistövlar. Manikyr istället för hembakta bullar. Jag jobbade på flera olika platser i Sverige och jag märkte absolut av fördomarna när jag jobbade utanför Stockholm. Mest märkte jag av det när jag jobbade i Skåne, men jag trivdes ändå och tog det inte på så stort allvar. Och jag har själv fördomar om skåningar som väl är delvis sanna och delvis ogrundade.
31 januari 2022 — 13:44
Helena säger:
Så sant, och bra beskrivet! Kulturskillnader finns säkert och förutsättningarna är ju, som du säger, olika. Men trots det ska vi ju kunna respektera varandra, tänker jag. Och självklart gör många det också! Men det är ju det där med att när någon säger något negativt krävs det mycket för att väga upp 😉
31 januari 2022 — 17:59