Kyrkoruiner i Sverige – 25 coola kyrko- och klosterruiner

Till FREEDOMtravel

Annons

Kyrkoruiner i Sverige eller klosterruiner som de en gång kan ha varit innan, hittar du här. Bara på Gotland finns det 92 medeltidskyrkor och flera ödekyrkor och många är väldigt vackra ruiner.

Twittra

Dela

Dela

Pin

Dela

Dela

Kyrkoruiner i Sverige

Det är något speciellt med kyrkoruiner, klosterruiner och slottsruiner. Det är en mystik kring historien och man anar allt som kan ha hänt där en gång i tiden. Man är liksom i en film eller en annan värld när man tänker hur det en gång var. Här kommer 25 kyrkoruiner i Sverige. Många av dem har vi sett själva, men vi har också en del kvar som vi planerar att se i framtiden.

1. Sankt Olofs kyrkoruin i Sigtuna

Sankt Olofs kyrka började troligtvis byggas i början av 1100-talet. Flera utgrävningar har gjorts här, eftersom man varit nyfiken på kyrkans annorlunda arkitektur. Koret är större och längre än långhuset, vilket indikerar att man antagligen planerat att bygga ett lika mäktigt långhus, men att bygget av någon anledning avstannade.

Utgrävningarna har också visat att den kyrkoruin man ser idag vilar på en ännu äldre byggnad, vilket kanske är den allra äldsta stenkyrkan i Sverige. Strax intill kyrkan finns också ett litet hus med en uttorkad brunn. Huset är äldre än kyrkan och kan ha byggts här eftersom man hittade en helig källa.

Sankt Olof levde runt år 1000, var kung i Norge och dessutom landets nationalhelgon. I början av 1000-talet reste han flera gånger genom just Sigtuna. Idag är staden intressant att besöka av flera anledningar. Bland annat hittar man flera fina svenska kyrkoruiner här.

2. Sankt Pers kyrkoruin i Sigtuna

I Sigtuna hittar man också Sankt Pers kyrkoruin. Sankt Pers kyrka stod färdig runt år 1100, och kan troligtvis knytas direkt till kungamakten. Man tror även att denna kyrka kan ha varit ärkestiftets domkyrka före flytten till Gamla Uppsala år 1190.

När kung Erik Segersäll grundade Sigtuna på 980-talet var det för att skapa ett rike med inspiration från kungadömena söderut i Europa. På den här tiden kämpade kungamakten med att stärka riket och sin roll som kyrkans överhuvud. För att nå detta målet var det därför viktigt att samarbeta med kyrkan och skapa en kristen stad.

Högt upp i centraltornets fasad mot långhuset finns en portal. Denna kan eventuellt ha använts som en kröningsportal där kungen visade sig vid årets högtider, och på så sätt stärkte sin position som en man närmare Gud.

3. Rytterne kyrkoruiner utanför Västerås

I närheten av Tidö slott finns två svenska kyrkoruiner som är värda att kika på, Stora och Lilla Rytterne kyrkoruiner. Ruinerna tillhör de äldsta kristna minnesmärkena i Västmanland med ursprung kring 1200- eller 1300-tal.

Den sista gudstjänsten i Lilla Rytterne kyrka hölls år 1817 och idag är båda kyrkorna ruiner. Det unika med kyrkorna är att de hade torn inbyggda i kyrkan, vilket var nytt på 1200-talet och något som inte alla hade råd att bygga. Idag kan man hitta spår från de gamla kyrkorna i den nya Rytterna kyrka, bland annat i form av en dopfunt från 1100-talet och ett altarskåp från 1400-talet.

Vid Stora Rytterne kyrkoruin finns gravhällar från 1600-talet och två runstenar från början av 1000-talet. De som reste dessa stenar var kristna, men platsen kan ha varit en samlingsplats även under förkristen tid.

4. Kärnbo Sockenkyrka i Mariefred

Kärnbo sockenkyrka byggdes i slutet av 1100-talet och bestod då av ett långhus och ett smalare kor med halvrund avslutning på kortväggen. På 1500-talet förlängde man långhuset och byggde till ett vapenhus. På långsidan i vapenhuset finns en runsten inmurad som förtäljer berättelsen om Ragna, som lät resa stenen efter Gudbjörns son, en yngling.

År 1624 stod Mariefreds kyrka klar och Kärnbo kyrka plundrades. Vid 1758 var det risk för att taket skulle ramla in och då togs resten av inventarierna bort. På 1800-talet hade kyrkan förfallit och området användes som betesmark till svin från Gripsholms kungsladugård och kyrkan kom i folkmun att kallas svinkyrkan. Kyrkoruinen renoverades på 1920-talet.

5. Vreta klosterruin i Ljungsbro

Vreta kloster grundades som ett benediktinskt nunnekloster i början av 1100-talet. Kung Inge den äldre och hans hustru Helena donerade marken till klostret, som var ett av Sveriges allra första kloster.

Klostret var aktivt fram till 1580-talet, då de sista nunnorna dog. Idag återstår en delvis rekonstruerad ruin av klostret, klosterkyrkan, ett klosterhus samt många olika byggnader i Vreta klosters kyrkby.

Klosterhuset är ett av Sveriges få helt bevarade klosterbyggnader, med ett imponerande stenmagasin från 1200-talet. I ena delen finns en utställning med både information och olika bevarade stenföremål.

6. Alvastra klosterruin i Ödeshög

Alvastra klosterruin grundades på 1100-talet och var, tillsammans med Nydala kloster i Värnamo, det första cisterciensklostret i Norden. Som föregångare kom Alvastra därefter att grunda munkklostren Varnhem, Julita och Gudsberga.

Alvastra kloster är bland annat känt för att det var här Heliga Birgitta fick några av sina mest omtalade uppenbarelser. Det var också här hon kände sig kallad att bli “Kristi brud och språkrör”. Klosterlivet i Alvastra varade ända tills klostret upplöstes omkring år 1530, i samband med reformationen.

Allt som finns kvar idag är ruiner, och man får använda sin fantasi för att föreställa sig det som en gång var: Klosterkyrkan Sankta Maria, sakristia, munkarnas länga med sovsal och arbetssal, bibliotek, korsgång, munkarnas matsal, sjukstuga, abbottens hus, klostergården och andra byggnader.

7. Gudhems klosterruin i Falköping

Gudhems kloster fungerade som nunnekloster mellan 1100-talet och 1529. Klostret var anslutet till cisterciensorden och hade sin storhetsperiod på 1200-talet.

Omkring 1175 skänktes Gudhems kungsgård till klostret av kung Knut Eriksson. En annan som skänkte gods till klostret var Katarina Sunesdotter, som var änka till kung Erik Eriksson (1216-1250).

Bredvid Gudhems klosterruin ligger Gudhems kyrka, som byggdes någon gång mellan 1160 och 1200. I närheten ska man besöka Ekornavallen som är ett enormt gammalt gravfält. De äldsta är från cirka 33oo före Kristus och de yngsta från vikingatid, cirka 800-1050 efter Kristus och den största som kallas Girommen.

8. Ytterby gamla kyrka i Kungälv

Ytterby gamla kyrka, som idag är en ruin, ligger i Ytterby i Kungälvs kommun. Kyrkan uppfördes på 1100-talet i romansk stil, i dåvarande Norge.

Kyrkan kallades under lång tid för Sankt Halvards kyrka, eftersom den var helgad åt Sankt Halvard, sjöfartens helgon. I ena hörnet av ruinen finns en sten med två skulpterade huvuden, från tidig medeltid.

Dessa sägs föreställa Sankt Halvard och en kvinna som han försökte rädda från att drunkna, vilket istället ledde till att han själv drunknade. Enligt sägnen kommer jorden gå under när stenen når marken, vilket kommer ske en dag om man inte förhindrar det, eftersom murarna sätter sig och långsamt sjunker.

9. Gödestads kyrkoruin i Varberg

Gödestads kyrkoruin ligger i närheten av Gödestads nya kyrka, och inte långt ifrån Grimeton radiostation i Halland. Gödestads medeltida kyrka bestod av ett rektangulärt långhus utan särskilt kor och hade sittplatser för runt hundra personer. En klockstapel stod väster om kyrkan.

Den medeltida kyrkna revs när man byggde den nya kyrkan 1897, men murarna var så kraftiga att man inte lyckades riva dem helt. Ruinen konserverades 1934.

Runt kyrkan finns en kyrkogård med gravstenar, och platsen är idag kulturminnesförklarad.

10. Elinghems ödekyrka på Gotland

Elinghems ödekyrka är en kyrkoruin i Hangvars socken på nordvästra Gotland. Kyrkan uppfördes i mitten av 1200-talet och var fram till omkring 1600 sockenkyrka i Elinghems socken.

Sedan 1600-talet har kyrkan stått som ruin, möjligen på grund av brand. Den siste prästen var Rasmus Rodeus som avled år 1617.

11. Ganns ödekyrka på Gotland

Ganns ödekyrka, som är en kyrkoruin idag, uppfördes i mitten av 1200-talet för Ganns församling. Kyrkan övergavs förmodligen redan under 1500-talet.

Ruinen består av två kor, långhus och ett fyrkantigt torn och kyrkobyggnaden har troligtvis varit putsad i sitt ursprungliga skick. Detta är en av alla svenska kyrkoruiner på Gotland som vi ännu inte sett, men som vi planerar att se.

12. Sankt Nicolai kyrkoruin i Visby

Sankt Nicolai kyrka började byggas runt 1220-1230, som församlingskyrka för tyskarna i den norra delen av staden. Kyrkan fick namnet Sankt Nicolai för att hedra helgonet Nikolaus, som var beskyddare för sjöfarare och köpmän.

Dessvärre utbröt en brand under det pågående bygget, och istället invigdes den intilliggande Domkyrkan som församlingskyrka. Sankt Nicolai kyrka övertogs efter branden av dominikanerbröderna, som gjorde om den till en klosterkyrka. Kyrkan och klostret brändes när Lübeckarna anföll Visby år 1525 och på grund av reformationen byggdes den aldrig upp igen.

På slutet av 1700-talet tillät borgmästare Peter Herman Grevesmühl att byggnadsmaterial togs från ruinen. Idag används den ibland som plats för konserter.

13. Drottens kyrkoruin i Visby

Drottens kyrka byggdes omkring år 1240 som församlingskyrka för tyskarna i centrala Visby. Kyrkan helgades åt S:t Trinitus, men kallades Trefaldighetskyrkan. Senare kom den att kallas ”Drotten”, vilket betyder furste eller kung, och i det här fallet snarast ska tolkas som Herren Gud.

Strax intill Drottens kyrkoruin ligger Sankt Lars kyrkoruin. Enligt en sägen hade en rik köpman två döttrar som inte kom överens, och eftersom de inte kunde gå i samma kyrka lät han bygga två kyrkor. De båda kyrkorna kallas därför ibland för syskonkyrkorna eller systerkyrkorna.

14. Sankt Lars kyrkoruin i Visby

Sankt Lars kyrka byggdes i början på 1200-talet. Namnet på kyrkan kommer från helgonet S:t Laurentius, som dog martyrdöden på glödande halster, efter att han delat ut kyrkans skatter till fattiga, och vägrade lämna in dem till myndigheterna.

Kyrkan stod troligen klar runt 1210-1220 och blev församlingskyrka för den växande befolkningen i Visby. Strax efteråt uppfördes kyrkan Drotten som tyskarnas församlingskyrka. De båda kyrkorna övergavs i samband med reformation på 1500-talet.

15. Sankt Clemens kyrkoruin i Visby

Sankt Clemens är en av de äldsta kyrkorna i Visby. Sannolikt byggdes de äldsta delarna ungefär samtidigt med Sankt Hans, omkring 1060, då staden delades i två församlingar. Sankt Clemens var församlingskyrka för gotlänningarna i stadens norra församling, Sankt Clemens församling.

Namnet på kyrkan kommer från helgonet Sankt Clemens, som är ett sjöfararhelgon och därför passade bra för sjöfarande gotlänningar.

16. Sankt Görans ruin i Visby

Ruinen efter kyrkan S:t Göran ligger utanför Visby ringmur. Kyrkan är från 1200-talet och byggdes intill ett sjukhus för spetälska, som användes fram till mitten av 1500-talet.

På grund av den höga risken för smitta ville man inte att de sjuka skulle vistas innanför murarna. Namnet fick kyrkan efter S:t Göran, de spetälskas skyddshelgon.

Kyrkan och sjukhuset övergavs enligt kungligt påbud år 1542, men användes en period efter stadsbranden 1611, när Helgeandshospitalet reparerades. Ruinen är inte öppen för allmänheten, men man kan se den utifrån.

17. Sankt Hans och Sankt Pers kyrkoruin i Visby

S:t Hans och S:t Per är två sammanbyggda kyrkoruiner i Visby på Gotland. Kyrkorna byggdes på 1200-talet och helgades åt evangelisten Johannes samt aposteln Petrus. Den äldsta av dessa två, S:t Hans, var toligtvis, tillsammans med S:t Clemens, den första stenkyrkan som byggdes på Gotland.

Kyrkorna revs senast under 1600-talet, eftersom de saknas på kartor från 1646 och 1696. Högar av sten låg dock fortfarande kvar i början av 1800-talet. Stenen användes bland annat till att uppföra det intilliggande Lythbergska huset.

18. Helige Andes kyrkoruin i Visby

Helige Andes kyrkoruin, eller ruinen av Helgeandskyrkan, är en svensk kyrkoruin i Visby på Gotland. Kyrkan uppfördes i början av 1200-talet, men identitet har varit omtvistad.

En del menar att kyrkan var ett kapell för det danska Knutsgillet. Andra menar att den egentligen var Sankt Jakobs kyrka, som omtalades första gången 1226 och tillhörde den tyske biskopen Albert i Riga. Enligt ytterligare en teori byggdes kyrkan som en hospitalskyrka.

19. Sankta Katarinas kyrkoruin i Visby

Sankta Katarinas kyrkoruin, eller Sankta Karins kyrkoruin som den också kallas, är en kyrkoruin i Visby på Gotland. Den ursprungliga kyrkan byggdes av franciskanerorden, som en klosterkyrka för Visby konvent som grundades 1233.

Sankta Katarina kyrka var ursprungligen mindre, men behövde med tiden byggas ut. När den var som störst, på 1400-talet, var det en treskeppig hallkyrka med många höga fönster.

Den mäktiga kyrkan blev aldrig helt färdigbyggd. På 1500-talet fungerade den under en period som sjukhus, och senare fick den förfalla. Idag arrangeras olika evenemang här, som julmarknad och konserter.

20. Bara ödekyrka på Gotland

Bara ödekyrka byggdes på Gotland i mitten av 1200-talet och tjänstgjorde som församlingskyrka. Kyrkan började förfalla på 1500-talet och övergavs på tidigt 1600-tal.

År 1923 konserverades ruinen, som består av ett kvadratiskt kor och ett rektangulärt långhus med torn. Några rester finns kvar av bland annat dopfunten. Kyrkogården används fortfarande som gravplats.

21. Roma klosterruin på Gotland

Roma kloster grundades 1163 eller 1164 av munkar från Nydala kloster, på platsen för det gotländska tinget. Klostret bestod av en kyrka, bostäder för munkar samt en byggnad med kök och matsal. De ruiner man ser idag är från den pampiga klosterkyrkan, som var byggd av stora stenblock.

Efter den danska reformationen, runt år 1531, drogs klosteregendomarna in till kungen. De byggnader som inte längre behövdes lämnades att förfalla. På 1700-talet byggde landshövdingen Johan Didrik Grönhage en ny mangårdsbyggnad och använde sten från ruinerna. 

Under andra världskriget användes platsen för militära ändamål. Man byggde ett militärflygfält och använde byggnader för förråd. Idag är platsen ett populärt utflyktsmål och teater brukar anordnas i klosterruinen.

22. Källa gamla ödekyrka på Öland

Källa kyrka byggdes intill en offerkälla som helgades åt Sankt Olof. Den första kyrkan av trä brann på 1000-talet, och på 1100-talet läta man bygga en stenkyrka med tolv meter höga yttermurar. Kyrkan kunde användas både för gudstjänst och som skydd för befolkningen, och därav hade den väldigt lite fönster.

På en öländsk runsten berättas att befolkningen kristnades i slutet av 1000-talet, och det var många pilgrimer som passerade här. Källa hamn som ligger bredvid kyrkan var mellan 1600 och 1900-talets början Ölands viktigaste hamn. Här skeppades kalksten, golvsten, trappsten och gravhällar till Sverige och andra delar av Europa.

Kyrkogården omgärdas av en mur med fyra ingångar, och muren markerar gränsen för den vigda jorden. Två av portarna är byggda av kalksten från Borgholms slott, med massiva ekdörrar. Den norra porten ansågs som ondskans tillhåll och där bars döda brottslingar in till en färdig grav när solen hade gått ner.

23. Sankta Britas kapell på Öland

Sankta Britas kapell byggdes på 1200-talet, och var ett välkänt landmärke vid kusten på Kapelludden. Hit seglade köpmän från länderna runt Östersjön för handel, och de höga vita gavlarna och det röda tegeltaket syntes på långt håll.

Kapellet tjänade i första hand som varumagasin och skydd mot pirater, och i andra hand som gudstjänstlokal. Den här typen av kyrkor kallas köpmankyrkor och Sankta Britas kapell var en av sex sådana på Öland. Här fanns ”kyrksovare” som låstes in i kapellet om de skulle bli anfallna och kunde då inte låsa upp under hot.

Namnet Sankta Britas kapell nämdes första gången 1551. Brita kommer från Brigida som är ett irländskt helgon. Här begravdes köpmän som lämnat sitt hemland och inte fick begravas på de ordinarie kyrkogårdarna, men som hade helgonet Sankta Katarina som beskyddare.

Handelsplatsen runt kapellet hette Sikavarp och var en stor knutpunkt för handel med varor som pälsar, vadmal, hundar, bivax, talg, smör, kött, fisk och salt. Här fanns ett stort kalkstenskors som ett intyg på den marknadsfrid som garanterades av biskopen i Linköping. I skydd av korset kunde köpmännen handla i trygghet och självklart skulle biskopen ha skatt på affärerna.

Korset stod då på samma ställe som idag 800 år senare, men då på ett litet torg. Inför korset gjorde man upp affärer och redde ut bråk. Man talade ju sanning inför honom där uppe, annars kom man inte in när tiden var slut på jorden.

24. Sankt Knuts kapell på Öland

Sankt Knuts kapell uppfördes under 1100-talet och övergavs under 1500-talet. Namnet härstammar från den danske helgonkonungen Knut, som blev dödad i ett uppror i Odense år 1086. Namnet tyder på att platsen har haft kontakter med Danmark och de danska Knutsgillena.

Det var en märklig tid i slutet av 1000-talet då alla skulle kristnas, med mirakel och helgondyrkan.

En stavkorshäll, som ursprungligen fanns i S:t Knuts kapell, finns nu i Algutsrums kyrka, liksom ett altarskåp som är ett av Ölands största. Altarskåpet tillverkades i Lübeck i slutet av 1400-talet och i skåpets mitt ser du Kristus, jungfru Maria och Sankt Knut.

I hörnen finns flera populära helgon. Uppe till vänster sitter Sankt Erik, Svearnas kung, och under Norges kung Sankt Olof – båda mördades. Till höger syns Sankt Henrik, biskop i Finland, och under den kristne martyren Sankt Göran i sin blanka rusning.

Kapellet ligger intill Ölands största fornborg ”Gråborg”. Gråborg är en gammal fornlämning och återupptogs av danska köpmän när handeln var stor på 1100- och 1200-talet med Ryssland och Reval (dagens Tallinn).

25. Balkåkra kyrkoruin i Ystad

Balkåkra kyrka byggdes på 1100-talet. När Carl von Linné var på sin skånska resa 1749 tyckte han att kyrkan var ”liten och täck”, och kyrkan kallades då ”Barkare kyrka”.

År 1773 fick Ebba Christina Sjöblad från Marsvinsholm rätten att disponera inkomsterna från kyrkan mot att förvalta Balkåkra kyrka. Efter hennes död gick förvaltningen över till hennes son Erik Ruuth som dog 1820, och som är begraven i Ruuthska gravkoret i Balkåkra kyrka.

På 1800-talet revs många medeltida kyrkor, men Balkåkra klarade sig och man murade igen valven in till kyrkan. Under 1900-talet gjordes flera renoveringar för att bevara kyrkan och en av dem som hjälpte till var Magnus Brahe från Krageholm.

Ytterligare några coola kyrkoruiner i Sverige

Det finns förstås ännu fler kyrkoruiner i Sverige än de som är listade ovan. Här ser du ytterligare några svenska kyrkoruiner:

• Björksviks kyrkoruin
• Brunns kyrkoruin
• Gärdhems kyrkoruin
• Kungsäter kyrkoruin
• Rya kyrkoruin
• Selånger kyrkoruin
• Södra Härene kyrkoruin
• Ukna kyrkoruin
• Västra Eds kyrkoruin

Har du tips på fler kyrkoruiner i Sverige som du tycker skulle ha varit med på listan?

Du kanske också gillar:

Ales stenar – ett forntida mysterium i Skåne Borgholms slott – mäktig slottsruin på Öland Fornborgar i Sverige – 18 svenska fornborgar Riddarhuset i Stockholm – intressant att besöka Riddarholmskyrkan i Stockholm – kungarnas gravkyrka Att göra på Öland – 25 sevärdheter och upplevelser