Fakta om brysselkål – 15 saker du (kanske) inte visste

Till FREEDOMtravel

Annons

Intressanta fakta om brysselkål! Vi gillar denna både smakrika och vitaminrika lilla grönsak, så idag har vi grävt ner oss i lite fakta. Gillar du brysselkål? I så fall, har du något favoritrecept?

Twittra

Dela

Dela

Pin

Dela

Dela

Tankar om brysselkål

Brysselkål är en av våra favoritgrönsaker, och vi äter gärna den här lilla godingen som variation under vinterhalvåret. Ofta delar vi den i halvor, steker den i olja och saltar. Oj så gott!

Naturligtvis är det också gott att koka den, ugnsbaka den eller peta in den i allehanda maträtter. Om man nu, liksom vi, gillar den här lilla grönsaken förstås! Säsongen börjar sig så smått närma sig slutet för denna gång, så man kan väl säga att vi avslutar vintern med ett stort inlägg om en liten grönsak.

Fakta om brysselkål

Här har vi nu samlat en rad intressanta fakta om brysselkål. Vill du veta lite mer om hur den odlas, vad den kan kallas och hur man hittar det godaste exemplaret? Håll till godo!

1. Brysselkål tillhör kålsläktet

Brysselkål tillhör kålsläktet (Brassica) och arten kål (Brassica oleracea). Det latinska namnet för brysselkål är Brassica oleracea brac. gemmifera.

2. Brysselkål kallas ibland rosenkål

Brysselkål är en kålsort med många små huvuden på samma stjälk. Kålsorten kallas ibland rosenkål, eftersom knopparna ser ut som små rosenknoppar.

3. Växten blir 2-3 år gammal

Brysselkål är en växt som blir ungefär 50-100 cm hög och cirka 2-3 år gammal. Det är först efter det första levnadsåret som växten utvecklar sina näringsrika sidoknoppar som används som föda.

4. Namnet kommer från Belgiens huvudstad

Den runda gröna lilla kålen är naturligt infödd i Medelhavsområdet, och åts kanske redan av de gamla romarna. De var dock på 1200-talet som den började odlas i större skala i Belgien, och på 1500-talet blev grönsaken ännu mer populär. Eftersom grönsaken odlades i närheten av Bryssel uppkallades den efter den belgiska huvudstaden.

5. Grönsaken är populär i Storbritannien

Idag äts brysselkål i många länder runt om i världen, men om man ska tro olika källor på nätet verkar grönsaken vara extra populär i Storbritannien.

6. I Sverige försår man ofta brysselkål inomhus

För att brysselkålen ska hinna mogna i svenskt klimat kan man plantera ut plantor som försåtts inomhus. Plantorna, som till exempel kan sättas ut under maj månad, bör sättas med 40-60 cm avstånd och ska vattnas regelbundet. Kålen trivs i soliga lägen.

7. Smaken blir godast efter några köldknäppar

Brysselkål skördas vid olika tidpunkter beroende på vilken sort det handlar om. En del sorter skördas redan i september. Andra skördas från november, och ibland ända fram till mars. Om man väntar till den första frosten blir smaken lite sötare. De bästa och godaste exemplaren hittar man på senhösten och på vintern.

8. Varje stjälk kan producera upp till 1,4 kg kål

Brysselknopparna kan plockas för hand i korgar eller genom att skära av hela stjälken på en gång, för att bearbeta efteråt. Man kan också använda en mekanisk skördare, beroende på sort. Varje stjälk kan producera 1,1 till 1,4 kg kål.

9. Grönsaken är rik på näringsämnen

Brysselkålen är rik på vitaminer, mineraler och antioxidanter. I 100 gram rå brysselkål finns bland annat 85 mg C-vitamin, 159 µg folat, 0,22 mg B6 och 1,4 mg järn. Nivån av C-vitamin är väldigt hög, och du kan till exempel jämföra med apelsin (52 mg/100 g) eller kiwi (71 mg/100 g).

10. Ju mindre brysselkål desto godare

Storleken på den runda grönsaken har betydelse för smaken. Ju mindre den är desto mörare och sötare. Ju större desto mer kålsmak.

11. Brysselkål på stjälk håller sig fräsch längre

Brysselkål på stjälk ser trevligt ut, men det finns ännu en anledning att handla den så. Den håller nämligen längre. När kålen åldras tappar den fukt och sötma.

12. Brysselkål är en klassiker på julbordet

Kål är en given klassiker på mångas julbord, och så även brysselkål. Traditionellt serveras den lilla grönsaken kokt eller stekt, men idag finns många varianter och recept. Grönsaken till exempel serveras i en gratäng, en paj eller en sallad.

13. Brysselkål har blivit ”inne”

Efter att ha fört en tynande tillvaro har brysselkål blivit modernt igen. Det finns en uppsjö av olika rätter och den hippa kålen kan serveras rostad, smörstek, gratinerad eller i sallad. Kålen kan smaksättas med exempelvis vitlök, chili, citron, parmesan, getost, bacon eller nötter.

14. Det engelska namnet är ”Brussels sprouts”

Det engelska namnet för grönsaken är ”Brussels sprouts”. På norska och danska heter den ”rosenkål” och på isländska ”rósakól”. På tyska säger man ”der Rosenkohl” och på franska ”choux de Bruxelles”.

15. En svensk har världsrekordet i att äta flest brysselkål per minut

Svensken Linus Urbanec från Småland har världsrekordet i att äta flest brysselkål per minut. Rekordet innebär 31 runda små grönsaker och slogs den 26 november 2008. Slå det om du kan!

Mer intressant fakta om brysselkål?

Något som var nytt för dig, eller hade du redan koll på allt? Har du kanske mer intressant fakta om brysselkål att bidra med? Eller vill du bara tips om ditt bästa recept med grönsaken? Skriv en kommentar!

Du kanske också gillar:

13 rätter på julbordet – julmatens historia Ostron – så öppnar du dem samt tips och fakta 25 fakta om kräftor – visste du det här? 25 fakta om hummer – visste du det här? Fakta om lussekatter – 12 saker du (kanske) inte visste