Meny Stäng

Kriget i Ukraina – att läsa nyheterna med bävan

Annons

Varje morgon öppnar vi mobilen med bävan och undrar, vad har hänt nu? Kanske är det samma sak för dig, och för många andra. Tänk att en enda man kan förstöra så mycket för så många.

Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
Dela

Just när man skymtade ljuset … då kom det riktiga mörkret

Pandemin har hängt tung över världen länge, men i början på året började det kännas ljusare. Restriktionerna var på väg att släppa och flera länder började öppna upp. Men just när framtidstron var som störst slog det till, det där andra hotet.

Vi har knappt kunnat skriva om kriget i Ukraina, och vi vet fortfarande inte riktigt hur vi ska skriva. Hur skriver man om någonting som är så ofattbart och hemskt? Hur kan man bomba städer och civila? Sjukhus?

Vi lider med ukrainarna och vi undrar vad som ska hända härnäst. Hur ska det gå för människorna och för nationen Ukraina? Och hur ska det gå för resten av Europa? Man har många frågor, men det finns inga svar …

Sverige Ukraina
Blågul belysning i Kiev för många år sedan

Vi har besökt Ukraina tre gånger

Tre gånger har vi besökt Ukraina. Vi minns ett fint land, som vi gillade så mycket att vi återvände flera gånger. Människorna vi mötte var vänliga och generösa, och vi kan inte riktigt ta in att det som händer verkligen händer. Det är så fruktansvärt!

Det känns på sätt och vis svårt att tänka tillbaka på dessa resor nu, samtidigt som vi vill berätta hur mycket vi tyckte om Ukraina. Det finns inte ord för den meningslösa grymhet som sker just nu, en kort bit öster om oss.

Grottklostret i Lavra

Odessa och Krimhalvön 2008

Sommaren 2008 (före Krim-krisen) reste vi till Odessa och Krimhalvön för en solsemester vid Svarta havet med yngste sonen och hans kusin. Vilken fin resa! Vi flög till Odessa, tog tåg till Simferopol och fortsatte sedan med trådbuss till Jalta.

Tåg Ukraina
Tågstationen i Simferopol

Det kändes lätt exotiskt och aningen flärdfullt, samtidigt som vi smälte in så väl utseendemässigt att folk utan att tveka frågade om vägen på ryska eller ukrainska. Här spenderade vi lata dagar vid Svarta havet och sena eftermiddagar på Apelsinbaren. Fina minnen!

Kiev (Kyjiv) vintern 2009/2010

Vintern 2009/2010 bestämde vi oss för att upptäcka Ukrainas huvudstad Kiev (Kyjiv). Vi älskade den här staden! Så mycket vinter, så vackert upplysta byggnader, så glada och vänliga människor. Vi shoppade massor av kläder i små spännande butiker på tunnelbaneplan och åt middagar på annorlunda och underhållande temarestauranger.

Vi spanade också in några av de större sevärdheterna, såsom vackra ortodoxa kyrkor och det kända grottklostret.

Kiev (Kyjiv) vintern 2011/2012

Vi gillade Kiev (Kyjiv) så mycket att vi bestämde oss för att åka tillbaka, och den här gången tog vi med äldste sonen och hans flickvän (sedemera fru). Det blev en repris på allt det vi älskade första gången: shopping, temarestauranger och nattklubbar. Än idag har vi kvar många plagg som vi handlat i Ukraina!

Att resa är att mötas

När man reser möter man nya människor och andra kulturer, och man får nya perspektiv. Att kriga känns helt orimligt, och väldigt medeltida. Och ändå är vi där igen. Så sorgligt, och så skrämmande.

Två förälskade lyktstolpar i Kiev

Vad vågar man hoppas på?

Tidningsrubrikerna är svarta och det är svårt att se någon bra lösning framför sig. Samtidigt måste man ju hoppas på att situationen ska bli bättre. Kortsiktigt hoppas vi att människor hittar skydd och att flyktingar tas väl emot. Långsiktigt hoppas vi på stabilitet i Ukraina, i Europa och i världen.

I vardagen fortsätter vi planera för ljusglimtar och resor – framför allt med vår husbil. Vi fortsätter också läsa nyheterna, varje dag, med bävan. Hur är det för dig? Hur förhåller du dig till allt som händer runtom i världen?

Alla våra bästa tips om Ukraina. Klicka på bilden!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev