Varför firar vi påsk i Sverige? – uppståndelse och ägg

Till FREEDOMtravel

Annons

Varför firar vi påsk i Sverige? Att påsken är en kristen högtid vet nog många av oss, men samtidigt är det inte helt tydligt hur hararna och påskriset kommer in i bilden. Vi försöker bena ut varför vi firar påsk, varför vi äter ägg och varför ungarna klär ut sig till påskkärringar.

Twittra

Dela

Dela

Pin

Dela

Dela

Varför firar vi påsk i Sverige?

Påsken är en viktig högtid inom kristendomen och firas i hela den kristna världen, både av protestanter och katoliker. Påsken firas dessutom inom judendomen, där högtiden kallas pesach och påminner om judarnas uttåg ur Egypten.

Den kristna påsken firas till minne av att Jesus, enligt Nya Testamentet, led på korset, dog och sedan återuppstod för att de troende människorna skulle bli förlåtna för sina synder och få evigt liv.

Påsken i Sverige är alltså i grunden en kristen högtid, samtidigt som firandet innehåller inspiration från många olika tider och seder. Redan innan Norden kristnades firade man vid denna tidpunkt vårblot. Idag, när Sverige är sekulariserat, blandas gammal foltro, kristna traditioner och nya inslag …

Varför firar vi påsk enligt den kristna traditionen?

På torsdagen innan korsfästelsen (den dag vi nu kallar ”Skärtorsdagen”) åt Jesus enligt kristendomen en sista måltid tillsammans med sina vänner. Dagen efter (den dag vi nu kallar ”Långfredagen”) dömdes Jesus till döden och avrättades brutalt genom att korsfästas.

På den tredje dagen efter korsfästelsen gick några kvinnor till Jesus grav, och upptäckte då att den var tom. De trodde först att graven plundrats, men en ängel berättade för dem att Jesus hade återuppstått. Denna dag kallar vi idag ”Påskdagen”, och det är den dag då vi firar uppståndelsen.

Dagen efter, som vi idag kallar ”Annandag påsk”, visade sig Jesus för lärljungarna och de reagerade med allt från glädje till tvivel. Berättelsen om att Jesus vunnit över döden spred sig, och enligt den kristna tron har han nu också besegrat döden för alla människor. Alla skulle nu kunna tro på uppståndelsen och himmelriket.

Varför klär barnen ut sig till påskkärringar?

Påskkärringarna är, enligt svensk folktro, häxor som på skärtorsdagen flyger till Blåkulla på en kvast. Idén om påskkärringarna kommer antagligen från 1600-talets häxprocesser, även om påskkäringarna senare utvecklats och fått sina typiska attribut i form av kvast, kaffepanna och en svart katt.

Förr i tiden ville man gärna skrämma bort häxorna, med hjälp av eldar eller gevärsskott. Än idag kan detta leva kvar i form av påskbrasor eller påsksmällare. Att barn klär ut sig till påskkärringar? Det har de gjort åtminstone sedan 1800-talet.

Varför äter vi ägg?

Ägg är en viktig del av påsken och vi äter allt från riktiga ägg till olika sorters choklad- och godisägg. Dessutom fyller vi gärna stora pappersägg med allehanda godsaker. Det finns också många traditioner kopplade till ägg, såsom att måla ägg eller låtsas att påskharen gömt äggen och sedan låta barnen leta efter dem.

Men varför äter vi ägg på påsken? Våren är den tid på året då naturen återföds, vilket i många kulturer firas med fruktbarhetsritualer. Ägg symboliserar återfödelse, vilket passar bra i samband med påskens budskap. Dessutom hade man ofta tillgång till ägg vid denna tidpunkt. Hönorna började värpa på våren, och efter en period av fasta var det möjligt att man hade extra gott om ägg.

Varför pyntar vi med påskris?

En tradition på påsken är att ta in björkris och pynta detta med färgglada fjädrar och ägg. Påskriset är en symbol för vårens grönska och pånyttfödelse, men kan också kopplas till Jesu intåg i Jerusalem och de palmblad som ströddes framför honom.

En gång i tiden användes riset även för att husfadern skulle kunna piska de andra familjemedlemmarna, och på så sätt påminna dem om Jesus lidande på korset. Ofta handlade det om ett mer skämtsamt låtsaspiskande, och denna tradition lever idag delvis kvar i vissa delar av Centraleuropa. Riset kan alltså kopplas till påsken på flera sätt …

Varför finns påskharar?

Påskharen är känd från slutet av 1600-talet och härstammar från Tyskland. På 1850-talet lanserades haren hårt av godis- och leksaksindustrierna, som påskens motsvarighet till jultomten. I Sverige blev påskharen aldrig lika viktig, även om den har etablerat sig på påskkort och prydnader, samt i form av choklad och marsipan. I en del familjer letar barnen också påskägg … som kanske gömts av påskharen.

Men på vilket sätt är harar kopplade till påsken? Enligt vissa är det harens legendariska fortplantningsförmåga som gör att den platsar i samband med vårens fruktbarhetsritualer. Andra anser att det var bröd som skulle föreställa lamm som helt enkelt misstolkades …

Varför dricker vi påskmust?

Påskmusten är kanske inte lika viktig i Sverige som julmusten, men nästan. Varje år dricker vi svenskar runt 50 miljoner must, och påsken är det näst största tillfället för mustdrickande. Men varför dricker vi påskmust?

Påskmust har druckits i Sverige sedan slutet av andra världskriget, då man gjorde reklam för denna dryck i många tidningar. Drycken slog först igenom på julen, som en alkoholfri juldryck. Genom att klassas som ”läskedryck” istället för ”maltdryck” fick den dessutom inledningsvis en lägre skatt.

Så, varför firar vi påsk i Sverige?

Det korta svaret om varför vi firar påsk i Sverige är att påsken är en kristen högtid till minne av Jesu död och uppståndelse. Det långa svaret är att påsken, liksom nästan alla högtider, har utvecklats under lång tid och med tiden blivit en blandning av traditioner.

Källor och mer att läsa om påsk och påsktraditioner

Källor för denna artikel är bland annat Svenska kyrkan, Nordiska museet och Wikipedia. Vi har skrivit om påsken och påskens traditioner även förr. Här hittar du mer läsning:

Varför firar vi påsk i Sverige – och hur firar du?

Har du fler tankar kring varför vi firar påsk i Sverige, och var olika traditioner kommer ifrån? Hur firar du?

Du kanske också gillar:

Alla hjärtans dag – historia och kärleksfulla tips Inspiration för nyårsafton 2023 – massor av tips och läsning 9 exotiska ställen där vi firat nyårsafton