Visste du detta om Lucia? Lucia är en fin tradition och en väldigt svensk högtid. Bakgrunden till firandet är dock väldigt spretig – och därför intressant! Här presenterar vi 15 spännande fakta om Lucia.
Twittra
Dela
Dela
Pin
Dela
DelaInnehållsförteckning
Fakta om Lucia
Luciafirandet har genom åren varit både kristet och okristet, stämningsfullt och uppsluppet, folkligt och finkulturellt. Vi har djupdykt i högtiden, framför allt via information från Nordiska museet, men också via Wikipedia och andra källor. Here we go – fakta om Lucia!
1. Helgonet Lucia avrättades på 300-talet
Lucia var en troende katolik som levde i Syrakusa på Sicilien i slutet av 200-talet. Den kristna tron var straffbar under romartiden, och Lucia avrättades i början på 300-talet på grund av sin tro. Martyrdöden gjorde henne därefter till helgon.
2. Luciafirandet kan ha förkristna rötter
Redan i förkristen tid firade man årets växlingar. Vintersolståndet, som förr ansågs ske den 13 december, betraktades som inledningen på midvintern. Kanske kan seden med en ljusbringande kvinnogestalt ha sitt ursprung i en hednisk ljusgudinna, som åkallades för att bringa ljus i mörkret.
3. Lucianatten ansågs förr vara en övernaturlig natt
Föreställningen om Lucianatten som årets längsta hängde ihop med den äldre kalendern, och trots att vintersolståndet flyttades år 1753 fortsatte man att se på denna natt som speciell. I den folkliga föreställningsvärlden var Lucianatten farlig och full av övernaturliga väsen. Denna natt kunde djuren tala och det var inte säkert att röra sig ute.
4. Stjärngossarna har sina rötter i medeltida kyrkospel
En svensk stjärngosse brukar vara vitklädd, med en strut på huvudet och en pinne med en stjärna i handen. Detta skådespel har sina rötter i ett gammalt medeltida kyrkospel, där man dramatiserar Julevangeliet och berättar om de tre vise männen som följde Betlehemsstjärnan till Jesu födelseplats.
5. Dagens Luciafirandet har sitt ursprung i Västsverige
Dagens luciafirande har sitt ursprung i Västsverige. På slutet av 1800-talet fanns en folklig lokal tradition att hålla ett uppsluppet och karnevalsliknande tåg den 13 december. I tåget gick lussebrudar, lussekärringar och lussegubbar.
6. Lucian kan vara inspirerad av Tysklands Christkindlein
I rikare västsvenska familjer uppstod, under början av 1800-talet, en tradition med att en kvinna på gården klädde sig i vitt och fick bära en ljuskrans i håret. Traditionen tros ha lånats från Tyskland, där man klädde upp en flicka för att vara Christkindlein (Jesusbarnet), med tända ljus i håret som föreställde en gloria.
7. Skansen har bidragit till att sprida och utveckla Luciatraditionen
Skansen har haft stor betydelse för att sprida och utforma det moderna svenska Luciafirandet. År 1892 började Skansen arrangera Luciafirande, för att visa upp lokala svenska festseder. Vid denna tid var fenomenet fortfarande ganska okänt för vanliga stockholmare.
8. Dagens högtidliga Luciatåg blev vanligt först på 1950-talet
Det högtidliga luciatåg som vi är vana att se idag, blev vanligt först på 1950-talet. Från denna tid har man kunnat se vackra processioner med en vitklädd lucia och åtföljande tärnor och stjärngossar.
9. Både kvinnor och män har varit Lucior
Under senare tid har det varit tradition att en kvinna axlar rollen som Lucia, och när Åhléns för några år sedan lät en mörkhyad liten pojke vara Lucia i en reklamkampanj blev det både hatstorm och kärleksstorm på samma gång. Men faktum är att även män haft rollen som Lucia också förr i tiden.
Enligt Nordiska museet var manliga studenter Lucior på universiteten på 1700- och 1800-talen. Enligt samma källa var det en dräng i Skinnskattebergs herrgård i Västmanland som var den första kända Lucian med ljus i håret.
10. Staffan Stalledräng var martyr – men kanske ingen stalledräng
Staffan Stalledräng, som det sjungs om i sångerna, var egentligen diakonen och martyren St Stefan (Stefanos) som dog i Jerusalem runt år 35 efter Kristus. Han var kanske aldrig stalledräng, men när legenderna togs till Norden förstärktes kopplingen till hästar för att berättelserna skulle landa väl bland oss nordbor. I nordisk tradition var hästen viktig och på julen var det viktigt att ta lite extra väl hand om sina hästar.
11. Lussekatterna är inspirerade från Tyskland och Nederländerna
På 1600-talet exporterades troligtvis ett sött julbröd från Tyskland och Nederländerna, som hette ”duivekater”. På svenska lät det som djävulskatter … När bakverket senare knöts samman med Luciafirandet fick det namnet lussekatter.
12. Saffranet i lussebullarna tillkom på 1800-talet
Lussekatterna, eller lussebullarna, bakades länge utan tillskott av saffran. Det var först i slutet på 1800-talet som bakverket började förgyllas med den exklusiva kryddan.
13. Namnet Lucia kan förknippas med ljus … eller djävulen
Namnet Lucia hänger ihop med latinets ”lux” som betyder ljus, men i folklig tradition förknippade man istället namnet med Lucifer, det vill säga Djävulen. En annan figur som förknippats med Lucia är ”Lussi”, en slags häxa eller demonlik kvinnovarelse som kom ridande genom luften i sällskap av sin följeslagare ”Lussiferda”.
14. Luciafirandet har spridits till flera länder
Det svenska Luciafirandet har spridit sig utanför landets gränser, framför allt till våra nordiska grannländer. I Finland är firandet störst bland den svenskspråkiga minoriteten. Dessutom firas Lucia av till exempel emigrantättlingar i USA och utlandssvenskar i exempelvis Spanien.
15. En Lucia-tävling 1928 gav traditionen uppmärksamhet
År 1928 genomförde Stockholms Dagblad en tävling 1928, där den vinnande Lucian använde elektriska ljus i Luciakronan. Efter detta hängde fler tidningar på, och Luciafirandet blev alltmer uppmärksammat i media.
Fler intressanta fakta om Lucia?
Har du fler intressanta fakta om Lucia att dela med dig av? Skriv i så fall gärna en kommentar i kommentarsfältet!
Du kanske också gillar:
Svenska 
Deutsch 
English (UK) 
Suomi 
Polski
Znogge säger:
Har väl inte så mycket mer att bidra med men när vi var på Sicilien besökte vi självklart Syrakusa domkyrkan där reliker från Lucia finns. Ett intressant besök.
Önskar en fin Lucia!
13 december 2022 — 9:32
Helena säger:
Så intressant! Tack för att du berättar! 🙂 Vi besökte själva Syrakusa för många år sedan, men då missade vi relikerna tyvärr.
14 december 2022 — 8:40
Nils-Åke Hansson säger:
En fin tradition , som bör leva vidare.
13 december 2022 — 14:10
Helena säger:
Visst är det en fin tradition! Jag tror att många svenskar älskar den, så jag är övertygad om att den lever vidare 🙂
14 december 2022 — 8:47
BP säger:
Som jag sagt så många gånger – Blogglandia är ett levande uppslagsverk. För en gångs skull var jag med på noterna, dvs. jag visste det mesta av de ni skrivit. Å jag minns så väl vilket ramaskri det blev när den lilla mörkhyade pojken i Åhléns reklam dök upp. Då trodde jag att Åhléns var före sin tid, men uppenbarligen inte…
13 december 2022 — 19:46
Helena säger:
Tiderna svänger ju och visst är det lätt att tänka att det alltid varit på ett visst sätt, men traditioner ändras ju över tid … 😉
15 december 2022 — 22:02
Lena+i+Wales+och+Spanien säger:
Mycket intressant inlägg. En del kände jag till med inte allt.
Visste inte att ursprunget kom från Västsverige.
Heller inte att män också kunde vara lucior förr.
Igår var jag på lussefirande i mitt samhälle och vi pratade om just saffran i lussekatterna och flera sa att de inte hade saffran i lussekatterna i sin barndom (pensionärer). Själv minns jag inte.
Ha det bra!
14 december 2022 — 10:24
Helena säger:
Roligt att du gillade inlägget! När jag var liten bakade min mamma alltid halv sats med saffran och halv utan … 😉
15 december 2022 — 22:04