Gästskribent: Anna Nilsson Spets
Dagen G för gorilla infann sig, pirrig av förväntan blir vi briefade vid mottagningscentret och indelade i små grupper. Det är regler som ska gås igenom, allt för gorillornas bästa.
Vår grupp är 6 personer plus beväpnade skogsvaktare vars främsta uppgift är att skydda oss mot eventuella elefanter. Med oss följer också några portierer, bärare, det var slanten värd att ha en sån som hjälpte till vid svåra passager.
Bwindi NP är 331 km2 stor och gränsar till Virunga NP i Demokratiska republiken Kongo. I dag lever runt 300 bergsgorillor här.
Går och går, upp och ner, halkar i leran och fastnar i taggbuskarna och det är snuskigt våtvarmt och jag är på väg att ge upp flera gånger … Really.
Spårarna meddelar via comradio åt vilket håll vi ska gå, en timme går, en timme till. Jag är slut.
Så äntligen, en grupp bergsgorillor har tagit siesta i det gröna. Den mäktiga silverryggen håller koll, vi håller avstånd och är andäktigt tysta.
En liten apbaby svingar sig i lianerna, några årsgamla släktingar tumlar runt. Vår gorillagrupp har 11 medlemmar.
Ett lyckorus … äntligen en dröm som går i uppfyllelse …
Sitter på marken, fotograferar konstant, ett par av årets gorillababysar kommer nyfiket riktigt nära, jag rör inte en fena, törs knappt ens andas.
Tillbakavandringen gick på lätta fötter men hu vale vad slut jag var … Minnen att lägga till i min livsbok.
På väg mot civilisationen stannar vi till vid ett projekt som drivs av Batwastammen. Batwa är en pygmébefolkning som i alla tider levt av och i skogen i sydvästra Uganda. Ett ursprungsfolk som tyvärr har fördrivits från sina områden och kan idag inte leva sin nomadtillvaro som samlare och jägare.
Projektet vi besökte visade hur de bor, jagar, ceremonier och mycket annat. Besöket var över mina förväntningar.
Entebbe igen … Den stora botaniska trädgården visar en fantastisk sida, kanonkuleträden blommar och det var här som Johnny Weismuller svingade sig i lianerna i första tarzanfilmen.
Att göra stan med cykel och dessutom på mountainbike var en upplevelse, åtminstone för rumpan.
Vi hade anlitat en lokal turkille som tog oss med på en halvdagstur. Efter en halvtimme blev det dock punkapaus.
Naturligtvis ett sedvanligt besök på en marknad som minuten senare skulle dränkas i regn. Banankommersen var i full gång, lokala rotfrukter på ett tygstycke, en gumma spritar ärtor, precis som det ska vara på en marknad i Afrika. Färger, ljud och dofter.
Hojar vidare till reptilparken. Där fanns många intressanta amfibier, ormar och annat. Kunnig personal men kanske lite slitet område, ett stopp för att vila rumpan från MTB:n.
Notering till mej själv, mountainbike är inget för dej.
Via via guesthouse är ett toppenställe att avsluta denna tur på, god mat och schysst atmosfär.
Bye bye Uganda, I might see you again.
Att se gorillor i Uganda – praktisk info
- Tourguide: Det finns extremt många företag som gör turer, valde en lokal sådan vilket blev mycket billigare samt att pengarna går till någon som behöver dem. Jackson är en förebild av en ung driven företagare, tar hand om en till hundra procent. Websida: Fly to Uganda Bwindi Mountain Gorilla Trekking Tours
- Boende i Entebbe: Gorilla guesthouse, rent och enkelt boende, frukost. Via guesthouse, coolt mysigt ställe med god mat.
- Tillstånd: Tillstånd för att besöka gorillorna görs långt i förhand, 600 dollar (750 dollar i Rwanda). Schimpanstillstånden kostar 150 euro. Arrangeras via touragencyn.
- Utrustning: Nej man behöver inte ha nån speciell djungelutstyrsel (som vissa verkar tro), men stillsamma naturella färger på kläderna var vi rådda att ha. Långärmat, långbent och bra kängor. Kondis … helst. Dock indelas grupperna efter ens förmåga.
- Säkerhet: Bra, inga problem, vanlig streetsmarthet i Entebbe.
- Vaccin: Följ reseråd från vaccinationscentral, malariaprofylax, undvik att bada i stillastående vatten pga bilharziarisk.
BP säger:
Fantastiskt fina bilder! Once in a lifetime skulle jag kalla din äventyrsresa i Uganda och djungeln där. Kul att ni fick se gorillorna irl. Väldigt modigt av dig att utsätta dig för denna strapatsrika vandring i djungeln – som sagt en sådan resa gör man bara en gång i livet…
16 augusti 2023 — 20:23
Anna Nilsson Spets säger:
Ja det var verkligen once in a lifetime men jag skulle faktiskt kunna göra det igen. Och igen.
16 augusti 2023 — 21:16
Monica säger:
Nästan lite ofattbart hur allt går till men man måste nog vara på plats för att fatta. Och så verkar det vara en mix, att det finns välordnat och välorganiserat och bra boenden i allt det äventyrliga.
Och jag tänkte, det blir säkert fler äventyr, igen och igen😉
17 augusti 2023 — 15:52
Anna Nilsson Spets säger:
Hej ! Uganda är ett lätt land att resa i, boenden finns i alla klasser, speciellt runt gorillaområdet där riktigt lyxiga ställen finns. Nu är ju inte lyx min grej eller vad min budget tillåter… Och ja, snart väntar nya äventyr.
18 augusti 2023 — 9:00
Lena - gott för själen säger:
Wow, vilka upplevelser! Sånt man aldrig glömmer!
Kram Lena
30 augusti 2023 — 5:47