Tant Annas liv och leverne i Belgien

Annons

Innehållsförteckning

Gästskribent: Anna Nilsson Spets

Många undrar hur det är att bo i ett annat land, är och förblir man svensk tex?

Ja det ÄR skillnad, stor skillnad på vissa saker och nånstans djupt inne är man alltid svensk. Nån svensk flagga har jag dock inte hemma och firar heller inga svenska högtider.

Har man i Sverige egen skylt för grodvägar ?

Socialt liv

Jag bor på landsbygden, de sociala koderna är kanske annorlunda här än i storstäderna, men familj och vänner har prio 1. Definitivt. Som utlänning är det svårt att bryta sig in i en tillhörighet, men det kan det var i Sverige med.

Belgarna är ett socialt unicum som älskar att umgås, länge. Det ska ätas och drickas i oändlighet. En titta förbi på en fika existerar inte här. Kalkylera på minst halv dags umgänge.

Caféerna är den centrala mötespunkten i vardagslivet och ett café är inte den svenska typen med kaffe och bullar, här pratar vi öl. Till caféet går man ofta och de flesta har ett stamställe där man möts upp flera generationer och hunden får också följa med. Röka får man dock göra ute.

Belgarna gör helst saker i grupp, cykla och vandra till exempel, vägarna fulla med vinglande pensionärer på tur. En ledare med stoppskylt i början och en ledare i slutet för att hålla ihop flocken. Alla klämmigt klädda i nån företagssponsrad neonfärgad väst. Sportcyklisterna är dock värre, de vägrar att dela vägen med bilarna.

Helgerna tillbringas gärna i Ardennerna för dess natur eller vid kusten som är totalt sönderbyggd.

Den äldre generationen, mestadels män, håller till på duvklubben, dricker en bira och släpper ut sina brevduvor.

Koder

Ja visst, men det urtypiskt svenska att ta av sej skorna inne gör man INTE här.

Att hålla tider, nej, tid är ett flytande begrepp. Ingen skulle höja på ögonbrynen om man kom en halvtimme för sent, det kan ju ha varit bilkö. Bilköer tillhör vardagen här, timtal. Trafiken är ett helvete och belgiska bilar har inga blinkers.

Titlar … Att bli kallad fru eller madam hör till vardagen, person med högre utbildning t.ex läkare tituleras Herr Doktor. Jag gillart inte.

Mat och dryck

Belgien är känt för ÖL, jag kan inte räkna dom alla … Det är i princip dödsstraff om man skulle servera öl i fel sorts glas, en Duvel kräver sitt egna glas och vise versa.

Bira är här en sällskapsdryck som man i regel inte dricker till mat, då är det vin eller läsk som gäller, massor med läsk. Usch.

Kaffe … ja förvänta er inget starkt sådant men kanske nåt starkt till.

Och vad äter vi då ?

Massor med kött. Husmanskosten är inte min grej men min sambos favvorätt är uppstekta kotletter i sky, till det potatismos blandat med endera spenat eller morötter. Oätbart.

IKEA är omåttligt populärt, speciellt köttbullar med frittjes, lingonsylt, brunsås OCH majo, allt dekorerat med en svensk flagga. Snudd på ett etikbrott.

Att ha en fräsch grönsallad till maten här är inte nån stor grej, helst kokta grönsaker och allra helst med ett par skedar socker på, huvva.

Skulle det nu vara färska grönsaker ska de dränkas med majonäs för majonäs är det viktigaste av allt.

Frittjes … en belgare vill gärna ha frittjes flera gånger i veckan, endera hämtade på en frittur eller hemfritterade. Frittösen har en central roll i belgiska kök. Och ja, vi äter frittjes med majo. Specialvariant för hundar finns.

Musslor, Moules frites kan man väl säga är nationalrätten, musslor är tillgängliga de flesta månader på året, eller som belgarna säger, alla månader med ett R i namnet.

På våren väntar vi på de första mjälla sparrisarna som äts med äggsås, på hösten rostar vi kastanjer.

Söndagsfrukosten är en sak för sig, då är köerna långa utanför bagerierna och belgarna köper småbröd som frallor och croissanter och till det x antal koffiekoekjes, dvs wienerbröd o liknande.

Vi äter och dricker … jämt.

Hem o samhälle

Mångt och mycket är 50 år efter Sverige, en svårsmält byråkrati med allt vad personliga besök, kopior och stämplar för nåt så enkelt som att teckna en bilförsäkring. Jag suckar. Det håller dock människor i arbete.

Och vill man inte arbeta så kan man sjukskriva sig, i varenda källare och villa sitter en husläkare som gladeligen skriver ut ett sjukintyg. En enkel snora och minst en vecka hemma.

Bostadsmarknaden beror på var man slår ner sina pålar, kvalitén på boendet skiftar. Här tar man med sig kyl, frys och spis vid flytt, herregud.

Hyresvärdar som bryr sig nämnvärt om standard finns det gott om och att mögel och sot förekommer, so what liksom.

Vårt hus är en gammal bondgård, ingen uppvärmning på övervåningen och nedervåningen värms upp av en läskig diesel kamin. Gasol till spis och varmvatten.

Sophämtning är en hel vetenskap, det sorteras i olika kärl, säckar och backar, en speciell kalender är ett måste för att hålla koll.

Belgarna mörklägger sina hus vid aftonens början, då rullar man ner rulluckorna för här ska man tydligen vare sig se in eller ut. Dagtid är fönstren helst täckta med florstunna nylongardiner.

De äldre räknar fortfarande allt i belgiska franc som försvann för 25 år sen.

Det var bättre förr.

Då knypplades det mera.

Att tala om politisk tillhörighet eller inkomster är tabu, men vi talar gärna om egna och andras sjukdomar.

Natur

Livet i Belgien är lite annorlunda … Jag saknar skogen och sjöarna för här har vi inte den unika allemansrätten och att plocka svamp o bär, nope.

Att bada i en sjö utan badvakt är strängeligen förbjudet, men som den rebell jag är badar jag.

Vädret hmmm … det regnar mycket, det kan åska och hagla mitt i vintern som för övrigt sällan bjuder på mycket snö och skulle det göra det så panikerar hela landet. Att vistas ute i skitväder gör man inte heller.

Språk

Språket är nyckeln till gemenskap och integration. Belgien är trespråkigt,(franska, flamländska, tyska), i min del pratar vi flamländska som är en dialekt av holländska. Många ord påminner och liknar svenskan men har ett annat uttal. Grammatiken är något helt annat dock. Räkna gör man baklänges, alltså vi säger en och tjugo i stället för tjugoen.

Jag gick två språkkurser när jag kom hit, resten är självlärt och visst gör jag grodor, massor med grodor.

Efter 15 år i Belgien kan man ju tycka att man har vant sig, men icke sa Nicke.

Det finns mycket som är bra och bättre här, socialförsäkringssystemet och snabbare vård är ett par exempel.

Lätt att få jobb, speciellt om man kan något av språken.

Gemytligt, artigt och trevligt folk har vi med.

Om jag längtar hem … Tillbaks till Sverige, hmmm ja. Ibland. Och jag förblir svensk i både hjärta och själ.

Följ Anna här:

Anna Nilsson Spets

60+ årig tant med livslång kärlek till Afrika. Utvandrad till Flandern i Belgien och jobbar till vardags med växter. Skriver, fotar och försöker inspirera andra att budgetresa på egen hand. Bloggar på "Annas blandning" om resor, jobb, växter, skrivande och mycket annat.

Helena

22 september 2024 6:00

Belgien

bo utomlands