Innehållsförteckning
Gästskribent: Roksana Corswant
Vill du åka på en resa full av kultur men som ändå inte kostar skjortan eller ligger alltför långt bort? Då kan Litauen vara ett bra resmål för dig. Med en fin natur, kulturella städer och många sevärdheter är Litauen ett bra resmål för den nyfikna resenären.
Landet ligger i Baltikum, med gräns till Belarus, Ryssland och Lettland. Huvudstaden Vilnius ligger bara en kort bilresa från gränsen till Belarus. Det är även relativt enkelt att ta sig runt i landet, då infrastrukturen är väl utbyggd i hela Baltikum.
Det officiella språket är litauiska som är mycket svårbegripligt utan förkunskaper, och många pratar även ryska. Efter sin självständighet gick Litauen med i EU år 2004, men även därefter har man undervisat i ryska i många skolor. Idag är dock engelska det första utländska språket i skolorna och den yngre generationen födda sent 90-tal har ofta goda engelska kunskaper.
I presidentvalet den 26e maj i år blev presidenten Nausèda omvald, med ovanligt stort stöd bland väljarna.
Huvudstaden, landets kärna
Det är i slutet av september som jag åker till Litauens huvudstad Vilnius efter en smidig flygresa från Göteborg med en mellanlandning i Stockholm. Från flygplatsen till centrala delarna av Vilnius tar det cirka 20 minuter i lätt trafik.
Inne i Vilnius kärna finns det flertalet caféer, restauranger och uteserveringar. Det är 24 grader varmt och trots att det bara är förmiddag så vimlar de kullerstensbelagda gatorna av folk. Det är en väldigt grön stad, med flera promenadstråk genom grönskande växtlighet. På vissa ställen går det att hyra cyklar, men det finns även kollektivtrafik till låga priser.
Jag bor på ett hotellet Pacai i gamla staden som har hög standard. I gamla stan är byggnader i gammal stil, med flertalet kyrkor. Den svenska ambassaden ligger också i gamla stan. Här finns även många butiker som säljer traditionella hantverk och restauranger som serverar traditionell husmanskost.
En ovanlig matupplevelse
Vi, jag och en annan svensk journalist möts upp och äter middag på restaurangen Ertilo Namas i centrala Vilnius. Denna restaurangen har ett annorlunda koncept – här serveras mat med tema från historien. Jag och journalisten Anna Wahlgren skämtar om att detta är som den litauiska versionen av vårt svenska tv-program ”Historieätarna”. Vi får in flertalet mindre rätter, och dessutom förklarar servitrisen historien bakom rätten. Man får en historielektion samtidigt som man får ta del av mat från gångna tider.
– Vi har oftast gäster här från Polen. De brukar åka till Litauen för semester. Men vi har även litauiska gäster som kommer hit och äter, oftast är det då för att de ska fira något, berättar den unga servitrisen för mig.
Tur genom staden
Dagen efter möter jag och Anna upp vår guide som även hon är journalist, Jurate Terleckaite. Hon visar oss runt Vilnius många kyrkor och små butiker. Sen tar vi en lunch på restaurangen Grey, där vi beställer in traditionell litauisk och rysk mat. Jurate berättar att många verksamheter i Vilnius fortfarande kämpar för att återhämta sig efter Covid-19 pandemin.
– En liten butik med bakverk och traditionella konstverk här i gamla stan lyckades mot alla odds klara sig genom pandemin. De var smarta, och började sälja genom fönstret till butiken. På det sättet kom inga kunder in i butiken, förklarar Jurate entusiastiskt.
Maten smakar väldigt gott, men vi måste sen röra oss vidare och kör mot staden Trakai, och dess berömda sevärdhet – nämligen slottet. Bilturen tar runt en timme, beroende på trafiken. Litauen har en intensiv trafik med relativt hög olycksrisk, men det går förvånansvärt smidigt att ta sig och motorvägen samt resten av infrastrukturen är välfungerande och fyller sitt syfte.
När vi kommer fram till Trakai svänger vi in till en enorm sjö. Det har hunnit bli kväll och himlen fylls av luftballonger. Vid sjön kan man hyra kanoter, kajaker eller åka på en båttur. Vi åker på en tur ut på sjön i solnedgången och kaptenen till den mindre motorbåten berättar att det är en eldriven båt, med solceller på taket.
Vi äter piroger och betraktar det enorma slottet som mer liknar en borg mitt i sjön. Här på sjön berättar vår guide att Litauen är känt för kajakpaddling, och just här i Trakai finns det många elitidrottare som paddlar. Här finns även en nationalpark, där man kan gå i skogen och ta del av den vackra naturen. Det går att boka båtturer från tidig vår till oktober. Om sjön fryser ordentligt på vintern kan man även åka skridskor här.
Innan vi beger oss tillbaka till Vilnius äter vi en middag på restaurangen Apvalaus stall klubas som ligger naturskönt med utsikt mot slottet och sjön.
I bilen på vägen tillbaka till Vilnius berättar Jurate att Litauen har flertalet olika folkgrupper. På senare år har man tagit emot flyktingar från Belarus, Ukraina och framförallt från Kirgizistan. Av de länder som tillhörde Sovjetunionen, är det endast baltstaterna som kan räknas som demokratier. Men, det finns utmaningar. Lönerna är låga och Litauen är högt upp på listan i EU för medborgare som flyttar till andra länder för att jobba. Litauen är ett säkert resmål enligt utrikespolitiska institutet.
– Många turister kommer hit för att gå på SPA eller för att kolla på basket, berättar Jurate. Hon fortsätter och berättar att Litauen är framstående på basket och har många bra spelare som tävlar internationellt. När vi kommer tillbaka till hotellet sover jag otroligt gott efter den långa dagen.
Morgonen därpå sätter vi oss i bilen igen och åker en längre biltur till orten Kernavė, där vi ser på flera kyrkor och det vackra landskapet som ännu inte blivit rått och kallt. Det är böljande grönt och Jurate visar oss in i olika kyrkor. Själv brukade hon gå på mässa i en av de många rysk-ortodoxa kyrkorna i Vilnius, men besöker numera ofta en katolsk. När vi går in i en av kyrkorna berättar hon att Napoleon varit i just denna kyrka.
– Se golvet! Det var när han red in i kyrkan på sin häst som golvet förstördes där!”, visar hon. Mycket riktigt, i den vackra golvläggningen syns spår av hovar.
Litauen är huvudsakligen katolskt, och påven har varit på besök flera gånger. Under Sovjet omvandlades många kyrkor till förvaringsrum, eller till museer. Men efter självständigheten har religon blivit viktigt igen. Nunnor och munkar inom den katolska kyrkan är mycket vanligare och fler i antal än i Sverige.
Ett besök i Kaunas
Efter besöken i kyrkorna åker vi vidare mot staden Kaunas. Det är en av de större städerna i Litauen, men bra mycket mindre än större svenska städer som Linköping. Husens arkitektur är väldigt färgglad här, och många av husen är från 1600-talet, somliga ännu äldre.
I Kaunas finns det inte lika stort utbud av affärer som i Vilnius, men utbudet av fina uteserveringar och bra restauranger är stort. Vi checkar in på vårt hotell och jag går ner till gymmet. Det är bra standard på hotellet och det ligger även detta centralt i staden.
Modern Street Art
När kvällen smyger på visar Jurate oss en innergård som lockar många turister – anledningen till att personer flockas i just denna gränd är att det finns street art. Här finns det både muralmålningar och mindre målningar, längs en vägg finns målningar av människor på 1800-talet. Det är mysigt på de kullerstensbelagda gatorna.
Denna dagen avslutas på en resturang där vi äter ostron från Kaliningrad och en meny av mindre smårätter. Runt om oss på restaurangen är det människor som firar födelsedagar och andra festligheter.
Under den sista dagen strosar jag runt, (tillbaka i huvudstaden), på egen hand och går i parker, besöker en mässa i en av de rysk-ortodoxa kyrkorna, och går på caféer. För den som tycker om att äta mat, så finns det ett otroligt utbud av olika restauranger och olika kök här. Jag beställer in en burgare från ett gatukök, sätter mig i solen och njuter av de sista timmarna i Vilnius innan jag beger mig till flygplatsen för att åka hem.
Vill du ha en långhelg som inte kostar skjortan? Då skulle jag rekommendera Litauen. Här finns flertalet sevärdheter, museer och ett otroligt kulturarv. Med sin rika historia och lilla yta, så kan man få in många upplevelser under bara en enda långhelg.