Skribent: Anna Nilsson Spets
I Belgien, landet där jag bor sedan snart 16 år, är landet uppdelat i tio stycken provinser. Jag bor på gränsen mellan två; Antwerpen och Limburg.

Limburg har mycket att erbjuda, både för mej som boende men också för den som vill upptäcka Belgien utanför turiststråken.

Så här på våren besöker vi naturligtvis fruktodlingar för att se den fantastiska blomningen.

Limburg är känt för sina äppel- och päronodlingar. Rad på rad som stolta soldater står träden fulla med vitrosa blommor, det är verkligen som hämtat ur en Astrid Lindgrenbok.

April är den stora blomningsmånaden, exakt när är svårt att sia om, men Limburgs turistinformation har en uppdaterad blomningskalender. Reser man i området efter mörkrets inbrott kan man se små små eldar i odlingarna, är det kalla nätter måste knopparna skyddas.

Bästa sättet att ta sig runt mellan fruktodlingarna är naturligtvis med cykel, det finns många fina cykelleder. Terrassväder som vi kallar bra väder för, inbjuder till att inta en god öl på något café utmed vägen.

En av de största turistmagneterna i Limburg är den genomskinliga kyrkan, ett konstverk som ligger utanför Borgloon.
Konstverket har namnet Reading between the lines och är byggd av 30 ton stålplattor och syftet är att man ska få olika upplevelser av landskapet runt om genom att titta genom kyrkväggarna. Själva kyrkan är bara 10 meter lång och ligger en kortare vandring från de anvisade parkeringsplatserna.

Staden Hasselt är provinshuvudstad är känd för två saker; Spekulaas (en kaka som påminner lite om pepparkaka) samt Genever, spritdrycken.

Genever från Hasselt är så pass välkänt så den förärats sitt eget museum. Museet ligger i det vi kallar en begijnhof, ett muromgärdat område där kvinnor i kyrkans tjänst bodde.

Dessa byggnader har anor från 1700-talet och på en av smågatorna ligger det gamla geneverbränneriet som i dag tjänar som museum.

Här finns stora samlingar av spritkuriosa, allt i från foton, filmer till flaskor och gamla maskiner.

Man följer en rutt som börjar med hur mäsken sätts (råg, jäst och majs), fortsätter sen genom proceduren med upphettning, destillering och avkylning.


Sedan följer hur olika smakämnen tillsätts vilket är det fina i kråksången.

Alla genevertillverkare har sina egna hemliga kryddningar men den viktigaste är enbär.


Enar växer inte vilt här längre, bären importeras från Balkan. Andra vanligt förekommande kryddor är malört, koriander, kummin och johannesört.

Vi får lära oss massor om spritförbud, illegal tillverkning och smuggling. Det är en hel vetenskap det här med genever, olika benämningar vartefter ålder, smaksättning och provins.
Turen avslutas … i baren där man bjuds på en borrel, alltså ett litet 4 cl glas med en slurk genever. Massor med sorter finns att prova eller köpa med sig hem, vi testade den alkoholfria som smakade friskt av citron.

Ett mycket lärorikt besök i den historiska staden Hasselt.
BP säger:
Tänk, nu har jag lärt mig nåt igen. Visste inte att det fanns ett Limburg i Belgien också. Jag kände till Limburg i Holland som är känt för sin illa luktande men goda ost, men inte Limburg i Belgien. Spekulaas har jag faktiskt ätit på någon julmarknad. Hel okej ”pepparkaka”, och genever har jag testat en gång i Bryssel faktiskt, men det var första och sista gången. Men som du skriver, om det finns så många olika sorter/blandningar, då hade jag kanske otur.
Om du lever i Flandern pratar du flamländska då? Har förstått att det finns en viss ”rivalitet mellan flamländare och valoner, och att valoner anses vara ”finare” då de pratar franska. Har du upplevt en schism där?
25 mars 2025 — 19:04
Anna Nilsson Spets säger:
Jodå, du har rätt, Limburg finns i båda länderna. Jag är inte så värst förtjust i Jenever jag heller, däremot Elixir som är jättegott.
Visst finns det schismer, i fransktalande delarna pratar man inget annat än franska, rivaliteten ligger tom på regeringsplan, vem som ska bestämma var och hur. Jag pratar flamländska, med massor med grammatiska fel.
Ha det gott.
25 mars 2025 — 19:15