Skribent: Jonathan Gharbi de Maré
Efter en veckas skidåkning i Gudauri var det dags att resa till Tbilisi för att njuta av det sista dygnet i Georgien med god mat och dryck.
Resan som arrangerats av Apollo sports var snart över och det var dags att avsluta en härlig vecka med ännu mer sol men också med ordentlig värme. Apollo Sports avslutade därmed sin första säsong i Gudauri som tillkom 2025. Gudauri är en i raden av flera orter för skidsemester som Apollo sports erbjuder, utöver alla bad och sportresor till varmare destinationer.


Det kändes som att vi inte bara var Apollos sista omgång med resenärer när vi satt på bussen på väg till Tbilisi, vi tog nog även med oss det bästa skidföret kändes det som. Det hade varit soligt alla dagar och snön längst ned vid 2 000 meters höjd hade börjat smälta bort även om den frös till under de kalla nätterna.

Jag fick sen höra att det kom ett rejält snöfall efter att vi åkt men det känns ändå som att avslutet på säsongen var perfekt tajmat. Åker man hela vägen till Kaukasus vill man förstås ha garanterat med snö.

Med det sköna vädret var det svårt att låta bli att ta en paus i solen med kall dryck och bara njuta av den friska luften och de fantastiska vyerna. Det kändes som att det i princip var vindstilla under hela veckan, något man i efterhand inte reflekterat över.

Innehållsförteckning
Avslut på skidsemestern i Gudauri
Busslasten med skandinaver som tillbringat veckan i Gudauri skulle hem efter en veckas härlig skidåkning. Vi hade träffat varandra på den gemensamma guidningen som Apollos representant på plats ordnat i skidbackarna.
Sista kvällen ordnades en gemensam middag på restaurangen Magi Style i Gudauri för de som ville och det var kul att höra vad alla hade att berätta om den gångna veckan. Där fick jag uppleva en annan variant av khachapuri med spenat och vaktelägg, även den riktigt god och mättande.


Provsmakning av georgiskt vin och öl
Jag bodde på hotellet Best Western Gudauri där vingården Agrida Winery har en full uppsättning av viner från rött till rose och vin. Vinprovningen ordnades av restaurangpersonalen.

Den georgiska smakprofilen är annorlunda från gamla världens viner och har en helt annan stil så även om det är kända druvor så är det andra smaker. De enklare vinerna kategoriseras efter deras sötma som söta, semi-söta eller torra men även de torra har en sötma man känner av.

Detta är ett enkelt vin som ni hittar på de flesta ställena och passar bra till georgisk mat eller serverat kallt om man vill ha ett bra sällskapsvin. På etiketten står det dry white och det är relativt torrt och upplevs friskt med ett bra avslut.
Viner på flaska och karaff
När man läser menyn finns ofta “home made wine” eller vin på karaff. När det gäller vinet som säljs på karaff på restaurangerna till en billig penning så bör sägas att det kan vara lite av ett lotteri med allt från aningen feljästa till goda viner, be alltid om att prova en sipp innan ni köper en karaff.
De är inte gjorda på plats utan av enklare vinmakare som tillverkar bulkvin med de druvor som finns till hands. Personalen vet ofta varifrån det kommer men inte vilka druvor eller specifik smak som det har.
Öl med vitlök och kim chi – Georgisk hantverksöl
Jag har tidigare besökt Georgien och skrivit en artikel om deras hantverksöl för öltidningen Maltesen och de har en utvecklad ölkultur centrerad till Tbilisi. Den är lik den i Sverige där man experimenterar med spännande ingredienser.
Jag och några på hotellet prövade tre rätt extrema öl som verkligen stack ut. Det ena var en öl i stilen suröl som smakade som deras dumplings, khinkali och det var verkligen buljong och vitlök i den. En annan smakbomb var en öl med tomatpure och koreansk kim chi, även den förvånade rejält.
De två förstnämnda var så extrema så det var svårt att få ned dem, vitlök och buljongsmaken gick inte att ta miste på. Sedan provades också en enklare hazy ipa som var precis som den ipa vi är vana vid.

Lokala rätter ni bör prova i Tbilisi
Väl inne i Tbilisi, efter två timmars vacker bussresa genom bergen var det dags att upptäcka Tbilisi. Jag fick lite guidning av en lokalbo och vi besökte några ställen inne i stan för att smaka på deras mat.
Vi åkte till en lite trendigare restaurang nära metrostationen Marjanishvili. Där delade vi på en flaska vin innan vi promenerade runt i området och provade lokala specialiteter.

Det som ser ut som en pizza är en variant av khachapurri men har ingen tomatsås utan det är bara ost på en degbotten. Deras dumplings, khinkali, innehåller kött, vitlök och lite buljong. Det är viktigt med antalet veck på khinkali för att det ska vara georgiskt, exakt hur många glömde jag bort. De små bollarna med valnötsröra kallas pkhali och serveras i olika former, ofta som en mindre rätt.



Senare på kvällen var det tänkt att besöka ett salsaställe men med en tidigt flight valde jag att istället satsa på en tidig hemkomst så salsan uteblev. Kan tilläggas att jag inte kan dansa salsa heller så det var nog lika bra. Så jag tog bussen till hotellet, köpte lite torkade aprikoser, valnötter och annat gott till matbordet hemma i Sverige.


Georgisk middag på svenskt vis
Jag bjöd några vänner på en georgisk middag hemma några veckor efter resan och försökte imitera de georgiska rörorna (pkhali) med valnötter som antingen mixas med kokta rödbetor eller spenat och sen lite vinäger, salt, peppar och olivolja. Valnötter förekommer i en rad olika rätter och är typiskt georgiskt.
Jag gjorde även en enkel variant av khachapurri. Pizza sa gästerna när de såg brödet med smält ost på men fick med stor förvåning erfara att detta var något helt annat förstås. Kanske var det så att människorna i Kaukaus tog med sig denna rätt hela vägen till Italien. Det vet vi inte men det skulle kunna vara så?
Maten serverades till tonerna av Georgiens bidrag till eurovision så det kändes lite storslaget när gästerna skulle sätta sig till bords.

Jag lyckades imitera en rad rätter, inte så snyggt kanske men gästerna som aldrig varit i Georgien tyckte att det kändes väldigt georgiskt.
Gästerna fick smaka på två torrare vita viner från Georgien och under tiden lyssna på mitt äventyr i Georgien och kanske blir det de som åker till Gudauri nästa år?