In der heutigen Gesellschaft werden wir mit Informationen von allen Seiten überflutet. Sie können von Zeitungen, sozialen Medien, politischen Gruppen mit bestimmten Zielen, gewinnorientierten Unternehmen oder sogar Robotern stammen.
Zwitschernde
Teilen
Teilen
Stift
Teilen
TeilenDet har blivit viktigt för alla att faktakolla och för oss, som driver ett digitalt magasin, har det idag blivit viktigare än någonsin. Så här gör vi, och så här kan du göra!
Inhaltsübersicht
Vem är avsändare till informationen?
Det absolut viktigaste att kolla många gånger är vem som är avsändare till informationen. Och nej, ”jag läste det på Google” räcker inte som svar. Det är som att säga ”jag läste det på en anslagstavla”. Ja, absolut! Men det vi vill veta är ju vem som står bakom lappen på anslagstavlan, inte vem som satte upp tavlan en gång i tiden.
Har avsändaren tillgång till rätt information? Har avsändaren någon speciell agenda? Några exempel och reflektioner …
- Ett företag som skriver om sig självt har troligen tillgång till fakta och information om sitt eget företag, men kanske väljer att ”polera” lite och skriva i extra positiv dager.
- En tidning kan ofta ha välskriven och faktagranskad information, men kan ibland ha en politisk färg, vilket kan medföra en viss vinkling av vissa texter.
- En politisk sajt kan ibland ha en agenda som handlar om att föra fram ett visst budskap (till exempel kan en högerpopulistisk sajt vilja föra fram invandringsfientligt innehåll).
- En blogg kan vara ärlig och genuin, men den kan ibland också vara sponsrad och det kan finnas ekonomiska intressen. En bloggare kan ha gedigen och djupgående kunskap om ett ämne, men kan lika gärna vara en glad amatör.
- Ett resereportage är ofta skrivet av någon som själv varit på plats, men det är inte säkert. I jakten på klick och trafik skrivs resereportage ibland på kontoret, med lånade bilder.
- En officiell turistinformation har ofta uppdaterad och relevant information, men man får förstås räkna med att det är det positiva som lyfts fram.
Vilken agenda kan avsändaren tänkas ha?
Det där med vilken agenda avsändaren har är viktigt. Är avsändarens mål att övertyga människor i en viss politisk riktning? Eller är avsändarens mål att sälja så många schampoflaskor som möjligt?
Detta är nödvändigt att fundera över när man ska tolka informationen som presenteras. Om ett företag, en organisation eller en privatperson hänvisar till en forskningsartikel kan det ju förefalla som att man hänvisar till fakta. Men glöm inte att det finns tusentals forskningsartiklar inom de flesta ämnen – och den som har en speciell agenda kan välja att plocka ut en specifik forskningsartikel som passar de egna syftena (det vill säga vars resultat stärker den egna övertygelsen eller lockar till att köpa en specifik produkt), snarare än att göra en syntes av all tillgänglig forskning på området.
Egentligen borde man fråga sig die som delar denna forskningsrapport och warum? Finns det andra forskningsrapporter på området, och pekar de i så fall i samma riktning, eller visar de något helt annat?
Inte tid eller möjlighet att göra all denna research? Helt rimligt! Reflektera bara lite över avsändaren och hans eller hennes eventuella agenda.
Vad har andra att säga om det hela?
Ett bra sätt att kolla fakta är att ta reda på vad andra har att säga om saken. Om någon skriver ”xxx är den största julmarknaden i Europa”, då brukar vi dubbelkolla genom att googla ”Vilken är den största julmarknaden i Europa?”. Om de flesta svaren pekar åt samma håll, ja, då verkar det ju rimligt. Om det kommer upp helt andra, eller spretande svar, ja, då kan man ju ställa sig tvekande till det första påståendet …
Förutom att googla kan man också gå direkt till källor som borde kunna ha relevant och trovärdig information. Om det gäller en stad kan man kolla stadens egen hemsida, om det gäller inreseregler i ett land kan man kolla ambassadens information och så vidare. Många gånger är det lämpligt att kolla mer än en källa.
Vi dubbelkollar saker nästan hela tiden när vi skriver reportage och när vi publicerar resenyheter. Blir det fel ibland ändå? Jo, det händer förstås. Vi publicerar mycket texter och det är omöjligt att inte göra misstag ibland, men vi gör vårt absolut bästa för att det ska bli så rätt som möjligt.
Om något litet fel slinker igenom ibland – då är ofta någon läsare där och skickar ett meddelande så att vi kan korrigera. För vår del bidrar ni läsare till att innehållet blir ännu mer korrekt, vilket vi är tacksamma över!
Är informationen aktuell?
Ytterligare en sak som är bra att fundera över är om informationen är aktuell. Det finns massor av sajter och sidor på nätet som inte är uppdaterade, och även sådant som var rätt när det skrevs kan bli fel med tiden.
En bra idé är att kolla datum på informationen (om det finns, det gör det tyvärr inte alltid). Hur bra reportage man än skriver om sevärdheter, hotell eller restauranger, så kan saker ändras med tiden – hotell kan byta ägare och restauranger kan stänga ner.
Vi har publiceringsdatum på alla våra reportage, för att göra denna information tydligare för dig som läsare. Vi uppdaterar då och då gamla reportage, men vi kan förstås inte garantera att alla restauranger som vi skrivit om 2015 eller 2017 fortfarande existerar. Då är det bättre att du kan se datumet, så att du själv kan bedöma informationen. Och ja, denna tidsaspekt gäller ju inte bara på vår sajt, utan överallt på nätet …
Är det en riktig bild?
Uttrycket ”en bild säger mer än tusen ord” stämmer ibland, men inte alltid. Idag är miljontals bilder skapade av AI, det vill säga med hjälp av artificiell intelligens (bland annat flera av bilderna i det här reportaget). Så, hur vet man om en bild är skapad av AI? Nja, det kan man faktiskt inte alltid veta. En del AI-bilder är förstås väldigt fantasifulla, medan andra är mycket verklighetstrogna.
På sociala medier har det börjat dyka upp system för märkning av AI-genererade bilder, och det finns även sajter där man kan testa bilders äkthet. I vardagen kan det kanske räcka med att vara medveten – nej, alla bilder är inte äkta. Det är helt enkelt inte säkert att någonting finns bara för att man har sett det på bild.
Varför är det så viktigt att faktakolla?
Idag får vi information från så otroligt många källor – en del är förstås bra och trovärdiga, medan andra kan vara ouppdaterade eller ha en agenda med syfte att påverka dig politiskt eller tjäna pengar på dig. Av denna anledning ÄR det viktigt att faktakolla!
Men ska man gå runt och vara misstänksam och rädd för att bli lurad hela tiden? Nej, det går ju inte! Vårt tips är att fortsätta ta till sig information med glädje och nyfikenhet, men att hela tiden ha följande saker med sig i bakhuvudet:
- Vem är avsändare till informationen?
- Vilken agenda kan avsändaren tänkas ha?
- Vad har andra att säga om saken?
- Är informationen aktuell?
- Är det en riktig bild?
Vilka tankar har du om faktakoll på nätet?
Vilka tankar har du om faktakoll på nätet? Hur brukar du faktakolla? Har du några reflektioner eller tips?
Das könnte Sie auch interessieren:
FREEDOMtravel veröffentlicht diesen Sommer ein Magazin
Ein Blog online löschen - das kann passieren!
5 Gedanken zu Blogs und sozialen Medien
Die Schweden und das Internet - neuer Bericht und unsere Gedanken dazu
Ein digitales Reisemagazin betreiben - wie es bisher gelaufen ist
Travel News Markt 2021 - Reflexionen von der Reisemesse
Deutsch 
Svenska 
English (UK) 
Suomi 
Polski
Monica sagte:
Jag ägnar mig åt medicinsk research och är van att faktakolla precis som ni skriver. Har dessutom arbetat med media- och kommunikationsfrågor i många år så det underlättar också ett kritiskt tänkande. Jag håller därför helt med era synpunkter och tycker era artiklar är föredömligt sakliga och korrekta – och inspirerande förstås. Särskilt viktigt i dessa tider är ju att faktakolla på olika sajter, mail eller sociala medier så att man inte av misstag klickar på ”fel” länk eller surfar in på sidor som ökar risken för phishing eller id-kapning. Jag har på senare tid haft stor nytta av AI när det gäller forskningsresultat – till min häpnad både adekvat och till stor hjälp! Men tråkigt generellt att man ska behöva vara så noga och lätt ”misstänksam” numera!
10. Oktober 2024 - 12:57
Helena sagte:
Tack för din kommentar Monica! Ja, detta med säkerhet på nätet (phishing osv) är ju ytterligare en sak att tänka på … Och ja, man kan nog ha stor nytta av AI på många olika sätt!
11. Oktober 2024 - 5:59
Ditte sagte:
Intressant info och tankar. Brukar inte lita helt på varken Google eller Wikipedia och är kritisk till tidningars info. Vem är det skrivet för och varför. Är också fundersam till olika s.k. rapporter vad gäller forskning. Ett ämne kan ha olika svar beroende på vem som skrivit.
Och nätet är ju inget direkt uppslagsverk i sig även om en kan hitta mycket matnyttigt.
10. Oktober 2024 - 13:02
Helena sagte:
Det är ju inte helt enkelt, håller med, och lite av en balansgång. När det gäller Wikipedia brukar jag tänka att informationen där är ”hyfsat rätt” i det stora hela, men det kan absolut finnas felaktigheter, och siffror och sånt är inte alltid uppdaterat.
11. Oktober 2024 - 6:04
Monica sagte:
Det här är inte Monet-Monica som skriver utan jag är Monica-Monica, bäst att vara tydlig🙂ja du ser ju på adressen men tänker på andra.
Och visst är det komplicerat idag och inte minst om man som ni ska skriva helt korrekta artiklar så fordras lite forskning. Så ofta många journalister rör till det och vidhåller det även om det kommer fram mer fakta, tänkt på det nyligen, samma sakfel om och om igen.
Sen finns helt fantastiska journalister också och vi får vara tacksamma att de ännu kan resa, röra sig någorlunda fritt, se på plats vad
som händer och vågar utsätta sig. Och är väldigt duktiga att iaktta och intervjua och lyssna.
När det gäller forskning är de flesta forskare väldigt försiktiga med att uttala sig men de finns som mer än gärna vill synas och höras och journalisten återger varje ord djupt imponerad.
Sen är det alltid fler i aktuell forskning i olika länder och det går att sammanställa och se samband och sammanhang vad de var och en kommer fram till eller deras grupp.
Tycker dagens barn är duktiga, på högstadiet tränar det sådant att ifrågasätta, ta reda på så mycket som möjligt, intervjua, sammanställa och ibland göra helt fantastiska utställningar eller skriva en tidning, det krävs en väldigt duktig lärare förstås som handledare och som lyckas få alla att delta. Jag är djupt imponerad av vad jag sett. Det finns hopp.
Och själv har jag forskat i många år och då vet jag verkligen vad jag själv sett i människans celler.
10. Oktober 2024 - 22:28
Helena sagte:
Tack för din kommentar Monica! Ja, visst finns det många fantastiska och duktiga journalister! Och många duktiga forskare förstås! (Jag har ju också doktorerat och forskat, men då såg jag också hur mycket forskning det finns och hur konstigt det kan bli när någon lyfter ut en enda forskningsartikel. Forskningen finns ju i ett sammanhang där man kan behöva titta på de sammanvägda resultaten.) Håller för övrigt med om att dagens barn och ungdomar är duktiga på att ifrågasätta, tänker att den svenska skolan kanske är bra på att stödja det. När jag undervisade studenter på magisternivå upplevde jag stor skillnad på svenska och asiatiska studenter. Båda var duktiga, men jag upplevde att de svenska var mer vana att ifrågasätta.
11. Oktober 2024 - 6:12