Arvika – en vacker kulturmetropol vid Glafsfjorden

FREEDOMtravelille

Mainos

Vieraileva kirjoittaja: Björn Erik Gustavsson

Med sitt vackra läge vid Glafsjorden och runtom bekransad av blånande höjder torde Arvika vara en av landets vackraste städer. Därtill har den rykte om sig att vara en veritabel kulturmetropol. Åtminstone med värmländska mått mätt.

Twiittaa

Kyllä

Kyllä

nasta

Kyllä

Kyllä

En stad med klassisk karaktär

I likhet med småstäder som Nora, Söderköping och Hjo klarade sig Arvika relativt helskinnad undan 1960- och 1970-talens rivningsvåg och byggandet av enorma varuhuskomplex. Staden har bibehållit en stor del av sin ursprungliga karaktär.

Såväl vad gäller storlek som arkitektur kan stan faktiskt påminna om Vänersborg. Här finns både kvarter med tvåvåningshus i typisk 1800-talsstil och pompösa stenhus som signalerar ett mer robust stadsbyggnadsskede.

Vad som förstärker intrycket av ”klassisk” stad är det strikt rutmönstrade gatunätet. Den första stadsplanen baserades på 30 rutkvarter samt ett torg intill hamnen. Staden döptes till Oscarsstad.

Men expansionen uteblev – och bara tio år senare nedgraderas orten till köping, samtidigt som namnet ändrades till Arvika. Mot slutet av 1800-talet tilltog industrialiseringen, där inte minst grundandet av Arvikaverken med tillverkning av jordbruksredskap kom att betyda mycket.

Ett besök i kulturella Arvika

Jag besöker Arvika en sommardag 2024 efter att ha besökt ”Gammelvala” i närbelägna Brunskog, vars vidsträckta hembygdsgård under denna återkommande sommarvecka attraherar tiotusentals besökare som här får uppleva närmast en 1800-talsvärld; fylld av hantverk, milor och ångmaskiner av alla de slag. Därtill en hel del spex och dräktparader där Gustaf Fröding och andra kända kulturpersonligheter återuppstår.

Frapperande när man närmar sig Arvika – anlagt på sluttningarna ner mot den vidsträckta Glafsfjorden – är de vidsträckta utsikterna i alla riktningar. Traktens skönhet är mångbesjungen – inte minst av alla de konstnärer som i början av 1900-talet flockades här och bildade en konstnärskoloni vid sjön Racken.

De starka impulser som konsten, hantverket och musiken fick under denna tid lever kvar i stadens dna, och det är svårt att finna svenska orter i denna storleksklass som utstrålar ett sådant kulturellt självförtroende som just Arvika (möjligen i konkurrens med närbelägna Sunne; mitt i Selma Lagerlöf- och Göran Tunström-land).

Att se och uppleva i Arvika

Man bör ta sig tid att njuta av den rofyllda stadsparken från 1913 intill den tidstypiska esplanaden innan man så beger sig in själva centrum norrut.

Här några besöksmål man inte bör missa: det stora torget med den pampiga järnvägsstationen i väster och med klassiska konditori Nordells strax intill. Missa heller inte Citykonditoriet (som att slungas tillbaka till 40-talet!) och Elins bakgård (som förenar gammalt och nytt i säker stilmix).

Besök högt belägna Trefaldighetskyrkan i praktfull jugend, skapad av Ivar Tengbom (som vid ungefär samma tid ritade likartade Engelbrektskyrkan och Högalidskyrkan i Stockholm).

Fler tips: Arvika konsthantverk (Sveriges äldsta konsthantverksbutik, grundad 1922 av Maja Fjaestad), Arvika konsthall, det omfångsrika fordonsmuseet, Såguddens friluftsmuseum vid Kyrkvikens strand … Och kolla in vackert belägna Ingesunds musikhögskola, grundad 1927 och med ett enormt utbud av även offentliga konserter; ta gärna en titt på hemsidan.

Lite utanför centrum ligger Rackstadmuseet, ett av landets vackraste konstmuseer, med charmig trädgård och kort gångväg till närbelägna Christian Erikssons Opstuhage. Här finns också museibutik och ett ljuvligt kafé. För den som vill lära mer om den inflytelserika konstnärskolonin rekommenderas en biltur runt sjön Racken. Än i dag bor många konstnärer i denna bygd.

En kulturmetropol i Värmland

För den som vill veta mer om den värmländska kulturmetropolen rekommenderas Göran Bryntessons nyutkomna Berättelser om Arvika, en bok som initierat och lustfyllt berättar om stadens både historia och nutid.

Den brett anlagda volymen avrundas med att återge ett antal festtal och Arvika-dikter och till och med en hel hop Arvika-visor (!) – alltsammans vittnande om den konstnärlighet som alltjämt genomsyrar mycket av stadens liv – därtill smaksatt med rejäla doser av den förkärlek för skämt och anekdoter som av många ses som så ”typiskt värmländskt”.

Blott ett exempel: första strofen ur den jubileumsprolog som deklamerades vid hundraårsfirandet 2011:

Denna dag är man alldeles extra glad

över vår stad,

för när staden fyller hundra år

vi alldeles extra fira får.

Vi pryder gator, parker och trottoarer,

i trumpeter vi blåser fanfarer,

och lockar landshövding och biskop hit

till vår egen jubileumsrit.

Torget är vår prima festlokal,

här lyfter vi vår festpokal,

sen vi festligt får skrika

Skål för Arvika!

Text: Björn Erik Gustavsson

Björn Erik Gustavsson

Björn Erik Gustavsson, joka asuu nykyään Värmlannissa, on 1980-luvulta lähtien elättänyt itsensä freelance-kulttuurikirjailijana ja -kriitikkona - ja viime vuosina suurelta osin matkailutoimittajana. Hän on julkaissut 14 kirjaa, muun muassa Eyvind Johnsonia matkailijana käsittelevän teoksen (Resebrev 1921-1952), sekä useita kaunokirjallisia teoksia: neljä runokokoelmaa, novellikokoelman ja romaanin.

Saatat myös pitää:

Mitä tehdä Jönköpingissä - 17 vinkkiä tulitikkukaupunkiin Tekemistä Boråsissa - 15 vinkkiä taiteen ja tekstiilien kaupunkiin Tekemistä Mariestadissa - 10 vinkkiä Vänern-järven helmeen Tekemistä Malmössä - 28 nähtävyyttä ja elämystä Tekemistä Kalixissa - 10 parasta vinkkiä Tekemistä Luulajassa - 15 vinkkiä upeisiin kokemuksiin