Jak weryfikować fakty - odróżnij prawdę od fałszu online!

Za FREEDOMtravel

Reklama

I dagens samhälle överöses man med information från alla håll. Informationen kan komma från tidningar, sociala medier, politiska grupperingar med särskilda agendor, företag med vinstsyften eller kanske robotar.

Tweet

Udostępnij

Udostępnij

Pinezka

Udostępnij

Udostępnij

Det har blivit viktigt för alla att faktakolla och för oss, som driver ett digitalt magasin, har det idag blivit viktigare än någonsin. Så här gör vi, och så här kan du göra!

Vem är avsändare till informationen?

Det absolut viktigaste att kolla många gånger är vem som är avsändare till informationen. Och nej, ”jag läste det på Google” räcker inte som svar. Det är som att säga ”jag läste det på en anslagstavla”. Ja, absolut! Men det vi vill veta är ju vem som står bakom lappen på anslagstavlan, inte vem som satte upp tavlan en gång i tiden.

Har avsändaren tillgång till rätt information? Har avsändaren någon speciell agenda? Några exempel och reflektioner …

• Ett företag som skriver om sig självt har troligen tillgång till fakta och information om sitt eget företag, men kanske väljer att ”polera” lite och skriva i extra positiv dager.
• En tidning kan ofta ha välskriven och faktagranskad information, men kan ibland ha en politisk färg, vilket kan medföra en viss vinkling av vissa texter.
• En politisk sajt kan ibland ha en agenda som handlar om att föra fram ett visst budskap (till exempel kan en högerpopulistisk sajt vilja föra fram invandringsfientligt innehåll).
• En blogg kan vara ärlig och genuin, men den kan ibland också vara sponsrad och det kan finnas ekonomiska intressen. En bloggare kan ha gedigen och djupgående kunskap om ett ämne, men kan lika gärna vara en glad amatör.
• Ett resereportage är ofta skrivet av någon som själv varit på plats, men det är inte säkert. I jakten på klick och trafik skrivs resereportage ibland på kontoret, med lånade bilder.
• En officiell turistinformation har ofta uppdaterad och relevant information, men man får förstås räkna med att det är det positiva som lyfts fram.

Vilken agenda kan avsändaren tänkas ha?

Det där med vilken agenda avsändaren har är viktigt. Är avsändarens mål att övertyga människor i en viss politisk riktning? Eller är avsändarens mål att sälja så många schampoflaskor som möjligt?

Detta är nödvändigt att fundera över när man ska tolka informationen som presenteras. Om ett företag, en organisation eller en privatperson hänvisar till en forskningsartikel kan det ju förefalla som att man hänvisar till fakta. Men glöm inte att det finns tusentals forskningsartiklar inom de flesta ämnen – och den som har en speciell agenda kan välja att plocka ut en specifik forskningsartikel som passar de egna syftena (det vill säga vars resultat stärker den egna övertygelsen eller lockar till att köpa en specifik produkt), snarare än att göra en syntes av all tillgänglig forskning på området.

Egentligen borde man fråga sig kto som delar denna forskningsrapport och dlaczego? Finns det andra forskningsrapporter på området, och pekar de i så fall i samma riktning, eller visar de något helt annat?

Inte tid eller möjlighet att göra all denna research? Helt rimligt! Reflektera bara lite över avsändaren och hans eller hennes eventuella agenda.

Vad har andra att säga om det hela?

Ett bra sätt att kolla fakta är att ta reda på vad andra har att säga om saken. Om någon skriver ”xxx är den största julmarknaden i Europa”, då brukar vi dubbelkolla genom att googla ”Vilken är den största julmarknaden i Europa?”. Om de flesta svaren pekar åt samma håll, ja, då verkar det ju rimligt. Om det kommer upp helt andra, eller spretande svar, ja, då kan man ju ställa sig tvekande till det första påståendet …

Förutom att googla kan man också gå direkt till källor som borde kunna ha relevant och trovärdig information. Om det gäller en stad kan man kolla stadens egen hemsida, om det gäller inreseregler i ett land kan man kolla ambassadens information och så vidare. Många gånger är det lämpligt att kolla mer än en källa.

Vi dubbelkollar saker nästan hela tiden när vi skriver reportage och när vi publicerar resenyheter. Blir det fel ibland ändå? Jo, det händer förstås. Vi publicerar mycket texter och det är omöjligt att inte göra misstag ibland, men vi gör vårt absolut bästa för att det ska bli så rätt som möjligt.

Om något litet fel slinker igenom ibland – då är ofta någon läsare där och skickar ett meddelande så att vi kan korrigera. För vår del bidrar ni läsare till att innehållet blir ännu mer korrekt, vilket vi är tacksamma över!

Är informationen aktuell?

Ytterligare en sak som är bra att fundera över är om informationen är aktuell. Det finns massor av sajter och sidor på nätet som inte är uppdaterade, och även sådant som var rätt när det skrevs kan bli fel med tiden.

En bra idé är att kolla datum på informationen (om det finns, det gör det tyvärr inte alltid). Hur bra reportage man än skriver om sevärdheter, hotell eller restauranger, så kan saker ändras med tiden – hotell kan byta ägare och restauranger kan stänga ner.

Vi har publiceringsdatum på alla våra reportage, för att göra denna information tydligare för dig som läsare. Vi uppdaterar då och då gamla reportage, men vi kan förstås inte garantera att alla restauranger som vi skrivit om 2015 eller 2017 fortfarande existerar. Då är det bättre att du kan se datumet, så att du själv kan bedöma informationen. Och ja, denna tidsaspekt gäller ju inte bara på vår sajt, utan överallt på nätet …

Är det en riktig bild?

Uttrycket ”en bild säger mer än tusen ord” stämmer ibland, men inte alltid. Idag är miljontals bilder skapade av AI, det vill säga med hjälp av artificiell intelligens (bland annat flera av bilderna i det här reportaget). Så, hur vet man om en bild är skapad av AI? Nja, det kan man faktiskt inte alltid veta. En del AI-bilder är förstås väldigt fantasifulla, medan andra är mycket verklighetstrogna.

På sociala medier har det börjat dyka upp system för märkning av AI-genererade bilder, och det finns även sajter där man kan testa bilders äkthet. I vardagen kan det kanske räcka med att vara medveten – nej, alla bilder är inte äkta. Det är helt enkelt inte säkert att någonting finns bara för att man har sett det på bild.

Varför är det så viktigt att faktakolla?

Idag får vi information från så otroligt många källor – en del är förstås bra och trovärdiga, medan andra kan vara ouppdaterade eller ha en agenda med syfte att påverka dig politiskt eller tjäna pengar på dig. Av denna anledning ÄR det viktigt att faktakolla!

Men ska man gå runt och vara misstänksam och rädd för att bli lurad hela tiden? Nej, det går ju inte! Vårt tips är att fortsätta ta till sig information med glädje och nyfikenhet, men att hela tiden ha följande saker med sig i bakhuvudet:

• Vem är avsändare till informationen?
• Vilken agenda kan avsändaren tänkas ha?
• Vad har andra att säga om saken?
• Är informationen aktuell?
• Är det en riktig bild?

Vilka tankar har du om faktakoll på nätet?

Vilka tankar har du om faktakoll på nätet? Hur brukar du faktakolla? Har du några reflektioner eller tips?

Może Ci się również spodobać:

FREEDOMtravel opublikuje magazyn tego lata Usuwanie bloga online - to może się zdarzyć! 5 przemyśleń na temat blogowania i mediów społecznościowych Szwedzi i internet - nowy raport i nasze przemyślenia na jego temat Prowadzenie cyfrowego magazynu podróżniczego - jak poszło do tej pory? Rynek Travel News 2021 - refleksje z targów turystycznych