Tant Anna knäcker nötter

Reklama

Autorka gościnna: Anna Nilsson Spets

Vad var det egentligen för vits med att ha en kokosnöt i fruktfatet vid julens gottebord när den ändå hamnade ute hos fåglarna?

När jag växte upp under senare delen av 60-talet var kokosnöten nåt riktigt exotiskt, kom den möjligen från Kurreduttön?

Ingen visste väl hur den skulle användas, den liksom bara låg där och såg torr och hårig ut.

Och (min) far fick inte heller upp kokosnöten, men mamma gjorde hål i ett av de tre ögonen med en skruvmejsel och hammare. Frövitan var torr o oätbar.

Kokosnötspalmen växer ganska brett världen över med störst utbredning i tropiska områden. Att nöten växer på en palm vet väl alla, Cocos nucifera är det botaniska namnet.

Visst ser man kokosnötspalmer på sitt gardencenter ibland, bladen som sticker upp ur nöten, ja, jättecoolt men de blir sällan särskilt gamla och ger i princip aldrig nån frukt.

I kommersiell odling lägger man nötter att skrumpna, när det lilla skottet skjuter fram planterar man dom på ett lämpligt ställe. Det tar minst 10 år från sådd tills man kan räkna med att palmen börjar ge frukter. En nöt kan väga upp till tre kilo och plockas när den är grön.

En grön nöt innehåller den söta genomskinliga saften som läskar gott heta dagar. Kokosmjölk är något helt annat, det är pressat fruktkött.

Låter man nötterna hänga kvar på palmen så torkar dom och faller ner. Det tjocka ytterskalet blir brunt och ramlar av, under sitter den torra bruna håriga nöten, den som kanske hamnar i någons julfruktskål.

Precis som med många, många andra tropiska träd så är användningsområdet brett, kokospalmen är inget undantag. Virket är prima, bladen flätas till tak och väggar.

Av det det håriga på nöten flätar man rep eller tillverkar borstar o mattor. Det bruna skalet används till husgeråd och smycken.

Blommans nektar är basen i palmvin och palmsocker. Till sist men inte minst, det vita; kopran har även den stort användningsområde inom skönhetsindustrin.

När jag var barn hade vi förrutom fruktfatet, en nötskål och Gud nåde den som knäckte nötter innan julafton. Hasselnötterna var de som blev kvar till sist, de exotiska nötterna strök med först.

Mandeln, självklart spelade vi FILIPIN, jag skakade på mandlarna för att höra om det kunde vara två i …

Ska man spela filipin äter man upp den ena tvillingmandeln själv, ger den andra till den man utmanar och kommer överens om dag och eller tid. På den förbestämda dagen ropar man filipin om man nu kommer i håg det. Ibland hade man ett litet pris naturligtvis, min pappa var oslagbar.

Den som hittade mandeln i julgröten fick önska sej nåt. Kära barndomsminnen.

Mitt mandelträd, mandlarna med sitt lite prickiga, bruna skal sitter innanför det gröna höljet.

Farsan gillade valnötter, kärnorna såg ut som hjärnor tyckte mitt barnajag. I dag, här i Belgien äter vi mycket valnötter, av de omogna valnötterna kan man göra ett utmärkt portvin eller varför inte likör av de mogna.

Paranötter och pekannötter var nytt och svindyrt på 70-talet, men på julen gick mamma all in.

Paranöten kommer ursprungligen från Amazonasområdet och trädet kan bli mer än 1000 år. Dessa jätteträd mäter 50 meter, blommorna är blekgula och pollineras av bin. Själva fröerna, det som vi kallar nötter sitter inkapslade under ett hårt skal. Paranötter är supernyttiga o innehåller mängder av antioxidanter.

Pekanträdet är släkt med valnöten och har sina rötter i Centralamerika, trädet kan nå en höjd av 60 meter. Frukterna, det som vi kallar nötter, sitter i grupper, 2-10 stycken, skalet är slätt och formen avlång, färgen rödbrun. Själva träslaget används i träindustrin och som smaksättare i rökt mat.

Skulle man vara på resa på Seychellerna, framför allt Praislin, har man chansen att stöta på världens största nöt, dubbelkokosnöten. Den kan väga upp till 30 kilo, det tar sju år från befruktad blomma till fullstor nöt, sen ytterligare 2 år tills själva fröet och saften är färdigutvecklat. Dubbelkokosnöten är skyddad och räknas som utrotningshotad art.

Flera av dessa här nämnda ”nötter”är faktiskt botaniskt sett inte nötter, de klassas som kärnor, fröer eller frukter, men det är en lång botanisk vetenskaplig historia, jag nöjer mej med ordet nöt !

En dubbelkokosnöt hamnar tack och lov aldrig i allmänhetens frukt- och nötskålar men här hemma har vi redan tjuvstartat med valnötterna.

Så, nu har jag väl knäckt några nötter … om nötter.

Śledź Annę tutaj:

Anna Nilsson Spets

Ponad 60-letnia kobieta od zawsze kochająca Afrykę. Wyemigrowała do Flandrii w Belgii i na co dzień zajmuje się roślinami. Pisze, robi zdjęcia i stara się inspirować innych do podróżowania na własną rękę. Bloguje na "Anna's mix" o podróżach, pracy, roślinach, pisaniu i nie tylko.