Menu Zamknij

Saffran – Tant Anna och den gyllene pistillen

Reklama

Autorka gościnna: Anna Nilsson Spets

Precis lika mycket som jag älskar tulpanfälten i Holland, vårens äppelodlingsblomning i Limburg och ofta drömmer om lavendelfälten i Provance skulle jag vilja se saffransodlingarna i Iran.

Tweet
Udostępnij
Udostępnij
Pinezka
Udostępnij
Udostępnij
Saffranskrokus. Foto: Pixabay

Redan för 6000 år sedan omnämndes saffran på lertavlor från Mesopotamien, den del av världen där ungefär södra/centrala Irak, bitar av Iran, Syrien och Turkiet ligger idag. Omnämnd i bibeln och hyllad i Illiaden är den med, det sägs att Cleopatra tog saffransbad.

Det är världens dyraste krydda, den skördas för hand och det kräver tålamod och flinka fingrar att plocka av pistillmärkena i saffranskrokusens mitt.

Saffranskrokus. Foto: Pixabay

95 procent av världens saffran odlas i Iran, resten i Indien, Grekland och Spanien. Och ja, man kan odla saffranskrokus i Sverige med!

Saffranskrokus och vanlig vårblommande krokus.

Saffranskrokus, Crocus sativus, är en lila höstblommande lökväxt. Den växer inte vilt och har tillkommit genom mutation samt artificiellt arbete. Det FINNS en vildblommande liknande art med liknande egenskaper.

Det går åt 150 000 pistillmärken för att få ihop till ETT ynka kilo saffran, ett kilo saffran av medelgod kvalité kostar runt 1000 EURO.

Priset är beroende på färg, smak och doft och det finns en internationell kvalitetsstandard som man följer. De riktiga saffransproffsen kan bedöma med hjälp av sinnena; ögon, näsa, mun.

Fuskat med saffran har man gjort i alla tider, den har blandats med ringblommans kronblad, safflor och kurkuma. Safflor och kurkuma kan användas i matlagning för att få färgen men definitvt inte smaken. Att tillsätta socker och salt kunde också tillsättas för att fuska till sej en högre vikt.

Safflor. Foto: Pixabay

Under medeltiden var Venedig och Nurnberg de största handelsplatserna för saffran, speciella kontrollanter checkade varan och var det fejk dömdes man till svåra straff, i värsta fall begravdes man levande eller brändes på bål tillsammans med sina fejkade produkter.

Själva ordet saffran kommer från persiskans zafaran = göra gul.

Saffran är starkt förknippad med julen, svensken älskar sina wszy koty eller lussebullar! Andra äldre och lokala namn på de gyllengula bullarna är lussekuse eller dövelskatt.

Och varför heter det just lussekatt? Sägnen berättar att djävulen i en katts skepnad gav barn stryk emedan Jesus i ett barns skepnad gav barnen bullar, färgat med saffran för att hålla djävulen borta. Djävulen skydde ju ljuset. Och ordet lusse syftar förmodligen på Lucifer, djävulen alltså.

Zdjęcie: Pixabay

Är man på Gutarnas ö ska man naturligtvis äta saffranspannkaka med salmbärssylt därtill, mums vad gott. Det var förr en rätt som åts efter jul då den tillagades av resterna från risgrynsgröten.

Zdjęcie: Pixabay

Att färga bröd med saffran är en tradition från Sverige, Norge och Finland, ett sätt att bjuda på lite ljus och värme under den mörkaste tiden på året.

Andra länder och kulturer har sina traditioner, Frankrikes bouillabaisse, Italiens paella och som ingrediens många maträtter från fjärran länder.

Paella. Foto: Pixabay

Som färgningsmedel till textil och ull används den också sen tusentals år och än idag.

Zdjęcie: Pixabay

Våra svenska kloster använde under Medeltiden mycket saffran, både till ätbart och medicin. Saffran var en känd medicinalväxt, man trodde den botade pesten och spetälska och till och med BAKSMÄLLA!

Tant Anna råder er dock att vara försiktig med intag av saffran (och sprit), högsta rekommenderade dagliga dosen är 1,5 gram, saffran är faktiskt giftigt vid större intag.

Zdjęcie: Pixabay

Måttlighet är en dygd.

Har vovven saffran på huvudet tro ?

Anna Nilsson Spets

Śledź Annę tutaj:

Sverige

Anna Nilsson Spets

Ponad 60-letnia kobieta od zawsze kochająca Afrykę. Wyemigrowała do Flandrii w Belgii i na co dzień zajmuje się roślinami. Pisze, robi zdjęcia i stara się inspirować innych do podróżowania na własną rękę. Bloguje na "Anna's mix" o podróżach, pracy, roślinach, pisaniu i nie tylko.

Zapisz się do naszego newslettera